tungt ska de va...
Tillbaks från Keb, med fina minnen, ömma fötter och med en eller annan lärdom i bagaget. Hur jag bar mig åt för att få upp ryggan i 26,5 kg? Inga problem. Mat. Det visade sig att jag nog hade lite mer än min del av det gemensamma (vi var 3 pers), så efter lite omfördelning på tåget startade vi med runt 24 kg allihop. I Keb var vi ner 19 för mig (tältet) och 15 resp 16 för de andra.
Fånigt mycket mat kan tyckas, men den färska maten till de första tre dagarna visste vi skulle väga en del, men det lättades ju också i ganska snabb takt. Dock överskattade vi helt klart behovet av både bröd och tubost (vi hade så mycket mat att ingen ville ha mackor till måltiderna), hyfsat tunga grejer vi bar på i onödan. Liksom 500 g välling som jag inspirerats till att köpa, men som efter första provsmaket åkte i sjön (välling är äckligt!).
F.ö. hade vi förra måndagen nog det sämsta väder jag nånsin försökt idka friluftsliv i: på en hed i Norge gick vi uppför i 2 plusgrader, snöblandat regn och uppåt 20 m/s motvind. Jag skojar icke: jag tappade då och då balansen av vinden. Sunkigt värre att vandra då... där hjälpte ingen goretex i världen.
Stämningen på Keb var en smula däven efter olyckan, förstås, och toppturerna inställda pga uselt väder, så det vart ett dygns återhämtning istället, men det var vad vi behövde.
Ha re så bra
stefan