Försök till test av underställens torktider

[Strykarräven]

Nåväl, jag har ingen lust att göra detta till någon längre diskussion, men då jag var välkommen att kommentera dina resultat ville jag också göra det.

Naturligtvis, sorry om min ton lät skarp, det var inte min mening.

Själv tycker jag det är mycket okomfortabelt när man svettats och en del av svetten stannar på kroppen och en del i plagget. Plagget "gnisslar" mot huden, och detta gäller i a f både bomull och syntet (har själv inga ylleplagg närmast kroppen). När man tvättat kroppen så gnisslar plagget fortfarande, om jag inte tvättat det. Så, därav mina frekventa tvättar. Men, om det är lätt duggregn och varmt så går jag hellre i bara underställströjan än i underställ + regnjacka, och då är det också läge att vrida ur.

Men, visst är det lustigt att materialet inte verkar spela någon roll för torktiden? Sannolikt kan det ha en viss betydelse om det t ex sprider svetten över ett stort område = högre avdunstning, men i ö verkar materialet inte påverka avdunstningen per yta. Kanske kan vissa material bättre ta vara på kroppsvärmen och omsätta denna i "dunst-värme"?
[Ändrat av Strykarräven 2006-08-20 kl 19:54]

 

[Martin Fjäderlätt]

Grymt!
Kanon att nån testar grejerna såhär. Jag lyfter min hatt!

Ett par reflektioner:

• samma "material" kan ju ges helt olika egenskaper beroende på tillverkningsteknik och efterbehandling. Särskilt plaster är ju smått magiska.

• M90... pfft. Det är väl inte ett underställ utan ett branskyddskplagg?

 

[JonathanW]

Nåväl, jag har ingen lust att göra detta till någon längre diskussion, men då jag var välkommen att kommentera dina resultat ville jag också göra det.

Naturligtvis, sorry om min ton lät skarp, det var inte min mening.

Själv tycker jag det är mycket okomfortabelt när man svettats och en del av svetten stannar på kroppen och en del i plagget. Plagget "gnisslar" mot huden, och detta gäller i a f både bomull och syntet (har själv inga ylleplagg närmast kroppen). När man tvättat kroppen så gnisslar plagget fortfarande, om jag inte tvättat det. Så, därav mina frekventa tvättar. Men, om det är lätt duggregn och varmt så går jag hellre i bara underställströjan än i underställ + regnjacka, och då är det också läge att vrida ur.

Men, visst är det lustigt att materialet inte verkar spela någon roll för torktiden? Sannolikt kan det ha en viss betydelse om det t ex sprider svetten över ett stort område = högre avdunstning, men i ö verkar materialet inte påverka avdunstningen per yta. Kanske kan vissa material bättre ta vara på kroppsvärmen och omsätta denna i "dunst-värme"?
[Ändrat av Strykarräven 2006-08-20 kl 19:54]

Jag förstår att olika människor prioriterar torktid efter tvätt väldigt olika, att det är viktigt för dig är uppenbart efter din beskrivning ovan. Hittills har jag alltid haft ett separat underställ att sova i, som jag bytt till efter kvällens kroppstvätt. Jag har därför inte upplevt "gnisslandet" mot huden som du beskriver. I fortsättningen kommer jag emellertid nog ändra på detta, för att spara vikt. Kanske får torktiden efter tvätt högre prioritet då, eller så väljer jag ull så jag slipper tvätta så ofta. Nätkonstruktion blir det oavsett.

Håller med om att det är lustigt att material som suger upp mer vätska ändå kommer ikapp mot slutet. Undrar om det fungerar likadant i verkligheten, om man försöker torka plaggen på kroppen. Hursomhelst, dina resultat ligger i linje med de i norska Friluftslivs test (ditt är dock bättre eftersom du i din andra bild normerat graferna) så de är säkert korrekta.

 

[alven]

Håller med om att det är lustigt att material som suger upp mer vätska ändå kommer ikapp mot slutet.

Det vore väl mer underligt om de inte kom ikapp...?

 

[JonathanW]

Håller med om att det är lustigt att material som suger upp mer vätska ändå kommer ikapp mot slutet.

Det vore väl mer underligt om de inte kom ikapp...?

Nej. Det som åsyftas är att ett plagg som initialt innehåller cirka 20% mer vatten (relativt torrvikt) än ett annat ändå når 10% vatteninnehåll efter samma tid, här knappt fyra timmar. Det tycker jag kan sägas vara lite lustigt.

 

[alven]

Håller med om att det är lustigt att material som suger upp mer vätska ändå kommer ikapp mot slutet.

Det vore väl mer underligt om de inte kom ikapp...?

Nej. Det som åsyftas är att ett plagg som initialt innehåller cirka 20% mer vatten (relativt torrvikt) än ett annat ändå når 10% vatteninnehåll efter samma tid, här knappt fyra timmar. Det tycker jag kan sägas vara lite lustigt.

Jo jag var med på den, därav ... fast medge att det vore lite intressant med plagg som inte blev torra...

 

[JonathanW]

Håller med om att det är lustigt att material som suger upp mer vätska ändå kommer ikapp mot slutet.

Det vore väl mer underligt om de inte kom ikapp...?

Nej. Det som åsyftas är att ett plagg som initialt innehåller cirka 20% mer vatten (relativt torrvikt) än ett annat ändå når 10% vatteninnehåll efter samma tid, här knappt fyra timmar. Det tycker jag kan sägas vara lite lustigt.

Jo jag var med på den, därav ... fast medge att det vore lite intressant med plagg som inte blev torra...

Ok. Då är det väl jag som är humorlös .

 

[alven]

Håller med om att det är lustigt att material som suger upp mer vätska ändå kommer ikapp mot slutet.

Det vore väl mer underligt om de inte kom ikapp...?

Nej. Det som åsyftas är att ett plagg som initialt innehåller cirka 20% mer vatten (relativt torrvikt) än ett annat ändå når 10% vatteninnehåll efter samma tid, här knappt fyra timmar. Det tycker jag kan sägas vara lite lustigt.

Jo jag var med på den, därav ... fast medge att det vore lite intressant med plagg som inte blev torra...

Ok. Då är det väl jag som är humorlös .

...eller mer sannolikt jag....

END OT

 

[Strykarräven]

...Nätkonstruktion blir det oavsett.

Håller med om att det är lustigt att material som suger upp mer vätska ändå kommer ikapp mot slutet. Undrar om det fungerar likadant i verkligheten, om man försöker torka plaggen på kroppen. Hursomhelst, dina resultat ligger i linje med de i norska Friluftslivs test (ditt är dock bättre eftersom du i din andra bild normerat graferna) så de är säkert korrekta.

Jo, nät blir det definitivt. Har inte tidigare kunnat prova i butik, men just före testet lyckades detta, och nästa år kommer jag att se ut som en blå kassler. Hade ett likadant tidigare i stl S(!) som enligt Brynjes hemsida skulle passa. Antagligen är norska centimetrar kortare än svenska ("Jamen jag lovar, den ÄR tretti centimeter!"), för S fick gå till sambon. Jag tog mig dock upp på Helags iförd endast den tröjan, när de andra gick i underställ + skaljacka och vissa t o m med fleece! Bra värme/vikt m a o.

Om man vill kan man naturligtvis göra om testet 3-5 gånger, och sedan räkna på regressionslinjer utifrån uppmätta värden, för att se om det föreligger någon skillnad i torktid relativt materialet. Grovt sett utifrån grafernas lutning så är det inte så. Brynjan borde teoretiskt torka fortare eftersom brynjestickningen ger större tygyta per "plaggyta" (stickningen innebär en 3D-yta mot omgivningen, där vanligt tyg endast blir en 2D-yta).

 

[alven]

Först: lysande test Strykarn

Jag undrar om man bör ta hänsyn till en sak till, om man ser till det praktiska användandet i skog och fjäll. Du har ju simulerat urvridning genom att centrifugera, men att vrida ur ett plagg är inte riktigt samma sak, tycker jag. Om man jämför att vrida ur en Wettextrasa med en diskhandduk så tycker jag att trasan går att vrida mycket torrare, och jag tror att det i alla fall delvis beror på att den är mer elastisk. En ytterligare variabel är alltså "urvridningsbarhet" (vilket evt inte är samma sak som centrifugerbarhet). Problemet är väl att testa den på ett rättvist sätt...

 

[Strykarräven]

Du har ju simulerat urvridning genom att centrifugera, men att vrida ur ett plagg är inte riktigt samma sak, tycker jag.

Precis. Dessutom delar jag din uppfattning att elastiska material lättare kramas/vrids ur än ickeelastiska. Men, som du säger fick jag känslan att det är svårt att rättvist krama ur nio underställströjor i sträck, så därför körde jag centrifugen. Däremot var min uppfattning att tröjorna på intet sätt var torra, utan bara precis så torra att de inte droppade, men ändå inte så att det hade gått att vrida ur mer vätska (möjligen ur bomullströjan).

Förresten, ett bifynd: min löpart-shirt ökade från 155g till 286g på 45 min cykling igår, och den gick inte att vrida ur (men nästan!) Detta säger någonting om svettning och plaggens uppsugningsförmåga. Vilket märke? Haglöfs Dryskin, eftersom dessa var kyligast mot huden rent subjektivt (fast förresten, Nike Dri-Fit var minst lika kall), men svårare att hitta på rea.

 

[thureb]

Intressanta

resultat.

Jag undrar om man kan ta studien som intäkt för att bomulls T-shirt närmast kroppen kan konkurrera med ull och syntetmaterial avseende komfort efter svettning när man låter plagget torka på kroppen?

En annan studie som jag tycker skulle vara intressant är om det är någon skillnad i hur mycket man svettas med olika underställ dvs om man kan klara sig med mindre vätsketillförsel vid samma arbetsintensitet i en miljö som är standardiserad avseende luftväxling, temperatur och fuktighet. Förlsagsvis skulle detta göras på en cykelergometer med en fläkt som simulerad fartvind och gärna med koll på svettning hjärtfrekvens producerad rörelseenergi syreförbrukning och kroppstemperatur.

Thure