gradreing

Har inte variationerna mycket med vilka tekniker som kravs? Om man kommer fran Stockholm ar man kanske inte van vid granitsprickor, etc?

Det tar ocksa definitivt ett tag bara att lara sig lasa en ny stenart for att kunna se var de bra greppen finns, etc. Det bidrar nog ocksa mycket.

Ett annat exempel ar skillanden mellan "inomhusgrader" och trad, som jag till stor del tror beror pa att det kravs moves som inte kan tranas inomhus pa manga leder. Det gor att tradgraderna kanns hardare.
 
Rent allmänt tycker jag att det är förvånande att graderna stämmer så väl som de gör.

Att var och en ska tycka att de stämmer helt är ju en omöjlighet:

Jag klättrar som regel ett snäppp softare än en viss kompis, men det finns leder som jag fixar men som inte han fixar. Alltså kan inte en enstaka person vara referens, och alltså finns det alltid leder som enskilda kommer att uppfatta som felgraderade.

Apropå typ av grad gillar jag de svenska, och tycker väl att det är en rimlig fördelning av att sånt som är helbultat är franskgraderat, medan resten är svenskt.

Att franskt är störst och bäst tror jag f ö inte jänkarna håller med om. En gradkonverterare väger inte många gram, har själv en liten inplastad som troligen inte väger 10 gram... Att översätta är dock inte alltid så lätt ändå.
 
Har ocksa ofta forvanats over att graderna stammer sa val: att man faktiskt kan gora det mesta pa en en grad men inte sa mycket pa den over.

Angaende amerikanska grader sa stammer tabellerna val for sportklattring i min erfarenhet, medan deras tradgrader kan variera betydligt. Troligen till stor del for olika klipp- och ledtyper, men man ska definitivt ga ner en bunt grader innan man tradklattrar forsta gangen i USA.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg