Goretex Redovisning

[scruler]

Vet att det är en massa tjafs om gretex redan men tycker inte att det inte är nån som riktigt förklarar hur det funkar. Så här kommer en redovisning av goretex som ämne.

Goretex är polymeriserat tetrafloureten (polytetrafloureten) PTFEE. kemiska formlen är C2F4 och ett annat namn för goretex är Teflon.
när man använder PTFEE i kläder så expanderar man det, hinnan får då mikroskopiskt små hål som ENDAST SLÄPPER IGENOM VATTEN MOLEKYLER INTE DROPPAR det är därför man säger att goretex är vatten tätt fast det egentligen inte är det.

Om ni har någon synpunkt så säg gärna till.
=)

 

[nermander]

Kan ju inte påstå att den där texten verkar särskilt informativ för okunniga....

PTFE är det som i dagliga tal kallas Teflon (fast Teflon är väl DuPonts varumärke för PTFE). Om jag inte minns fel var det nån brandsläckarfirma som upptäckte det när de hittade "skräp" i brandsläckare som skulle rekonditioneras.

GoreTex görs genom att ta en film av PTFE (alltså som plastfolie) och sträcka ut den (dra i en bit gladpack, typ). Det som händer då är att plasten "spricker upp" i små små hål. Storleken och mängden hål beror alltså på hur hårt man sträcker (och antagligen på tjockleken på urpsrungsmaterialet).

Det är storleken på hålen som är det intressanta, det finns alltså andra sätt att skapa hålen om man vill men Gore's membran är ett väldigt "säkert" och innovativt sätt att göra dem.

Storleken är, som du skriver, för liten för en vattendroppe men större än en vattenmolekyl. Vän av ordning undrar ju då om en vattendroppe inte är gjord av vattenmolekyler? Då borde ju molekylerna som vattendroppen består av gå igenom hålen?

Svaret är: Ytspänningen. Det är den som gör att dropparna inte kommer igenom men molekylerna (i ångform) gör det.

 

[scruler]

Goretex

Du har nog rätt men jag såg detta i min kemi bok (kemi A för gymansiet) nämligen när det handlade om kloväten så tänkta att det kunde hjälpa nån. Men man lyckas inte alltid.

=)

 

[Malindo]

Gores handsk-test

Som nämts innebär ju Gores koncept att kláder och skor med deras varumärke dels ár vattentáta, och dels (trots att de ár vattentäta) inte stänger inne svetten som uppstàr vid kroppslig aktivitet. I konceptet ligger ocksà att det blir möjligt att tillverka vattentáta plagg som inte längre ár otympliga gummistövlar eller oljerockar (typ), utan man kan nu fà tillgàng till látta och smidiga skor, kángor och skalplagg med betydligt högre teknisk- och komfort-nivà án förr.

För att övertyga de klentrogna har Gore hittat pà det fiffiga "Gore glove-test". Detta kit bestâr helt enkelt tvâ handskar, en i vanlig plast och en gjord av GTX-membran.

Steg 1: Man sätter plast-handsken pâ ena handen och Gore-Tex-handsken pà den andra.

Steg 2 VATTENTÄTT: man stoppar de behandskade hánderna under en rinnande vattenkran, i en vattenfylld hink el dyl., och konstaterar att bágge hánderna förblir torra.

Steg 3 TRANSPIRATION: Man börjar frenestiskt att gymnastisera fingrarna inne i hasnkarna, och upptäcker snabbt att den hand som sitter i plasthandsken börjar bli svettig och otrevlig, medan GTX-handen fortfarande kánns torr och frásch trots det ivriga gymnastiserandet.

Konklusionen är att membranet funkar enligt reklamen.

Att sedan transpirationen inte är lika effektiv i verkligheten beror ju inte sà mycket pà sjálva membranet i sig som pà plaggets eller skons övriga material, vilka i mer eller mindre grad kan obstruera diffusionen. Dock, naturligtvis obstruerar även membranet transpirationen till viss del, dvs utan membran skulle plagget/skon transpirera mer, men sjálva grejen är som sagt att det trasnpirerar hyggligt TROTS att det ár vattentätt.

Mvh / Mats
[Ändrat av malindo 2003-09-13 kl 20:58]

 

[kanotisten]

Ja GorTex plagg är nog jättebra, i rätt sammanhang.

Jag stod still o körde min båt. Regnvädret kom. Regnställ på. Torrt o skönt. Sedan blev det motvind och regn. J-a vad jag frös. Ja jag blev inte våt men fuktig, för fukten trängde in innanför regnstället, som var gjort av gore-tex.


Sedan är det en annan sak att Gore-tex blivit ett varumärke. Jag har bland annat sett skinnskor av märket Gore-tex.
[Ändrat av kanotisten 2003-09-13 kl 21:51]

 

[Malindo]

Rätt sammanhang

vattentátande OCH transpirerande plagg kommer ju bäst till sin rätt om man rör sig mycket och sevttas. Dock är ju detta en konstruktion med viss riskprocent fór att det ska läcka.

Ska man enbart stà till rors sà borde det ju därför vara klart mycket báttre/säkrare att ikláda sig ett hederligt gammalt regnställ i galon eller liknande 100% vattentátt (men ej transpirerande) material.

Mvh / Mats

 

[lillajag]

Kan nån då förklara varför min (något gamla) gore-tex rock inte funkar längre? Den läcker som ett såll. Jag har sett nån sprayburk som hävdar att de kan återställa vattentätheten, men varför är det nödvändigt överhuvudtaget? Enl ovan beskrivningar så är materialet inte nåt som vind a väder 'förstör'. Ar det nån som har provat nån bra sprayburk som verkar funka?

 

[Malindo]

Om man blir blöt inuti en GTX-jacka kan det bero pà:

A: det kommer in vatten utifràn, antigen pga av att yttertyg/membran gàtt sönder nàgonstans och av nàgon anledning, eller att nâgon tejp som skyddar sömmarna gâtt upp.

B: svetten har svàrt att ta sig ut inifrân, och du misstolkar den svettfuktiga insidan och tror att det kommer utifrân.

Sprayer etc. är inte till för att göra plagget vattentátt (ty det ska membranet klara av), utan för att göra yttertyget vattenavisande. Är yttertyget inte vattenavisande blir det snabbt indränkt och surt vid regn, vilket dels ár otrevligt i sig, dels gór att plagget blir tyngre, och dels obstruerar fukten inifrân att komma ut.

Är membranet, tejp etc sönder (dvs de komponenter som gör plagget helt vattentätt), sà hjälper ingen spray i várlden att hàlla din jacka helt vattentät.

Mvh mats

 

[nermander]

Sedan är det en annan sak att Gore-tex blivit ett varumärke. Jag har bland annat sett skinnskor av märket Gore-tex.

GoreTex har ALLTID varit ett varumärke. Det är själva MEMBRANET som är GoreTex. Ett plagg som har GoreTex på insidan har också oftast en lapp som det står GoreTex på, men det betyder inte att hela plagget är av märket GoreTex.

Skor av läder kan ha ett GoreTex-membran på insidan av lädret, de är då märkta med GoreTex-märket.

 

[raderad04]

Om ni har någon synpunkt så säg gärna till.
=)

Diffusion: Molekyler i en vätska eller gas "vandrar" (diffunderar) från ställen med hög koncentration till ställen med låg koncentration, tills vätskan respektive gasen är jämnt fördelad inom det tillgängliga utrymmet.

Med diffusion avser jag i detta fall transporten av vattenånga genom ett tyg med membran - vattentäta tyger som släpper igenom vattenånga - det som kallas skalplagg. Med insida avser jag den sida av skalplagget som är närmast kroppen. Med utsida aves den motsvarande sida av skalplagget.

Diffusionen fungerar:
om ångkoncenrationen (ångtrycket) är högre på insidan.
om det är högre temperatur på insidan.
om koncentrationen av vattenmolekyler är högre på insidan.

Detta innbär att diffusionen upphör:
om det är varmare än 32.5°'C (handflata) 34.7°C (armhåla) på usidan av skalplagget.
om ångtrycket blir mindre på insidan.
om koncentrationen att vattenmolekyler blir högre på utsidan.

Diskussion:
I denna diskussion utgår jag från ett klimat som är vanligt på våra bredgradder. Om du är lågaktiv så diffunderas den vattenånga som avges genom dina svettporer genom skalplagget och du förblir torr.
Om du blir aktivare och svettas (uppmätt 33,5°C mellan huv och kläder) så sker inte diffustionen tillräckligt snabbt och du känner att du bir svettig. När du åter blir lågaktiv så diffunderas vattenångan genom membranet och du blir torr. Temperaturen och därmed ångtrycket är alltså oftast högre på insidan av skalplagget än på utsidan. Det var den första positiva egenskapen med skalplagg jag märkte när jag vandrade i Rahpavaggen 1989.
Om koncentrationen av vattenmolkyler blir högre på utsidan av skalplagget skall diffusionen fungera för att temperaturen och ångtrycket är högre innanför skalet men FÖRSÄMRAS av att koncentrationen av vattenmolekyler är högre på utsidan.
Det var den första negativa överrskningen när jag upptäckte att jag blev genomsur på insidan vid skidåkning över Gássaláhko med snöslask påsken 1994 detta hände även när jag vandrade i hellregn nw om Ritsem sommaren 1994. Detta bekräftades 2002 vandrade jag genom Bastavagge i tio timmars hellregn med samma resultat.
OBS att mina GoreTex plagg är vattentäta med alla tänkbara slang och dusctester.

Slutsats:
GoreTex fungera bäst när du är lågaktiv, när det är kallt och inte regnar. Därmed inte sagt att GoreTex plagg är dåliga men de är inte så bra som försäljningsargumenten gör gällande. Jag tycker att GoreTex plagg är det bästa man kan ha vid utomhusaktiviteter.
Det är viktigt att impregnera yttertyget på GoreTex plagg för att minska koncentrationer av vattenmolekyler på utsidan av plagget.

//Roland

ref:
http://www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl?db=global&fname=sci_555.html
Molekyler i gaser och vätskor är i ständig slumpmässig rörelse, en process som kallas diffusion efter latinets diffundo - sprida. Om molekylerna rör sig utan att stöta på några hinder kan deras utbredning beskrivas med en diffusionskoefficient vars värde beror på hur långt molekylerna sprider sig under en viss tid. Vattenmolekyler i flytande vatten förflyttar sig i genomsnitt cirka 0,1 mm under 1 s vid rumstemperatur. Genom att mäta hur långt molekyler som befinner sig i ett poröst material kan röra sig under en given tid får man information om materialets struktur. Diffusion genom ett poröst nätverk kan också beskrivas med en diffusionskoefficent, men denna är mindre än värdet för fritt vatten. Minskningen beror på materialets genomsläpplighet för vatten. Denna parameter är värdefull för att kunna förutsäga hur lätt eller svårt vatten och andra små molekyler kan ta sig genom materialet.

http://school.chem.umu.se/Experiment/showExp.php?expId=85
Fukt i form av ånga transporteras, via en process som kallas diffusion, från den varma sidan till den kalla. Det beror på att ångtrycket (men inte lufttrycket) är högre på den varma sidan. Därmed är också koncentrationen av vattenmolekyler i luften på den varma sidan högre. Av statistiska orsaker vandrar vattenmolekylerna i riktningen från hög till låg koncentration.
Vattenmolekylerna står i jämvikt mellan vätskeform och gasform. Vid en högre temperatur bildas mera av gasformen, dvs ångan. Den högre ångkoncentrationen (ångtrycket) på den sida där temperaturen är högre gör att fukten vandrar från den varma sidan till den kalla sidan, även om man har vatten i vätskeform på den kalla sidan. Huden kan också, i praktiken, betraktas som vatten i vätskeform eftersom kroppen innehåller så mycket vatten.

 

[Skeebum]

Storleken är, som du skriver, för liten för en vattendroppe men större än en vattenmolekyl. Vän av ordning undrar ju då om en vattendroppe inte är gjord av vattenmolekyler? Då borde ju molekylerna som vattendroppen består av gå igenom hålen?

Svaret är: Ytspänningen. Det är den som gör att dropparna inte kommer igenom men molekylerna (i ångform) gör det.

Men då började jag fundera på vad som händer om man får besin på jackan? Bensinen tar ju bort ytspänningen. Tränger då vattenmonekylerna igenom?

Eller vid ett djupare vad? Under vattnet finns ju inte ytspänningen vid samma grad.

Eller har jag bara fel?

Mvh Skeebum

 

[nermander]

Men då började jag fundera på vad som händer om man får besin på jackan? Bensinen tar ju bort ytspänningen. Tränger då vattenmonekylerna igenom?

Eller vid ett djupare vad? Under vattnet finns ju inte ytspänningen vid samma grad.

Eller har jag bara fel?

Tar bensin bort ytspänningen? Jag är faktiskt inte riktigt säker. Bensin på vattenytan gör antagligen att ytspänningen mot luften försvinner, men det beror ju då på att det först blir en ytspänning mellan vatten och bensin och sen en mellan bensin och luft.

Visst finns ytspänningen även under vattnet, den finns ju i gränsen mellan vattnet och luften (titta t.ex. på luftbubblor).