Det som hunden bär måste på något vis vara en stabil vikt. Hunden vänjer sig vid den vikten. Tar du ideligen ur saker ur en av väskorna ger det hunden obalans, vilket hunden då kompenserar genom att använda kroppen. Det kan ge hälta, ryggont eller trötthet som sedan yttrar sig senare.
Jag tror de flesta svenska tillverkare av klövjeväskor är bra. Men räkna med att du behöver justera den just så den passar din egen hunds sätt att gå långt. Ett par dagar med en konstig väska på ryggen klarar nog de flesta brukshundar av. Men det hela handlar om att hunden och väskan blir till ett, ungefär som man blir med sin ryggsäck. En slags enhet som man inte märker. Det är hundens vandring med och han är ju din bäste vän och ingen packåsna.
Rem från halsen ner mot bringan och under magen, som möter, tror jag de flesta fabrikörer har. Problemet är att om en sådan rem finns, är inte då att straffa, och dra ihop den, så att magen kläms åt. Det är just här då problemet med hur balansen ligger och då hur mycket man ska dra åt. Här är det komplicerat eftersom olika raser och olika muskulatur på olika hundar skiljer sig åt. Väskpåsarna ska inte dingla hit & dit. Det tröttar hunden.
Man brukar tala om två V-formade viktenheter. Den första är tyngdens enhet, då som riktas fram. Den andra är: skärningen som tar hansyn till axelpartiet. En bra väska glider inte.
Hunden får, å’ andra sidan inte bli ‘övertung’ och uppleva att tyngden ligger framför den. Du är det mycket illa.
En riktigt lastad hund ska kunna klättra i en brant trappa, både upp och ned utan att väskan glider runt eller dinglar och det som packats förskjuts. Den ska kunna trava obehindrat och inte ‘slö-gå’ i någon ringlande version som verkar förstadier till dysplasi som man ofta ser ibland på överlastade jyckar. Väskan ska inte heller tynga på ryggens sadel och på nått vis där sitta åtstramad och nedtyngd. Då blir det totalfel det med.
Mitt råd är: att liksom ‘köra in’ hunden. Öva och vandra. Det finns ingen genväg. Om och om igen, i olika terrängtyper. Upp och ned. Och se hur hunden fungerar. Du kan bara själv se och observera detta. I viss mån kan man läsa sig till detta, ta in råd med andra hundägare av samma ras, och så vidare. Men detta är inget man löser ‘via internet‘.
Du löser det ihop med din hund. Tålamod och träning.
Ska du vandra i blockmark uppe i fjällen tär det på frampartiet på den förstärkta väskan, som oftast är gjort i någon grövre plast. Räkna med att denna del slits ut efter ett kort tag. Likaså, ta med nåt & tråd och räkna med att nått alltid går sönder. Det är liksom inbyggt i det hela. Sånna’ där plastspännen går först sönder.
Hunden fastnar mellan block, hunden ramlar ned i nått hål. Hunden sköljs bort i en fors, ramlar ned genom snön när du skidar. En klövjeväska ska tåla mer än en säsong. Kunna funka på vintern med! Satsa på rejäla doningar.
Är din hund av det överaktiva slaget, måste utrustningen fungera ihop. Jag har mött åtskilliga Vorsteh och Pointers bärandes bra väskor och hundägare som varit hur nöjda som helst med sina hundars väskor.
Du och dina hundar kommer säkert få en toppenvandring. Glöm inte kopplingslina.
Anders.
