Jag följer noggrannt min vän James Baxters färd på skidor längs Norge och i kajak runt Norges kust. http://www.skipaddlenorway.com Han har en detaljerad och trevlig blog. För några dagar sedan startade han sin paddling vid Grense Jakobselv efter att ha åkt skidor (och cyklat) hit. Han har en splitterny kajak som levererats till Kirkenes från fabrik. Gissa vad som hände! Första dagen när han satt sig i kajaken gick ena roderpedalen på Smart Track rodret av. Hur kul tror ni detta kan vara när man har 3000 km kvar?
Man kan ju fråga sig om det är så klokt att starta en sådan färd utan att ens ha provsuttit kajaken, men det måste ju ha varit något extremt med pedalen. Men i övrigt är James en mycket noggrann man, så det förvånar. I bloggen på dag 136 och dag 138 kan ni läsa hur han löser problemen. Det brukar gå snabbt med hans effektivitet.
Själv har jag råkat ut för haveri med Smart Track två gånger, men då har det varit en sprint som håller ihop pedalerna och justeringspinnarna som fallit ur. Inte heller då har man något mothåll för foten och det går inte att styra. Man får lossa på hela pedalpaketet och hela konstruktionen faller lätt samman, och man sitter där med en hög skrot. Tur att jag alltid haft några ingeniörer närvarande. Jag har blivit rekommenderad att klistra fast sprinten, men man har ju inte alltid det där limmet till hands där på skäret, och sedan blir det inte av att ta isär det hela igen, utan man lever på hoppet att det inte skall ske igen. Jag skall inte paddla Norges kust! Mitt haveri har inträffat i två olika kajaker, så det är inte någon tillfällighet.
C.
Man kan ju fråga sig om det är så klokt att starta en sådan färd utan att ens ha provsuttit kajaken, men det måste ju ha varit något extremt med pedalen. Men i övrigt är James en mycket noggrann man, så det förvånar. I bloggen på dag 136 och dag 138 kan ni läsa hur han löser problemen. Det brukar gå snabbt med hans effektivitet.
Själv har jag råkat ut för haveri med Smart Track två gånger, men då har det varit en sprint som håller ihop pedalerna och justeringspinnarna som fallit ur. Inte heller då har man något mothåll för foten och det går inte att styra. Man får lossa på hela pedalpaketet och hela konstruktionen faller lätt samman, och man sitter där med en hög skrot. Tur att jag alltid haft några ingeniörer närvarande. Jag har blivit rekommenderad att klistra fast sprinten, men man har ju inte alltid det där limmet till hands där på skäret, och sedan blir det inte av att ta isär det hela igen, utan man lever på hoppet att det inte skall ske igen. Jag skall inte paddla Norges kust! Mitt haveri har inträffat i två olika kajaker, så det är inte någon tillfällighet.
C.