• Om "Fritt Forum"
    Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.

    OBS!
    Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.

Finns det osjälviska människor ?

Det är möjligt att det inte görs handlingar som är 100% osjälviska. Men själviskhet har då en felaktigt negativ klang. Som ett exempel; Dagens miljardärer som satsat stenhårt på att nå största möjliga personilga framgång har ofta, men förstås inte alltid, genererat tusentals miljonärer och hundratusentals jobb som en "bieffekt" av sin strävan. Ingvar Kamprad, Bill Gates och andra superentreprenörer kan mycket väl ha räddat fler liv i det långa loppet än Moder Theresa? (Ja, jag spekulerar) Visst kan man kan nämna Stalin, Hitler och många fler vidriga egoister men ren, otyglad ondska är väl inte dominerande åtminstone. För övrigt är det ju trevligt att synbart osjälviska handlingar ger en kickback i form av välmående och stärkt självbild. Win-win är sällan fel.

Nu har jag ingen aning om källan, men en gång i tiden läste jag hur någon hävdade att den accelererade militära utvecklingen under andra världskriget, när den sedan fick civila tillämpningar, räddade betydligt fler liv än vad som gick till spillo under kriget.

Sett ur den synvinkeln hade det alltså varit sämre för mänskligheten om Hitler hade stoppats.

Vad vill jag ha sagt med detta? (om det nu är sant) Jo att det inte är så enkelt att man kan bedöma en gärning vare sig efter dess avsikt eller konsekvenser.
Att vägen till helvetet är kantad av goda avsikter är ju välbekant. Likaså att det onda kan föra med sig något gott.
Med risk att låta lätt religiös så tror jag att vi är alldeles för små för att överblicka alla konsekvenser av vårt agerande.
Någon försöker göra osjälviskt gott, men lyckas egentligen bara stärka sitt eget välbefinnande medan resultatet blir något helt annat. Någon annan tänker bara på sig och sitt, men i svallvågorna uppstår ändå något nyttigt för andra.
(Och ytterligare några är precis så hjälpsamma eller destruktiva som de tror)

Lätt är det inte.

Var hade vi rödvinet nu?
 
Min slutsats är att det inte finns, har aldrig funnits någon människa som helt osjälviskt gjort något för någon annan, eller andra människor.

Jag anser helt övertygad att det alltid finns en vinning av något slag varför någon gör något för någon annan människa, eller andra människor.

Om osjälviskhet existerar är ju en definitionsfråga...

Din definition (gissar jag):
Osjälvisk handling = en handling där man själv inte har någon som helst vinning.

Jag skulle snarare säga:
Osjälvisk handling = en handling där ens egen "vinning" endast är den tillfredsställelse man känner över att man bidragit till någon annans välbefinnande.

Så med din definition kanske osjälviskhet inte existerar, men med min defintion existerar det definitivt :)
 
Jag ska ta några expempel för att förhoppningsvis få återkoppling och en kommentar om graden av osjälviskhet i dessa. Det är enkla exempel och det handlar inte om att rädda världen, utan det är enkla och primärt materialistiska handlingar:

1. Jag köper en friluftspryl, som jag tycker är väldigt fiffig. Jag har faktiskt en sådan själv, men tycker den är så bra så jag köper en och ger till min kamrat, trots att han inte fyller år ens.

2. Jag köper en friluftspryl, som jag tycker är väldigt fiffig. Jag har faktiskt en sådan själv, men tycker den är så bra så jag köper en och ger till min sambo, trots att hon inte fyller år ens.

3. Jag handlar andra saker på platskolan, men ser då att de har exotiska pelargoner, och eftersom jag vet att min sambo är förjust i pelargoner, och då särskilt lite ovanliga sorter, så köper jag en sådan. Jag själv är bara intresserad av träd och buskar.

4. Jag köper en plasttrumpet som jag ger till min kamrats barn. Jag minns från min barndom att jag tyckte att sådana var väldigt roliga, så roliga att det t o m infördes restriktioner från mina föräldrar för användandet av dem. Jag besöker min kamrat ganska sällan.

5. Jag köper en radiostyrd bil til min son. Min son är 1 år och tre månader. Jag hade själv ingen radiostyrd bil när jag var lite och minns hur gärna jag ville ha den.

6. Jag köper en radiostyrd bil till min son. Min son är 14 år. Jag hade själv ingen radiostyrd bil när jag var lite och minns hur gärna jag ville ha den.


I samtliga fall bedömer jag att mottagaren av gåvorna kommer att ha stor glädje av dem. Har jag varit osjälvisk när jag givit bort dessa gåvor?
 
Jag ska ta några expempel för att förhoppningsvis få återkoppling och en kommentar om graden av osjälviskhet i dessa. Det är enkla exempel och det handlar inte om att rädda världen, utan det är enkla och primärt materialistiska handlingar:

1. Jag köper en friluftspryl, som jag tycker är väldigt fiffig. Jag har faktiskt en sådan själv, men tycker den är så bra så jag köper en och ger till min kamrat, trots att han inte fyller år ens.

Svar: Inte själviskt, bara snällt.

2. Jag köper en friluftspryl, som jag tycker är väldigt fiffig. Jag har faktiskt en sådan själv, men tycker den är så bra så jag köper en och ger till min sambo, trots att hon inte fyller år ens.

Svar: jäkligt själviskt, du söker bara en ursäkt att köpa ännu en pryl till dig själv utan att möta motstând.

3. Jag handlar andra saker på platskolan, men ser då att de har exotiska pelargoner, och eftersom jag vet att min sambo är förjust i pelargoner, och då särskilt lite ovanliga sorter, så köper jag en sådan. Jag själv är bara intresserad av träd och buskar.

Svar: Inte själviskt, hmm, du kanske förväntar dig en "gentjänst2?

4. Jag köper en plasttrumpet som jag ger till min kamrats barn. Jag minns från min barndom att jag tyckte att sådana var väldigt roliga, så roliga att det t o m infördes restriktioner från mina föräldrar för användandet av dem. Jag besöker min kamrat ganska sällan.

Svar: Rent elakt.

5. Jag köper en radiostyrd bil til min son. Min son är 1 år och tre månader. Jag hade själv ingen radiostyrd bil när jag var lite och minns hur gärna jag ville ha den.

Svar: själviskt sâ det droppar om det.

6. Jag köper en radiostyrd bil till min son. Min son är 14 år. Jag hade själv ingen radiostyrd bil när jag var lite och minns hur gärna jag ville ha den.

Svar, jahadu, och det ska vi tro pâ, du köpte ju sâklart 2 sâ ni kan tävla.


I samtliga fall bedömer jag att mottagaren av gåvorna kommer att ha stor glädje av dem. Har jag varit osjälvisk när jag givit bort dessa gåvor?


Se svaren i texten ovan
 
Jag ska ta några expempel för att förhoppningsvis få återkoppling och en kommentar om graden av osjälviskhet i dessa. Det är enkla exempel och det handlar inte om att rädda världen, utan det är enkla och primärt materialistiska handlingar:

1. Jag köper en friluftspryl, som jag tycker är väldigt fiffig. Jag har faktiskt en sådan själv, men tycker den är så bra så jag köper en och ger till min kamrat, trots att han inte fyller år ens.

2. Jag köper en friluftspryl, som jag tycker är väldigt fiffig. Jag har faktiskt en sådan själv, men tycker den är så bra så jag köper en och ger till min sambo, trots att hon inte fyller år ens.

3. Jag handlar andra saker på platskolan, men ser då att de har exotiska pelargoner, och eftersom jag vet att min sambo är förjust i pelargoner, och då särskilt lite ovanliga sorter, så köper jag en sådan. Jag själv är bara intresserad av träd och buskar.

4. Jag köper en plasttrumpet som jag ger till min kamrats barn. Jag minns från min barndom att jag tyckte att sådana var väldigt roliga, så roliga att det t o m infördes restriktioner från mina föräldrar för användandet av dem. Jag besöker min kamrat ganska sällan.

5. Jag köper en radiostyrd bil til min son. Min son är 1 år och tre månader. Jag hade själv ingen radiostyrd bil när jag var lite och minns hur gärna jag ville ha den.

6. Jag köper en radiostyrd bil till min son. Min son är 14 år. Jag hade själv ingen radiostyrd bil när jag var lite och minns hur gärna jag ville ha den.


I samtliga fall bedömer jag att mottagaren av gåvorna kommer att ha stor glädje av dem. Har jag varit osjälvisk när jag givit bort dessa gåvor?

Näeeeeeeeej det har du inte !, du har med det beteendet säkrat en plats i deras hjärtan, och du räknar med att bli ännu mer omtyckt, det är själviskt, usch, usch....
 
Jag ska ta några expempel för att förhoppningsvis få återkoppling och en kommentar om graden av osjälviskhet i dessa. Det är enkla exempel och det handlar inte om att rädda världen, utan det är enkla och primärt materialistiska handlingar:

1. Jag köper en friluftspryl, som jag tycker är väldigt fiffig. Jag har faktiskt en sådan själv, men tycker den är så bra så jag köper en och ger till min kamrat, trots att han inte fyller år ens.

2. Jag köper en friluftspryl, som jag tycker är väldigt fiffig. Jag har faktiskt en sådan själv, men tycker den är så bra så jag köper en och ger till min sambo, trots att hon inte fyller år ens.

3. Jag handlar andra saker på platskolan, men ser då att de har exotiska pelargoner, och eftersom jag vet att min sambo är förjust i pelargoner, och då särskilt lite ovanliga sorter, så köper jag en sådan. Jag själv är bara intresserad av träd och buskar.

4. Jag köper en plasttrumpet som jag ger till min kamrats barn. Jag minns från min barndom att jag tyckte att sådana var väldigt roliga, så roliga att det t o m infördes restriktioner från mina föräldrar för användandet av dem. Jag besöker min kamrat ganska sällan.

5. Jag köper en radiostyrd bil til min son. Min son är 1 år och tre månader. Jag hade själv ingen radiostyrd bil när jag var lite och minns hur gärna jag ville ha den.

6. Jag köper en radiostyrd bil till min son. Min son är 14 år. Jag hade själv ingen radiostyrd bil när jag var lite och minns hur gärna jag ville ha den.


I samtliga fall bedömer jag att mottagaren av gåvorna kommer att ha stor glädje av dem. Har jag varit osjälvisk när jag givit bort dessa gåvor?

Du har inte varit osjälvisk. Du känner dig glad när du gör det och så hoppas du att mottagarna får dåligt samvete och ger dig något dyrare tillbaka. Räknar du inte med att få något dyrare tillbaka så är det ingen mening att ge bort grejorna.

/Stellan
 
Nja, jag ser gärna att man skiljer på osjälviskhet och altruism. Altruism är ju självuppoffran, man offrar en del av sig själv eller tom livet för nån annan eller för gruppen. Det finns det flera exempel på i djurvärlden, kanske främst bland ex.vis Spindlar, Myror och Getingar. Det handlar om att föra arten vidare.

Osjälviskhet handlar oftast om tid, de minuter det tar att skriva ett inlägg på www.utsidan.se t ex. Men jo, ibland smyger ju tanken upp att man ska få svar på egna frågor. Och där blir det väl som med skatten, facket och blodgivning. Kanske är det så det måste vara i ett samhälle.


valdemar

Har inte hört något exempel på osjälviska spindlar men angåede myror och getingar är det ett sätt att föra sina egna gener vidare. Att man hjälper stacken eller kupan att fungerar är ett bra sätt att föra sina egna gener vidare även om det inte är sin egen avkomma utan syskonens avkomma. Många arter in steklarna har en konstig genuppsättning där hanarna bara har en uppsättning av kromsomer och det medför att två bin som är systrar har fler gener gemensamt än mellan mor och dotter. Så det är bättre för ett bi att se till att systrarna överlever än att skaffa egen avkomma.

Att skriva inlägg på Utsidan är själviskt. Man vill på så sätt komma högre upp på Kottetoppen och känna sig duktig. Att man även skriver inlägg själv medför att fler läser och skrever ännu fler inlägg så att man själv tjänar på det.

/Stellan
 
Näeeeeeeeej det har du inte !, du har med det beteendet säkrat en plats i deras hjärtan, och du räknar med att bli ännu mer omtyckt, det är själviskt, usch, usch....

7. Jag går längs trottoaren och när jag möter en okänd person som skramlar bössa, trycker jag snabbt ned en tia/hundring/femhundring* utan att möta blicken av den som håller i bössan. Insamlingen är till offer för en jordbävning. Jag är snabbt förbi och ingen hinner se vem jag är.

*om valören har någon betydelse, så kommentera

8. Jag är rockartist och även om karriären känns lite passerad så ställer jag självklart upp i en välgörenhetskonsert som ska tv-sändas. Hela överskottet går till jordbävningsoffer. Jag är extra glad åt att jag precis samtidigt släpper en ny skiva, som kan bidra till ökad uppmärksamhet för mig och därmed även åt insamlingen och alla jordbävningsoffer.


(alla exempel är naturligtvis hypotetiska, även de patetiska)
 
7. Jag går längs trottoaren och när jag möter en okänd person som skramlar bössa, trycker jag snabbt ned en tia/hundring/femhundring* utan att möta blicken av den som håller i bössan. Insamlingen är till offer för en jordbävning. Jag är snabbt förbi och ingen hinner se vem jag är.

Om du är full eller drogpåverkad så inte minns eller känner något så borde det vara osjälviskt
 
Ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha
Ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha Ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha Ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha Ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha Ha ha ha ha ha ha Ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha Ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha Ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha , ni äju störtsköna !
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg