Hur hög är en våg?

[ulfjohansson]

Här nere i södern funkar danska DMI riktigt bra.
Betydligt pålitligare och mer användarvänligt (inge flash tack..) än SMHI. Förutom prognoserna så har dom rätt mycket andra bra-o-ha uppgifter. Deras mätstation Drogden ligger strax utanför Malmö och när man har varit ute i lite vågor kan man direkt efteråt kolla på nätet:
http://www.dmi.dk/dmi/index/danmark/borgervejr.htm?param=wind&map=undefined&dmiobs=true
Då avslöjas alla skarvningar..

/ Ulf

 

[fraewu]

Problemet, eller problem och problem, är att hitta en väderstation tillräckligt nära där man bor.

 

[Erik Barkefors]

Jag har turen att bo nära SMHI:s vindmätare på Gustaf Dahlén och deras vattenstånds/tempmätare vid Marviken. Tillsammans med land-, sjö- och kustväder brukar det gå bra att pussla ihop vad som ska hända.

Oftast stämmer SMHI:s prognoser men om vindvridningen/ökningen eller regnet kommer klockan 9.00 eller 17.00 får man se. Regnet kan ju missa Oxelösund helt också. Men kikar man på mer än sin egen ort kan man ofta se hur en front drar över landet och avgöra om man ska ut eller ej.

 

[Mezzner]

Med risk för att klampa över gränsen för säkerhetstänkandet så brukar jag framförallt tänka att det är värre att sitta hemma och konstatera att vädret blev bättre än prognosen, än att sitta ute och märka att det blev sämre. I en kajak är ju vädret inte så himla viktigt, och det inte handlar om mycket öppna vatten.

 

[fraewu]

Den senaste veckan har ju varit rena rama hejsan hoppsan med vädret. Ska vi singla slant eller? Sol, regn, regn, sol, sol, regn, en liten åskskur. Och blåsigt, så frukansvärt blåsigt.
Men det är ju sant att man kan ju plaska runt lite i närheten av hamnen eller om det ser för jävligt ut så kan man alltid vända hemåt. FLYTVÄST!!!!

 

[davidv]

Windguru är ganska bra.

Den var bra, tackar.

 

[VZ]

Hej
Vågor är något mycket komplext och det finns sällan några givna svar. Vågornas frekvens har oftast större betydelse än våghöjden.

När det börjar blåsa upp är sjön värre (kortare vågor) än när det blåst några dagar i sträck.
Även om sjön är någorlunda jämn ställer sig med viss regelbundenhet vågor ovanpå varandra och ger då nästan dubbelt så höga vågor.

Ändrar vinden riktning uppstår korssjö vilket kan vara riktigt otrevligt, även på baksidan av vissa öar kan korssjö uppstå när vågorna rundar ön.

Blåser vinden mot strömmen i strömbälten uppstår mycket branta vågor, det gör det även vid klippkuster där baksjön går emot de vanliga vågorna och toppar dem.
Vid uppgrundningar och sund växer också våghöjden.

Vad kanske inte alla känner är att kallt vatten ger högre våghöjder än varmt vatten. Samma vindstyrka på vintern kan ge dubbla våghöjden jämfört med sommarvatten.

I Vilka vidstyrkor kan man då paddla kajak ( på en öppen kust ) ? Det beror givetvis på erfarenhet, men själv sätter jag gränsen vid ca 10 m/sek och oftast sätter jag den lägre.
Tänk på att kraften i vinden ökar i kvadrat, från 8 - 11 m/sek är vinden dubbelt så stark.

Med erfarenhet menar jag inte enbart hanteringen av kajaken utan även inskten i vägval för att kunna undvika vissa farliga situationer.

/Stig

 

[Arneri]

Vad kanske inte alla känner är att kallt vatten ger högre våghöjder än varmt vatten. Samma vindstyrka på vintern kan ge dubbla våghöjden jämfört med sommarvatten.

Kan du utveckla detta mer och gärna någon referens? Jag har fått höra att områden som ser ut som oljestråk, dvs stråk utan vindvågor, men där det för övrigt blåser, har kallare ytvatten än där det finns vindvågor. Detta skulle alltså innebära att varmare vatten med lägre densitet, är lättare att få i rörelse, vilket också låter troligt. Vilka faktorer bromsar upp varmvattenvågornas tillväxt?

Att vågor blir högre under vintern kan också bero på längre tillväxttiden, dvs ihärdigare vindar? Gällande våghöjd brukar man tala om tillväxttid och tillväxtsträcka. Vid en given vindstyrka tar det X kilometer för vågorna att nå sin maximala höjd.

 

[tornebjer]

Varmt vatten = högre vågor

Har lärt mig att varmt vatten (lättare) ger högre vågor än kallt vatten.
Därför blir höststormarna värre/svårare än vad samma förhållanden ger på våren då vattnet är kallt.
Detta bl.a. för att det kalla vattnet bildar ett "lock" ovanför sig med kall luft som gör det mer isolerat från vinden och svårare att få grepp om. Det syns också tydligt i "stråken" som Arneri nämner.

Men någon referens på nätet hittade jag inte, tyvärr.
/Jesper

 

[Arneri]

Detta bl.a. för att det kalla vattnet bildar ett "lock" ovanför sig med kall luft som gör det mer isolerat från vinden och svårare att få grepp om.

Kall luft som fungerar som lock låter som en trolig orsak till att inga krusningar syns på "oljestråk".

Det är trots allt inga större densitetsskillnader vi talar om. Snabb sökning på webben gav resultat med referens till Karlebo handbok (tekniskt referensverk). Vid 4 grader är denisteten 1 och vid 20 grader 0.998. Att denna densitetskillnad skall ge märkbara skillnader i våghöjd låter inte som enda orsak, så jag tror fortfarande att tillväxttiden är orsak till att höststormar ger högre vågor.

Någon som vet?

 

[Erik Barkefors]

Om man ska söka svaret i densitet pga temperatur så tror jag mer på att kika på luften. Kall luft är tyngre så den bör alltså kunna påverka underlaget (vattnet) mer. Har diskuterat det här ombord på segelbåt under höststormar och ingen har kunnat ge svar men alla har trott att det var luften. Till det hör att kallare luft/vatten gör att man blir mer spänd och orolig för att tippa när man paddlar så samma förhållanden stör mer.

 

[fraewu]

min 50 öring

http://www.simetric.co.uk/si_water.htm

lite enkel i sig kanske men intressant.