Första vandringen utanför led.

[nermander]

Nåt som jag inte ser att nån nämnt är att när man går efter kompass så måste man räkna med att man inte går helt rakt. Det är alltså viktigt att man siktar på nåt "stort" (en sjö, ett vattendrag, en väg eller liknande). Man brukar prata om "uppfångning" har jag för mig (d.v.s. även om då går väldigt fel så ska du förr eller senare fångas upp och ledas in på rätt väg).

Och man ska inte sikta mitt på den punkt man vill till, för när man då kommer fram och ser att man inte är där man trodde vet man inte om man ska gå höger eller vänster.

Ska man till ett vad så kan man t.ex. sikta några hundra meter uppströms från vadet. När man då kommer fram till vattendraget så vet man att vadet ligger nerströms och inte uppströms.

 

[Fjällkjell]

Kompass eller GPS

Svårt - för att inte säga omöjligt- att gå på kompass när sikten är dålig! Då är en gps mycket överlägsen.

Däremot är det viktigt att ha med sig (och kunna använda) karta och kompass om man får problem med tekniken.

 

[Jonity]

Re:

Bra tips det med att inte försöka gå rakt dit jag vill komma. Jag ska definitivt testa det nästa gång i skogen med karta och kompass.

Så sammantaget så är vad extremt viktiga att hålla koll på (jag har vadat några gånger, men bara en gång på ett lite knepigt sådant), Sarek antingen överdrivet i sin svårighetsgrad eller onödigt riskabelt som första tur.

Om det är såpass mycket dimma/så dåligt väder att sikten är noll är det nästan säkrast att helt enkelt stanna i tältet en dag extra känns det som.ni kanske har andra åsikter om det?

Utifrån alla era åsikter och mina egna drömmål så lutar det mest åt Artfjället för tillfället i så fall. Då får jag en drömplats, det är intre alltför stort/svårt och det är nära till civilizationen (mobiltäckning), och när jag väl har varit där så kanske jag kan testa sarek nästkommande år.

Det största dilemmat, som ni kanske känner igen er i, är nog trots min nervositet att det finns så många spännande platser så att det är svårt att välja

 

[Skogsstjärnan]

Kanske ett svar utanför det vanliga men ändå...

Jag har skoglig vana både från jobb o fritid och när jag har tid i friluftslivet och rantar runt i skogen med min hund blir jag alltid glad när jag känner mig lite vilse. Antagligen som det som sporrar vana orienterare vilket jag aldrig varit. Var är jag? Vart tror jag jag är? Vart var jag sist jag hade koll? Finns det ledstänger?

Kartan och kompassen är vad som kan hjälpa mig. Har jag inte tid att ”leka’ har jag GPSen som ”fuskhjälp”.

Att orientera sig är kul. En gång seglade jag på kompassen från Finland och det var spännande och se om mina beräkningar stämde. På natten i höstmörkret när väl det gick att lägga en bäring på en fyrkaraktär så hade sydvinden styrt mig en bra bit norrut trots mina beräkningar. En krysspejling senare visste jag att det blev att korrigera. Kul erfarenhet till sjöss. Synd bara att det inte var söderhavet utan min gamla norrländska stad att angöra.

I skogen blir man ofta vilse i sin egen svampskog ibland om man inte hänger med. Inte värre än att följa de klassiska råden.

I fjällvärlden finns andra utmaningar. En kikare är till god hjälp där. Om det är runt populära platser som i Jämtland borde det inte vara svårt att på något sätt ta sig åter till orienterbar plats att därifrån fortsätta.

Mitt råd är att prova på med din erfarenhet. Karta och kompass, gärna kikare. En GPS år självklart fantastiskt. Känns det vilse så stanna upp, vila och koka kaffe eller liknande och fundera. Känns det svårt, försök gå tillbaka till senaste kända position.

En nervlugnande skvätt intages förslagsvis senare i det lilla trygga tyghuset. 😊

 

[GustavOh]

Artfjället är fantastiskt vackert, och där riskerar du knappast att bli fast om vattendragen skulle regna sig stora.

Ett råd bara som jag inte sett någon skriva än: Om det blir dålig sikt (och du inte helt enkelt väntar ut dimman) så lita på kompassen, inte magkänslan!
Det har åtminstone hänt mig (efter att ha gått runt en mindre sjö med många flikar i dimma) att mitt huvud och kompassen var oense med ungefär 180 grader. Och det var inte kompassen som visade fel...

 

[ludvig_svensk]

Jag har bara vandrat på med en gång, och det var efter några års fjällvandring där jag hade gått flera turer oledat.
Jag förstår faktiskt inte varför folk är rädda för att gå oledat, jag går oftare fel när jag går på leder. Helt plötsligt så står man i ett vägskäl som inte finns inriktat på kartan och råkar välja fel stig. Eller så kommer man till en planka över en större jokk, och så ska man försöka bedöma om detta är den inritade bron på kartan eller om den finns några hundra meter längre fram.
När jag går oledat så sätter jag upp mina egna spelregler. Helt plötsligt så finns inga rätt och fel, jag har bara bestämt mig för en riktning och tar därefter problemen när de kommer. Sök efter breda vadställen och undvik allt för många höjdkurvor.

De flesta kalfjällsvandringar är mycket enkla att navigera sig på, befinner man sig i en dalgång så kan man liksom inte råka gå över de omgivande bergen av misstag. Oftast behövs ingen kompass (men den ska självklart vara med).
Går man i skog ställs högre krav på orienteringskunskaper och man är nästan helt beroende av att navigera efter sjöar, bäckar eller berg. Man gör också klokt i att ha en klocka så man kan beräkna ungefär hur långt man gått, personligen så kalkylerar jag för 2-4km/h om jag går oledat beroende på terrängvårighet. Ska du då gå 7km genom tät björkskog utan landmärken att följa och medelsvår terräng så kan du räkna med att det tar 2h att nå dit. Gå troget på kompassen i 2h innan du börjar få panik och ställa upp en massa mer eller mindre otroliga scenarion, observera din omgivning. Alla bäckar har en källa och ett utflöde, sjöfåglar håller sig nära sjöar, lövträd växer närmre vatten än barrträd, utförsbackar och dalgångar leder till vattendrag. Sikta på stora saker (sjöar, berg, tvärgående vatendrag) så att du inte missar ditt mål.

Jag räknande för några år sedan ut ungefär hur många meter fel i sidled man kommer om man går x antal grader fel.
1 grad fel på 1km vandring = 17,5m i sidled.
1 grad på 2km = 35m
3 grader på 2km= 105m
3 grader på 5km= 260m

Man ska alltid räkna med någon grads avdrift, men det viktiga att känna till är att man inte kommer supermycket fel. Är du noggrann när du tar ut kompassriktning, trogen kompassen och medveten om när du avviker från önskad kurs så kommer du kunna kompensera för detta. Och återigen, sikta på stora mål.
Du bör även vara väl förtrogen med triangulering.

 

[avslutad210712]

Har inte läst genom tråden så ber om ursäkt om jag är fel ute

Du ska gå i Norrbottensfjällen.

Där är (de flesta) dalarna trånga och smala så du kan inte gå fel även om det blir dåligt väder.

Du kan känna dig fel ute i dimma men du hittar rätt

 

[Jonity]

Särskilt område avslutad210712

Ludvig_svensk
Jag måste tyvärr erkänna att vare sig triangluering eller att titta på grader inte ingick i min orienteringskurs vad jag kan minnas Men jag ska söka lite på det, kanske går det att öva inne i en stad utifrån en stadskarta?

Och okänd skog kommer jag nog undvika i allra största grad just utifrån att det verkar närmast omöjligt att orientera sig om man inte är tillräckkligt kunnig (om det inte är ledat). Jag har också märkt att det är fullt möjligt att gå fel på led! Som mest osäker på orientering är jag i skogarna i småland där inga människor går och ingen känner till att lederna ens existerar.

Jag är öppen för förslag avslutad210712. Har du något område utanför led att rekommendera?

 

[Elvah]

Jag har skoglig vana både från jobb o fritid och när jag har tid i friluftslivet och rantar runt i skogen med min hund blir jag alltid glad när jag känner mig lite vilse. Antagligen som det som sporrar vana orienterare vilket jag aldrig varit. Var är jag? Vart tror jag jag är? Vart var jag sist jag hade koll? Finns det ledstänger?

Kartan och kompassen är vad som kan hjälpa mig. Har jag inte tid att ”leka’ har jag GPSen som ”fuskhjälp”.

Att orientera sig är kul.

Kul håller jag med om, och vill tillägga kreativt. Tuggar jag på längs en led börjar det till slut klia, jag måste hitta på något! Är det målet som är målet, eller färden...

Ludvig_svensk
Jag måste tyvärr erkänna att vare sig triangluering eller att titta på grader inte ingick i min orienteringskurs vad jag kan minnas

Lugn! Jag har rört mig utanför led sedan barnsben och kan inget om triangulering eller grader. Det är säkert jätteanvändbart för att reda ut svåra situationer, och som fjällvandringsnörd är jag såklart supernyfiken på att lära mig det någon gång. Men det är verkligen inte nödvändigt.

Däremot hjälper ju erfarenhet för att lista ut var du befinner dig på kartan, om du tappar bort dig. Viktigt att hela tiden följa med, så du har ett hum om var du är, och ta med i beräkningen att utanför led går det långsammare.

Nermanders råd att sikta vid sidan av målet, på något som du kan följa till målet, är viktigt.

Du kan ju försöka planera turen så att den är "inringad" med t ex vattendrag, toppar eller leder i ytterkanterna, som en extra säkerhet.

 

[Picea]

Du kan ju gå på en led och vika av den litegrann, en dagstur till en tältplats och sen tillbaka till leden. Gör du så, inser du nog att det inte är så farligt och du kan känna dig trygg till nästa gång. Blir det dimma är det ju bara att stanna där du är om du är osäker. Dimma brukar lätta.

 

[Jonity]

Re:

Skönt att höra Elvah att triangulering inte är helt nödvändigt Och det låter väldigt vettigt med att gå i områden som är inringade. Det finns ju i alla områden jag har tittat på i mitt ursprungliga inlägg (med möjligt undantag av femundsmarka)

Jo jag har funderat på det Picea (och Elvah som också föreslog dagsturer från led tidigare), men det lockar inte riktigt lika mycket. Om jag nu skulle göra på det sättet, vilket område skulle rekommenderas? Härjångsfjällen? Skarsfjället? Femundsmarka?

 

[Elvah]

Skönt att höra Elvah att triangulering inte är helt nödvändigt Och det låter väldigt vettigt med att gå i områden som är inringade. Det finns ju i alla områden jag har tittat på i mitt ursprungliga inlägg (med möjligt undantag av femundsmarka)

Jo jag har funderat på det Picea (och Elvah som också föreslog dagsturer från led tidigare), men det lockar inte riktigt lika mycket. Om jag nu skulle göra på det sättet, vilket område skulle rekommenderas? Härjångsfjällen? Skarsfjället? Femundsmarka?

Jag tycker att Femundsmarka är ett alternativ. I alla fall där jag gått, i området Salsfjellet-Elgåhogna, var det så lite folk på lederna att jag inte skulle bry mig om jag råkade gå på stig en sträcka. Lättvandrat utanför led, och lättorienterat. Ställ bilen på parkeringen på kalfjället några kilometer efter norska gränsen, gå upp mot Digerhogna, så får du direkt känna på att gå utanför led på lättvandrad mark, och sedan vidare norrut. Det här är mycket lättvandrat och lättillgängligt, men ändå med betydligt "riktigare" fjällkänsla än i Grövelsjön (fler toppar).

Dock är jag osäker på om det är ok att alls resa över gränsen till Norge nu? Vad gäller om man inte ska till civilisationen utan bara ut på fjället?