Det finns inte "bättre" och "sämre" - skor är helt personligt. Och beprövade skodon är alltid ett säkrare kort än nya i skarpt läge. Du skriver ju att dina Terrex är "Väldigt bekväma skor och grymma för vandring", och det är mycket värt. Har du inte prövat sulan på typ våt klippa så är det bra att testa, men det är ingen garanti att nyköpta kängor automatiskt blir bättre på det.
Förutsatt att du får plats med dubbla tjocka ullstrumpor så du inte fryser, spelar det inte så stor roll att skorna inte är vattentäta om du planerar att komma upp och ner samma dag och sova på fjällstationen. Tänker du tälta på vägen kan det bli lite omysigt, för varken strumporna eller skorna kommer att torka över natten. Vattentäta strumpor är kanske värda att investera i, men räkna inte med att de håller särskilt länge.
Det där med "stabila" kängor som ska ge "stöd" har jag aldrig känt igen mig i - tvärtom. Jag går helst i så lätta, låga, odämpade och mjuksulade skor som möjligt, därför att de (utöver att det är skönt och lätt) ger mig bättre markkontakt, känsligare fotisättning, bättre balans, kontroll och därmed "stabilitet", än stela, tunga, högt uppbyggda kängor. Jag vrickar mig faktiskt lättare i den sorten - man går med tyngre och slarvigare steg, landar oftare lite snett på någon stentopp, och när man väl gjort det så blir vridmomentet så mycket större på den stela höga sulan.
I mer alpin terräng använder jag som "tyngst" tunna approachskor med mid-skaft, men på långtur med tält i fjällen - lätta skalkängor, därför att inget med foder kommer att torka i tält över natten. Bägge sorterna väger 5-600g/styck.
Men det är som sagt personligt. Jag är lätt, van och har troligen starka vrister; andra kanske känner att de behöver mer "stöd". Fast det blir ju lite av en ond cirkel, för då tränar man aldrig upp sina fötter.
Stegjärn som funkar ihop med skor som dina finns ju - t ex sådana här. Om du ska hyra dem på fjällstationen så ring och kolla vad de har för sorter.
Gaiters är jättepraktiskt; mindre bylsigt ihop med 3/4-byxor.
Förutsatt att du får plats med dubbla tjocka ullstrumpor så du inte fryser, spelar det inte så stor roll att skorna inte är vattentäta om du planerar att komma upp och ner samma dag och sova på fjällstationen. Tänker du tälta på vägen kan det bli lite omysigt, för varken strumporna eller skorna kommer att torka över natten. Vattentäta strumpor är kanske värda att investera i, men räkna inte med att de håller särskilt länge.
Det där med "stabila" kängor som ska ge "stöd" har jag aldrig känt igen mig i - tvärtom. Jag går helst i så lätta, låga, odämpade och mjuksulade skor som möjligt, därför att de (utöver att det är skönt och lätt) ger mig bättre markkontakt, känsligare fotisättning, bättre balans, kontroll och därmed "stabilitet", än stela, tunga, högt uppbyggda kängor. Jag vrickar mig faktiskt lättare i den sorten - man går med tyngre och slarvigare steg, landar oftare lite snett på någon stentopp, och när man väl gjort det så blir vridmomentet så mycket större på den stela höga sulan.
I mer alpin terräng använder jag som "tyngst" tunna approachskor med mid-skaft, men på långtur med tält i fjällen - lätta skalkängor, därför att inget med foder kommer att torka i tält över natten. Bägge sorterna väger 5-600g/styck.
Men det är som sagt personligt. Jag är lätt, van och har troligen starka vrister; andra kanske känner att de behöver mer "stöd". Fast det blir ju lite av en ond cirkel, för då tränar man aldrig upp sina fötter.
Stegjärn som funkar ihop med skor som dina finns ju - t ex sådana här. Om du ska hyra dem på fjällstationen så ring och kolla vad de har för sorter.
Gaiters är jättepraktiskt; mindre bylsigt ihop med 3/4-byxor.
Senast ändrad:
