Spens projektion är en konisk Lambertprojektion. Det fanns en beskrivning av den på Lantmäteriets hemsida, men de har gjort om hemsidan och nu hittar jag den inte. Det spelar kanske inte så stor roll eftersom de geodetiska koordinaterna på Generalstabskartan ändå inte stämmer med något nutida kartdatum. Som föreslagits får man försöka kalibrera kartan på annat sätt. Jag använder ett program som heter GPS Utility. I det kan man kalibrera med upp till fyra punkter just för att kalibrera kartor med okänd projektion. Jag har med ganska gott resultat kalibrerat Säröbladet av Häradskartan för Hallands län. Vad gäller val av kalibreringspunkter får man använda omdömet. Kyrkor kan verka bra, men de har ju en ganska stor utbredning och representeras på kartan av en stiliserad symbol som inte alls är skalenlig, vilket gör att noggranheten blir dålig. Små vattendrag är bra om terrängen är sådan att man kan vara säker på att de inte har flyttats. Jag har t.ex. använt punkten på bilden nedan.
Här är det knappast något tvivel om detta är den punkt där stigen korsar bäcken på den gamla kartan.
Gränser, som nämns i något inlägg, ska man också se upp med. De kan ha blivit justerade. Det finns det många exempel på i Säröbladet. Bäst är det förstås om man har byggt en stenmur i gränsen så att man kan identifiera sträckningen i verkligheten. Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att man kan använda nästan vad som helst som går att identifiera, och som har tillräckligt liten utsträckning, men man måste titta kritiskt på varje objekt för att förvissa sig om att det verkligen är samma punkt nu och då. Har man t.ex. en bro över en å, så får man bedöma brons ålder och titta om det finns spår av någon äldre bro i närheten.
Här är det knappast något tvivel om detta är den punkt där stigen korsar bäcken på den gamla kartan.
Gränser, som nämns i något inlägg, ska man också se upp med. De kan ha blivit justerade. Det finns det många exempel på i Säröbladet. Bäst är det förstås om man har byggt en stenmur i gränsen så att man kan identifiera sträckningen i verkligheten. Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att man kan använda nästan vad som helst som går att identifiera, och som har tillräckligt liten utsträckning, men man måste titta kritiskt på varje objekt för att förvissa sig om att det verkligen är samma punkt nu och då. Har man t.ex. en bro över en å, så får man bedöma brons ålder och titta om det finns spår av någon äldre bro i närheten.