Skillnaden mellan vanlig träkol och aktiverad träkol är effektiviteten och kapaciteten att ta upp organiska ämnen (ju 'fetare' föroreningarna är, ju lättare sugs dessa in i porerna)
Aktiverad träkol är ofta zink-klorid impregnerat innan kolningen - detta för att zinkloriden under pyrolysen bryter sönder kolen på önskat sätt som öppnar upp och maximerar den upptagna ytan mha. viss typ av sprickbildning och porer och sedan efter kolningen sköljs det mesta av zinkkloriden bort.
Medans vanlig träkol så är en stor del av volymen inte tillgängligt för att suga upp ämnen - lite liknande som att magen inte kan smälta rå potatis för att det är en cellulosalager kring varje stärkelsekort och som magsaften inte kan smälta och komma åt innehållet, men efter kokning så har stärkelsen svält och sprängt sönder stärkelselager och magsaften kan smälta stärkelsen.
Zinkkloriden som tryckimpregneras i trädet eller biomaterialet innan pyrolysen gör något liknande under pyrolysen och kolet får (mycket) mer aktiv ytan.
Som tidigare nämnt så tar inte aktiv kol upp metaller och annat i mineralväg i någon större utsträckning (och därför zinkkloriden kan sköljas ut efter kolningen).
Det som kol är bra att binda är opolära, gärna kolrika molekyler (läs oljor och fetter, olika smakämnen mm.) medans den skyr ganska mycket polära molekyler.
Det finns en anledning varför aktiv kol fungerar bra att rena HB - alkoholen fastnar ogärna i träkolet då den är ganska polär medans tyngre alkoholer (med längre kolkedja), finkelolja mm. sugs upp väldigt aktivt av träkolet.
Och för att göra det ännu besvärligare så finns det olika kvaliteter av aktiv träkol som är optimerade med olika strukturer för optimering mot olika reningsprocesser.
