gaskök vs bensin/fotogenkök

Jag har för länge sedan gått från sprit (i köket) till gas, och skulle inte acceptera att gå tillbaka.

Nu funderar jag emellertid på om ett bensin/fotogenkök kan vara en idé? Det jag vill uppnå med ett byte för att det skall vara meningsfullt är att

1. minska vikten på bränslet. Ett par stora gasflaskor väger en del och tar plats och det skulle jag gärna slippa. Jag har förstått att jag skulle klara mig med mycket mindre bränsle om jag hade flytande bränsle. Stämmer det? Hur mycket behövs för en veckotur?

2. effekten när det är lite kallt skall vara bättre. Gas fungerar bra även på en kylig sommartur, men kanske lite dåligt ändå, speciellt när det blåser snålt. Är det någon väsentlig förbättring med att gå över till flytande bränsle?

Vidare funderar jag på om det kommer att bli tyngre totalt med ett nytt kök. Nu har jag trangia med gasbrännare och gasflaska. Motsvarande utrustning för flytande bränsle torde vara brännare, kastruller, stekpanna, vindskydd och bränsleflaska. Väger inte det mer än mitt nuvarande?

Dessutom undrar jag naturligtvis om jag kommer att bränna ner mitt tält och all min utrustning? Hur farligt är det att ha en flaska bensin som man slabbar med när man skall laga mat. Är det något slabb föresten? Kan man använda flytande bränsle i absiden på tältet? Och hur krångligt är det egentligen att förvärma köket? Hur lång tid tar det innan jag kan börja laga maten efter att jag satt upp köket?

Många frågor. Hoppas ni som använt både gas och flytande bränsle kan hjälpa mig. Tack på förhand.

Kalle
 
Bensinkök är effektivare

Bensin/fotogenkök är generellt effektivare än gasolkök och, framför allt,spritkök. Skillnaden är störst när det är kallt.

Samtidigt är bensin/fotogenkök lite krångligare och det krävs en del träning innan man vant sig vid hanteringen. När man lärt sig sitt kök tar det inte många sekunder längre tid att få igång matlagningen än med andra kök. Och när man väl är igång går allting mycket fortare.

Förvärmningsprocessen är den del och där riskerna är störst, men också det klarar man snabbt och säkert efter lite övning.

Det finns specialbensin för brännare, men miljöbensin funkar också bra. Undvik vanlig blyfri bensin, ångorna är fruktansvärt giftiga.

Fotogen fungerar också bra, är billigare och lite mindre eldfängt.

Nackdelarna med bensin/fotogenkök är förvärmningen och kanske ljudnivån. Annars har de bara fördelar, tycker jag.

mvh
Ulf J
 
Några svar

1. Nej, jag tror inte att du kan minska vikten på bränslet. Gas innehåller mer energi per viktsenhet än bensin/fotogen, och man borde därför kunna ha med sig mindre gas. På turer där jag använder köket 3 ggr/dag brukar jag göra av med ca 8,5 dl fotogen per vecka (2 pers). Med en ungefärlig densitet på 0,8 blir det 680 g. Dessutom använder jag ca 1 dl sprit till förvärmning, vilket blir 80 g till. Totalt 760 gram alltså. Hur mycket gas kör du upp på en vecka?

2. Ja, effekten är betydligt bättre i kyla. Faktum är att kyla inte påverkar effekten hos ett bensin/fotogenkök i någon nämnvärd omfattning. Man har lika bra effekt vid -30 som vid +20. Dessutom kan man hålla ett högt tryck i flaskan även om det är lite bränsle kvar. Däremot är nog lågan lika vindkänslig som på ett gaskök. Bra vindskydd är viktigt.

3. Att minska totalvikten är nog svårt. Brännaren på bensin/fotogenkök brukar vara tyngre än en gasbrännare (varierar lite mellen modeller förstås). Pumpenheten tillkommer. Annars beror väl skillnaden på vilka vindskydd man använder. Trangias är tyngre, men enligt min åsikt bäst. Lättare vindskydd som fungerar hyfsat finns t ex hos MSR.

4. Jag har använt fotogen/bensinkök i tältabsiden i 10 års tid, och ännu inte lyckats bränna upp något. Men visst är det viktigt att vara försiktig. Att förvärma kan verka krångligt i början, men går på rutin när man lärt sig det. Förvärmningen tar kanske 1 minut eller så när man kör på bensin, kanske 2 minuter när man kör på fotogen.

MVH

Peter Ask
 
Ljudnivå

Väljer man rätt tryckkök så slipper man oväsen. Det är bara de med 1800-talsteknologi som väsnas.

MVH

Peter Ask
 
Mina erfarenheter.

Jag och min fästmö har varit ute på en 12 dagars-tur för några veckor sedan. Vi hade då med oss ett Trangia no 27., två st 1 liters kastruller i titan, liten teflonstekpanna och markills gaskök (199 kr) för trangias vindskydd. Under dessa tolv dagar använde vi köket 3 ggr/dag. På morgonen (7 dagar) bakades dessutom färska scones. Lunch bestod av varma koppen + te och till middag hemtorkad mat (räkor, köttfärs, kyckling osv) + snabbspagetti eller torkad potatis. Under denna turen förbrukade vi 1½ stor gastub.

På vintern använder vi KAP-köket (fotogen) som har funkat superbt, och samma grejor i övrigt.

Hoppas detta gav nått.

MVH /Urban.
 
Ljudnivå

Nja appropå 1800-tals teknik:
En del av dagens multibränslekök låter som gasturbiner men det finns undantag. Optimus explorer no 11 och MSR whisperlight låter i princip ingenting. Primus multibränslevariant låter mycket men kan köras med gas.

Jag tycker inte det finns någon anledning att gå över till multibränsle om man bara är ute sommartid, på vintern blir dock skillnaden stor, även kyliga höstdagar. Jag har inte upplevt något slabb med mitt multibränslekök som förövrigt kan monteras i ett Trangia (Optimus explorer).

Vikten är nog svår att reducera vid en övergång och volymen blir inte mycket mindre, betänk att gasen faktiskt är i vätskeform i tuberna.

Priset blir dock lägre då 1 liter fotogen kostar ca: 20-25 kr och miljö-/alkylatbensin (gräsklipparbensin) också är billigare än gas.
 
Bensin är överlägset

Bensinkök är överlägsna på många sätt men har även nackdelar. Jag använder både gas- och bensinkök men föredrar bensinköket. Jag använder ett Colemankök som drivs med vanlig 95-oktanig blyfri bensin. Driftskostnaderna är mycket lägre, en liter bensin kostar ca 10 kronor medan mostvarande mängd gas kostar cirka 70 kronor. Bensinkök fungerar även vintertid och på hög höjd. Gaskök på vintern är rena skämtet. Förvärmningen är aldrig något problem, inte ens i absiden men man ska dock vara försiktig. Bensin går också att få tag på i del flesta delar av världen så om du ska resa mycket är det ett bättre alternativ än gas. Effekten i detta kök är mycket hög och det har varit väldigt driftssäkert. Till nackdelarna hör påfyllningen av bränslet då fingrarna luktar bensin och man kan spilla. Vikten är ingen större skillnad, gasköken kan nog till och med vara lite lättare. Alla typer av kök kräver också vindskydd. Jag har använt de flesta typer av kök som finns på marknaden, både gas-, alkohol- och bensin/fotogenkök och jag anser att bensinköken är de bästa när man väger samman för- och nackdelarna. Gaskök fungerar bra om man bara ska använda köket sommartid i Sveriges lågland.

Mvh Rikard
 
kök

Jag har samma uppfattning som Rikard det gäller bara
att lära sig rätt hantering av bränslet för att slippa
dofterna i händer och utrustningen i övrigt.

mvh Clas
 
Använd EJ vanlig blyfri bensin

Vanlig 95-oktanig blyfri bensin som innehåller bensen och div. andra otrevligheter. Miljöbensin används bl.a. i skoggsbruk till motorsågarna därför att bensen är cancerframkallande. Använd sk. 4-takt miljöbensin som används till motosågar. Dessa finns bl.a i röda dunkar på bensinmackar. Obs! köp inte 2-takt då det är tillsatt olja i den.

MvH
Magnus
 
Miljöaspekter

Ett multibränslekök är bättre ur miljösynpunkt. Man kan använda etanol som endast avger 3% så mycket koldioxid som bränslen baserade på kolväten (bensin, fotogen och gas) eftersom kolet i bränslet "ingår" i ekosystemet.
Gasflaskorna kan man inte fylla på vilket skapar onödigt mycket sopor. Primus försöker skära ned på materialet i flaskorna utan att minska säkerheten men det är ändå resursslöseri om man jämför plastflaskorna till bensin och fotogen. De vet hur man göra flaskor som man kan fylla på men det finns någon regel som hindrar dem från att släppa dem. Vad det är för någon regel vet jag inte, men jag tror den syftar på säkerhet.
 
Inte alls säkert!

Mycket av etanolen på marknaden kommer från fossila bränslen (d v s olja). Då är det lika dåligt från miljösynpunkt som bensin och fotogen. Varifrån etanolen i T-röd och liknande bränlsen kommer ifrån vet inte jag.

MVH

Peter Ask
 
Etanol från olja?

Skulle inte tro det! Så vitt jag vet så kommer etanolen i tex Kemetyls T-röd från naturliga källor, tex utvinner man etanol från cellulosa, dvs som biprodukter till pappersmassatillverkning, jordbruksprodukter etc. Etanol är dessutom lätt för naturen att bryta ner.
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg