Handleden?

Det fanns en tanke med mina rekommendationer. Har man en överansträngd led eller muskel så räcker det ofta inte bara med att backa ett steg utan man måste ge skadan en chans att återhämta sig innan man trappar upp tillbaka till "önskad nivå" (gärna tillsammans med rehabträning).
Då jag sett hur illa det kan gå om man inte tar skador på allvar med långa uppehåll, operationer mm. som följd så utgick jag från "better safe than sorry" då, som jag skrev tidigare, tycker det är svårt att få en uppfattning om en skada över webben.

Även om du gång på gång hävdar att problemet endast är en tekniksak och därmed i princip inte existerar så har jag varje vecka människor på min mottagning med handledsproblem. De personerna är ju i regel inte paddlare utan ofta vanliga kontorsmänniskor som jobbar ensidigt men inte tungt. Min erfarenhet säger att om du gör något ensidigt för länge så leder det förr eller senare till något problem.

Du nämnde dina elitpaddlare där ingen hade handledsproblem. Det stämmer säkert, men de tränar säkert ganska smart också med både styrketräning, kondition, grenspesifikt och håller därmed också antagonisterna underhållna. Att dessutom använda tex 15 personer som exempel på att ett problem inte existerar tycker jag är ganska tunt.
Då det handlar om skador som uppstår vid paddling så är de relativt ovanliga men bland de skador jag ser så är helt klart axlar, handleder och problem med ischias-nerven (oftast är piriformis för spänd) som sticker ut ur mängden.

Sen som ett litet tips så tycker jag du kan vara lite försiktig att döma personer utifrån vad du läser i ett forum. Jag började blygsamt paddla vid sex års ålder och började senare med kajak. Först endast som ett sätt att ta mej till mina kompisar sommartid men senare blev det både motion och lite tävlingar innan det blev långfärdspaddling.
Efter några år som långfärdspaddlare upptäckte jag surf och rockhopping som nu är min stora passion.

Då det handlar om paddelföring så har jag växlar från hög paddelföring med dåtidens långa paddlar och stor vinkel till låg paddelföring, en sväng till grönlandspaddel, och nu för tillfället hittar jag mej själv oftast med en hög paddelföring och en 196 cm lång paddel. Den enda paddeln jag inte valt att fördjupa mej med (ännu) desto mer är vingpaddel då jag tycker den ger lite för lite förhållandevis till de begränsningar den medför för den typ av paddling jag oftast sysslar med. Då det gäller mina kajaker så finns det mest rockerkajaker i flottan men både en grönladskajak och en havsracer har plats.
Aldrig någonsin har jag tyckt att min ganska breda bakgrund med många stilar skulle ha begränsat eller förstört någon teknik, tvärtom så upplever jag att man berikas av att kunna fler saker...men jag antar man kan tycka olika om det...
Till sist har jag aldrig sagt att det är fel med vinge. Däremot kan de ge belastningsskador om man har för stora blad och inte förbereder musklerna/senorna på uppgifterna som skall utföras.
Sorry om du tycker att jag tolkat dig fel, men jag kan endast skapa mig en uppfattning om dig (och andra) via forumet och vad ni skriver här, eftersom det är vad som bjuds.
Jag tror dock inte (utan att lusläsa vad jag har skrivit) att jag har gjort någon speciellt personlig kommentar eller bedömning av dig, eftersom jag strävar efter att hålla mig till saken. Men, jag kan göra misstag, som vi alla är kapabla till.
Jag är inte ensam om att upprepa mig, och det är därför jag svarar tillbaka. Vad jag försöker föra fram är att paddelvalet är mindre väsentligt för den här typen av problem, utan att grunden till problemet är ett för handleden ansträngande rörelsemönster. Det förvärras inte av vingpaddel eller hög paddelföring, försöker jag framföra utan framgång. Att elitpaddlare inte generellt har denna typ av problem kan ju inte bara nonchaleras, som gör i ovanstående. De jag träffar är bara en liten klick av många. Visst får elitidrottare förslitnings- och belastningsproblem, men just denna typ är ovanlig, för att: Dom har bra teknik! Vad är det som är svårt att ta till sig i detta?
Om nu denna grupp av paddlare är bättre förberedda för en stor paddlingsbelstning, via styrketräning etc. kanske det finns något att ta efter där...?

Kolla t.ex. en grundläggande teknikvideo med Nigel Foster, som brukar gå igenom sittställning och paddelföring. Han är mycket noga med att betona vikten av att öppna handen vid påskjut för att inte överanstränga handlederna och orsaka exakt denna typ av överbelastning.

För stor paddel är inte bra på något sätt, och belastar muskelfästen och leder onödigt mycket. Du påpekar det, och jag kan inte annat än att hålla med. Samma med all ensidig belastning. Liksom jag redan gjort ovan. Men, det är oberoende av paddelval eller högt/lågt. Lång paddel ökar dessutom hävstången, vilket blir liknande högre belastning som stora paddelblad. Vingpaddlar tenderar till att vara kortare än plattpaddlar, runt 2 m.

Var snäll och lägg inte orätta tolkningar av mina inlägg, som att problemet inte existerar. Det har jag inte skrivit. Rätt orsak till rätt problem, är min poäng, och det som kan hjälpa TS till att avhjälpa besvären.

Ett litet tips från mig också: Om du nu inte har någon erfarenhet av vingpaddel, var inte så kvick och gör bedömning om eventuella skadeproblem med en sådan. Det här handlar inte om vingpaddel eller plattpaddel, det går utmärkt att framkalla handledsproblem med båda. Med fel och för hårt paddelgrepp.

Vilket sammanfattar mina inlägg i denna tråd. Hoppas att TS fått ut något av det. Testa med det enklaste, att rätta till tekniken, innan du byter utrustning.
 
Tror vi börjar förstå varandra lite...
Jag sa att jag inte fördjupat mej i vingpaddel. Men visst har jag paddlat med vinge och senast idag stod jag och höll i en av ren nyfikenhet...tror säkert jag kommer ha en i min samling småningom. Jag tycker också man skall börja med det enkla för att sedan gå vidare vilket jag även påpekade åt TS tidigare. De råd jag gav var mer generella då fler läser trådarna...det kanske jag borde varit tydligare med.
 
Till Erik och Salta och andra berörda, så varierar jag hela tiden mellan låg och hög paddelföring samt ganska kraftigt i bredd mellan nävarna så som växlarna på en cykel och på det sättet varierar jag även mellan muskelgrupper som nyttjas samt att jag minskar på slitaget på senor och leder.

Jag har skrivit om detta i andra trådar och fått ringa eller ingen respons, men just detta finner jag är ett av bekymren med vingpaddlar dvs att för att de skall fungera som de är tänkta så jobbar de ganska statiskt dvs med en paddel höjd och vinkel och försöker man variera så blir det knas, så därför argumenterade jag just mot dessa i en annan tråd då jag ser nackdelarna på längre sträckor än just sprintdistanser på tävling samt just skaderisk då kroppen med åren blir allt känsligare.

Men som sagt dyker man upp på en tuppfäktning i rosa kallingar så får man väl räkna med att bli till löjje dvs skall man vara fin får man lida pin.

Jag blir ständigt hånad för att jag traskar runt i träskor och hängslen av mina tonårsdöttrar. De skäms över mig, men det skiter jag i för har jag inte hängslen så brakar min rygg och mina höfter i hop och träpjucken är kalas då jag hela tiden får skifta skor på jobbet samt springa ut och in hemma. I vissa fall får förståndet övervinna fåfängan och att prestera resultat på tävlingarna får ju inte gå före risken att fördärva kroppen för all framtid med att köra över alla varningsklockor som tjuter.
 
Finns

det några tumregler angående paddellängd för vingpaddlar?

Jag har paddlat med en Bracsa FW under ett par somrar men inte speciellt mycket och jag känner av underarmens böjsenors fäste på armbågens inre benutskott (del av överarmen). Jag har kortat skaftet men tror inte jag gjort det tillräckligt kort.

Thure
 
det några tumregler angående paddellängd för vingpaddlar?

Jag har paddlat med en Bracsa FW under ett par somrar men inte speciellt mycket och jag känner av underarmens böjsenors fäste på armbågens inre benutskott (del av överarmen). Jag har kortat skaftet men tror inte jag gjort det tillräckligt kort.

Thure

Om du googlar på "paddellängd tumregel", hittar du bl.a. http://bootshaus.se/uploads/media/Bootshaus_2013_katalog.pdf

Kolla sidan 18 för en formel. Jag tycker dock att det ger lite för långa paddlar jämfört med vad många landar på genom att prova. Själv är jag 190cm lång, och skulle följaktligen ha en paddel på 221cm. Mina paddlar (Bracsa IV) brukar hamna på 210-215cm efter lite justering på känn med 10cm justermån. Det beror naturligtvis på hur högt du sitter jämfört med vattenytan. Med racingsits blir det t.ex. mycket högre än en normal havskajaksits, eller surfski. Själv sitter jag på en racingsits i en motionskajak.

Om du har längre paddelblad, som t.ex. Bracsa X, bör väl paddeln vara lite längre för att få samma känsla.

Om du med det ömmande stället menar armbågens insida (s.k. golfarmbåge på vanlig svenska ;) ), är det inte ovanligt om man är ovan och tar i mycket med vinge. Du har kraftigare "catch" jämfört med plattpaddel, vilket kan dra eller rycka mer i sträckta armdelar än vad du är van vid. Lite mjukare isättning till en början, och en tillvänjningsperiod med stegvis ökande intensitet är nog bra.
 
Lite svårt att förklara men det uppstår lätt både en vinkling/belastning i leden vid hög paddelföring.

Då det handlar om paddelföring så har jag växlar från hög paddelföring med dåtidens långa paddlar och stor vinkel till låg paddelföring, en sväng till grönlandspaddel, och nu för tillfället hittar jag mej själv oftast med en hög paddelföring och en 196 cm lång paddel. Den enda paddeln jag inte valt att fördjupa mej med (ännu) desto mer är vingpaddel då jag tycker den ger lite för lite förhållandevis till de begränsningar den medför för den typ av paddling jag oftast sysslar med.

Utgående från dina inlägg är det nog skillnad på vad du menar med hög paddelföring och det Kjell mfl förespråkar. Det behövs bålrotation, rätt armrörelse, rätt axelrörelse, fotarbete, rätt väg i vattnet... och nästan alltid tillgång till en instruktör ute på vattnet för att få till det Kjell skriver om. Men det kanske är ett ämne för en ny tråd. Om någon vet en länk med bra instruktioner så tipsa gärna.

Tekniken - som behövs för att undvika skador och paddla med hög verkningsgrad - skiljer sig inte så mycket mellan plattpaddel (europaddel) och vingpaddel. Innan racingeliten gick från platt- till vingpaddel körde de med en teknik som var ganska lik dagens vingpaddelteknik. Min källa här är en kurs för ett antal år sedan av förbundets rikstränare och han borde ju veta för han var mig veterligen tävlingsaktiv under den tiden. I mina ögon är det inte så konstigt. Det handlar ju om att få kroppen att hålla och att undvika bakåtflödet närmast skrovet. Kropparna har ju inte ändrats och flödet är också oförändrat.

Nu menar jag inte att detta är den enda tänkbara tekniken för att undvika skador men vill du samtidigt maxa verkningsgrad, kraft, uthållighet och skadeförebyggande är det nog den tekniken du landar i.

Så om du är intresserad av en skadeförebyggande paddelteknik kan jag rekommendera en kurs i det man i dag kallar vingpaddelteknik eftersom den tekniken är lika användbar för plattpaddel.

Vänligen, Klas
 
Med ökat avstånd mellan händerna på paddeln (och hög paddelföring?) så blir det ett mer 'grävande' paddeldrag längs kajakens skrovsida och större belastning på handlederna. /Kerstin

Då undrar jag om du drar paddeln långt bak och eventuellt nära skrovet?
Det jag lärt mig är att man skall sätta i långt fram och nära skrovet och avsluta draget när bladet är i sida med höften och runt 50 cm ut från höften. Enklare uttryckt skall du följa bogvågens topp med bladet. Det är det här som är finessen med en vinge, sätter du i den rätt så kommer den gå rätt väg i vattnet av sig själv.

Vänliga hälsningar, Klas
 
Om någon vet en länk med bra instruktioner så tipsa gärna.

De sidor jag brukar vända mig till är sådana jag fått av er, men de här brukar komma upp:

Svenska Kanotförbundet
sportkajaker.se

och givetvis YouTube där jag hittar mycket inspiration, t.ex. filmerna jag visade på tidigare med proffsen:
Olivier Cauwenbergh
Anders Gustafsson
Stroke & Body Technique

Väldigt intressant att se Anders Gustafssons handleder vid 3:41 och i sista videon vid 4:46.

En sak som står klar är att utöver dålig teknik med bl.a. krampaktigt grepp så har jag också fuskat med försäsongsträningen. Ett av många bra råd som den här tråden tagit upp är från Arneri och styrketräning av handlederna.

Jag har bara hunnit testa två pass med att öppna påskjutshanden så det behövs fler tillfällen för att jag ska känna skillnaden. Det gäller att nöta bort en handledsrörelse från ryggmärgen. Ska prova även med tejpning för att känna ännu tydligare vad jag gör. Jag återkommer med rapport när jag testat och nött ett tag :)

Svårt att beskriva, men det lilla jag hunnit känna hitills verkar vara att viktigast att släppa lill-, ring- & långfinger medan pekfinger/tumme kan hålla ett avslappnat grepp.
 
Senast ändrad:
De sidor jag brukar vända mig till är sådana jag fått av er, men de här brukar komma upp:

Svenska Kanotförbundet
sportkajaker.se

och givetvis YouTube där jag hittar mycket inspiration, t.ex. filmerna jag visade på tidigare med proffsen:
Olivier Cauwenbergh
Anders Gustafsson
Stroke & Body Technique

Väldigt intressant att se Anders Gustafssons handleder vid 3:41 och 4:46 in i sista videon.

Tack. Intressant även att se Anders Gustafssons benarbete vid 3:41. Vad gäller handlederna skall det inte behövas mer vinkling.

Vad gäller öppningen av din påskjutande hand skall du kunna öppna alla fingrarna inklusive tummen helt förutsatt att sjön inte är stökig.

Svenska kanotförbundet gav en gång i tiden ut en teknikplansch med Knut Holmann. Jag undrar om den finns någonstans på webben nuförtiden. Knuts teknik kan för övrigt vara värd att titta på. Han ansågs på sin tid vara mycket duktig tekniskt.

Det jag tänkte på när jag frågade om teknikinstruktionssajter var egentligen mer av arten hur man skall lura sin kropp att göra rätt nu när vi vet från youtube mfl hur det skall se ut.

Här kommer några exempel:

1) För att lyckas vrida fram axeln och få påskjutande hand i rätt höjd: Tänk dig att du skall vrida fram axeln för att visa gradbeteckningarna eller tänk dig en gubbe som sitter på kanotens för, du skall nå honom och smälla honom på käften :)

2) För att trycka mer med benet på dragsidan sida och få till bålrotationen: Lyft foten på påskjutets sida från fotstödet.

3) För att trycka skaftet rakt framåt och inte i sidled i slutet av påskjutet: lägg tummen på samma sida om skaftet som fingrarna dvs på ovansidan.

4) För att slippa luftvirvlar runt bladen som gör att paddeln slirar: Dela upp isättet i två moment, stick ner hela bladet först och börja dra sedan.

5) För att få till pkt 4 och för att få i bladet medans kroppen är maximalt vriden: Frys paddelrörelsen ett kort ögonblick före isätt när skaftet är ungefär horisontellt = rysspaddling.

6) För att klara pkt 5: sitt i en lite stabilare kajak än du normalt tränar i.

7) För att förstå vilken väg bladet skall gå i vattnet: Följ bogvågen. Se tex 1:33 in i Anders Gustafssons film ovan.

8) ...

Fyll gärna på med mer, det är många fel man behöver lura kroppen att träna bort :)


Mvh, Klas
 
Då undrar jag om du drar paddeln långt bak och eventuellt nära skrovet?
Det jag lärt mig är att man skall sätta i långt fram och nära skrovet och avsluta draget när bladet är i sida med höften och runt 50 cm ut från höften. Enklare uttryckt skall du följa bogvågens topp med bladet. Det är det här som är finessen med en vinge, sätter du i den rätt så kommer den gå rätt väg i vattnet av sig själv.

Vänliga hälsningar, Klas
Vingpaddlar funkar ju inte heller med drag nära skrovet. Den tappar gärna draget där, det kan vara ganska markant. Det är inte helt ovanligt att ovana vingpaddlare tappar koncentrationen, och drar vingen som en plattpaddel, och i värsta fall kantrar.
 
Tack. Intressant även att se Anders Gustafssons benarbete vid 3:41. Vad gäller handlederna skall det inte behövas mer vinkling.

Vad gäller öppningen av din påskjutande hand skall du kunna öppna alla fingrarna inklusive tummen helt förutsatt att sjön inte är stökig.

Svenska kanotförbundet gav en gång i tiden ut en teknikplansch med Knut Holmann. Jag undrar om den finns någonstans på webben nuförtiden. Knuts teknik kan för övrigt vara värd att titta på. Han ansågs på sin tid vara mycket duktig tekniskt.

Det jag tänkte på när jag frågade om teknikinstruktionssajter var egentligen mer av arten hur man skall lura sin kropp att göra rätt nu när vi vet från youtube mfl hur det skall se ut.

Här kommer några exempel:

1) För att lyckas vrida fram axeln och få påskjutande hand i rätt höjd: Tänk dig att du skall vrida fram axeln för att visa gradbeteckningarna eller tänk dig en gubbe som sitter på kanotens för, du skall nå honom och smälla honom på käften :)

2) För att trycka mer med benet på dragsidan sida och få till bålrotationen: Lyft foten på påskjutets sida från fotstödet.

3) För att trycka skaftet rakt framåt och inte i sidled i slutet av påskjutet: lägg tummen på samma sida om skaftet som fingrarna dvs på ovansidan.

4) För att slippa luftvirvlar runt bladen som gör att paddeln slirar: Dela upp isättet i två moment, stick ner hela bladet först och börja dra sedan.

5) För att få till pkt 4 och för att få i bladet medans kroppen är maximalt vriden: Frys paddelrörelsen ett kort ögonblick före isätt när skaftet är ungefär horisontellt = rysspaddling.

6) För att klara pkt 5: sitt i en lite stabilare kajak än du normalt tränar i.

7) För att förstå vilken väg bladet skall gå i vattnet: Följ bogvågen. Se tex 1:33 in i Anders Gustafssons film ovan.

8) ...

Fyll gärna på med mer, det är många fel man behöver lura kroppen att träna bort :)


Mvh, Klas

Lite tillägg:

1) Tänk ett imaginärt spänt säkerhetsbälte från påskjutande axel till motsatta höften. När bålen roterar, följer axeln med motsatta höften i rotationen.

2) Använd fotrem, och drag framåt med benet på påskjutande sida, samtidigt som andra foten trycker ifrån. Trycket skall gärna "jobba" från insidan av låren, annars blir det lätt överdriven sidoförflyttning och guppande i sidled. Höften/bålen ska jobba framåt/bakåt, inte i sidled.

4) + 5) Vid långsam paddelfrekvens/hastighet är detta bra att tänka på. Vid hög frekvens blir det mer naturligt med ett snabbt och energiskt isätt utan plaskande. Det är bra att träna på momenten i delmoment, bara man kommer ihåg att målet är en harmonisk rörelse som sitter ihop.
 
Ämnet verkar glida en gnutta från handleden ut i sjön, men jag brukar ju själv vara duktig på detta så jag skall väl inte kasta sten i glashuset. När ni ändå är på "G" och filurar om vingar, så kan ni ju fnula på vart kraftriktning och förmåga att stötta kajaken tar vägen då paddeln lämnar skrovsidan och lägger i väg ut i sjotahejti?

Sedan såg jag lite bra benteknikövningar som kan vara till nytta;-)

http://www.youtube.com/watch?v=YARnZz7JO7Q
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg