Försök till test av underställens torktider

[Strykarräven]

Re: Intressanta

Jag undrar om man kan ta studien som intäkt för att bomulls T-shirt närmast kroppen kan konkurrera med ull och syntetmaterial avseende komfort efter svettning när man låter plagget torka på kroppen?

En annan studie som jag tycker skulle vara intressant är om det är någon skillnad i hur mycket man svettas med olika underställ dvs om man kan klara sig med mindre vätsketillförsel vid samma arbetsintensitet

Tja, på fråga 1 så är jag tveksam. Bomullst-shirten suger upp en massa svett, men jag tycker inte den känns så kall mot huden som t ex Nike Dri-Fit, vilket ju är önskvärt i varmt väder. Sen blir det problem att så mycket fukt stannar i plagget, för när aktivitetsnivån minskar vill man ju istället ofta ha värme istället för kylning. Det optimala är ett plagg som kyler när det är fuktigt (svettigt) och värmer när det är "bara lite fuktigt"/torrt (dvs när du stannat). Som jämförelse kan sägas att det inte är någon höjdare att åka längdskidor i bomullskalsingar; våtvarmt (=skavsår) när man åker och pungfrysning när man stannat och går hemåt.

I fråga 2 tror jag du har en poäng. När jag idrottar utan kläder på överkroppen så förlorar jag mycket mer vätska (få mätningar förvisso och ej standardiserat) än när jag har t-shirt/linne på. Sannolikt skulle ett väldigt snabbtorkande plagg kunna dra bort svetten lite för snabbt. Om plagget transporterar ut svetten som sedan torkar av solljuset så har inte svettens avdunstning kylt mig något vidare. Ett kylande plagg måste kunna hålla en del vätska, varför jag komemr att använda just Nike Dri-Fit eller Haglöfs Dryskin när jag tränar, men (numera) Brynje när jag går på tur.