Det är ju så att den franska graderingen håller på att ta över. Anledningen är att folk åker mer till olika länder och klättrar, och även om graderingen har "dialekt" så kan man då i alla fall ha ett hum om ifall man kan klättra en led eller inte, utan att släpa med sig mer eller mindre pålitliga konverteringstabeller.
Inomhus graderas ju också ofta franskt, för man scorecard på nätet är det franska grader osv. Det är med andra ord ett system som håller på att slå igenom internationellt. Personligen tycker jag att det är väldigt bra.
Sen lär man sig ju rätt snabbt hur läget är när det gäller de lokala avvikelserna, som att det är lite hårdare på västkusten (i alla fall för ostkustbor som inte är vana vid klippan där). Man lär sig, eller får höra från andra, att det är softare i Spanien och Thailand (där ju månag spränger sin grad uppåt) och i viss mån i Frankrike, men hårdgraderat i Schweiz osv.
Jag kan också hålla med om att för naturligt säkrade leder bör det framgå av föraren ifall leden är lätt- eller svårsäkrad, det blir varken mer eller mindre subjektivt ifall det står med ord eller med en siffra/bokstav brevid graden.
Och till sist: man vet ju bäst själv vad man har klättrat.