Fart test av kajaker, hur snabbt går din kajak?

[Erik Barkefors]

Egentligen handlar det väl om att det krävs en viss volym under vattnet som bär upp den vikt som jag väger tillsammans med kanot och last. Fördela den volymen över en längre sträcka så blir omvägen för vattnet kortare när man "vill förbi".

Jag är 195 cm lång och väger 86 kg. Är lite förvånad att (nästan) ingen havskajaktillverkare försöker sig på att marknadsföra en havskajak dimensionerad för dagturer för en storvuxen människa. Hittar jag en lågvolymskajak (depl ≈ 110 kg) så kommer jag inte ner i den för då är det en junior eller tjejkajak...

Visst finns det multisportkanoter, turbåtar och en massa annat men det jag söker är ungefär 5,5 x 0,53 med täta stuvar både fram och bak. Stuvarna är mer för säkerhet än för långfärdspackning. Gärna ett smarttrackroder fäst på Reval Commandersätt och pinnstyrning. Lång brunn så jag har lätt att kliva ur även ute vid en hal klippa och då kan jag också hoppa upp i kanoten om jag skulle trilla ute på sjön. Då behövs ingen flottör. Den ska väga 15-18 kg så den är lätt att bära till sjön från förrådet eller lyfta upp på takräcket.

Jag vill inte ha ett kolfiber/nomexbygge som jag inte törs paddla på okända vatten. En repa är trist men ska gå att reparera.

Finns den här kanoten?

 

[novas husse]

Prijon Barracuda

Håller på att införskaffa en och undrar om någon har gjort ett test vad det gäller snabbhet. Har paddlat den en helg och den är hyfsat rask men är det någon som råkar sitta inne på lite siffror? Mvh Tomas

 

[Mezzner]

Apropå de olika parametrarna för kanotskrov så är det som så många gånger tidigare sagts en lite komplex sak hur ett skrov blir så bra som möjligt. Dessutom i högsta grad olika för olika hastigheter.

En långsmal kajak är inte alltid lättdrivnare än en knubbigare, med andra ord är den inte heller snabbare vid en given (lite lägre) effekt.

En rank kajak är inte alltid snabbare än en stabilare, eftersom det finns så mycket annat som spelar in, men en kajak som är rankare än en annan utan att vara snabbare är ju ingen lyckad modell.

Beträffande deplacementet så medför det ju en våt yta, och beroende på skrovformen så kan den vara olika stor. Liten våt yta är bättre. En kortare kanot har lättare att ha liten våt yta än en längre. En kanot kan också vara utformad så att den är väldigt olika känslig för hur mycket deplacementet påverkar den våta ytan.

Sen kan det ju vara bättre att ha lite mer våt yta i högre hastigheter - då själva formen påverkar strömningens karaktär mer.

Likadant så kan en tyngre kajak tänkas vara en styvare kajak (om man gjort ett bra jobb med både en lätt och en tyngre kajak), och styvheten kan då också vara viktigare än vikten och den våta ytan...

Utöver detta så finns det ju en rad faktorer, paddelisättning, ergonomi, egenskaper i vågor osv, som kan innebära att en kajak med mer strömningsmotstånd ändå är snabbare p g a dessa andra faktorer.

Alltså blir det ett flerdimensionellt optimeringsproblem, och du måste nog som konstruktör både lyckas formulera målfunktionen bra, samt dessutom översätta de olika parametrarna ned till geometrin i formen. Det senare är väl antagligen svårast, och att välja randvillkoren är ju svårt nog...

Formen ovanför vattenlinjen har ju ingen betydelse... förrän den hamnar under vattenlinjen. Fast det gör den ju! ...när kajaken kränger eller när deplacementet ökar. Självklart har dessutom volym och form ovan vattenlinjen betydelse för både aerodynamik och ergonomi.

 

[Erik Barkefors]

... håller med föregående talare (Mezzner).

Ett litet tillägg - deplacementet (kanotens vikt + din vikt + utrustningens vikt) har betydelse. En snabb kanot kan bli trög om man lastar för mycket i den. Tänk efter hur mycket last du kommer att ha för det mesta. Köp inte "marginal för bra-ha-grejer" som du bara har med en gång per år. Hyr kanot den gången!

 

[Mezzner]

Apropå våt yta:

Ett skrov som vore sfäriskt (där sfären har samma volym i liter som deplacementet i kg, skulle ju teoretiskt flyta så att den tangerar vattenytan.

DET vore ju en knubbig kajak! Den skulle dock ha minimerad våt yta. Samt oduglig i övrigt.

Att ha ett skrov som blir smalare över vattenlinje innbär en del olägenheter, utöver att jag tror att det i praktiken kanske kan möta hinder avseende reglementet.

Det närmaste man kommer, är då ett skrov som är halvsfäriskt, från vattenlinjen och nedåt, och för att det inte ska ha orimliga egenskaper är det bara tvärsnittet vi talar om. Dvs tvärsnittet kan vara halvsfäriskt, men i längdriktningen drar man ut det. Hur mycket man drar ut skrovet i längsritningen kanske kan sägas vara beroende av vilken marschhastighet som är tänkt. Vidare kan man ju konstarea att skrovet framför sin bredaste del ser annorlunda ut än bakom bredaste sektionen.
Det har dock mindre med just våt yta att göra, och mer med de rent hydrodynamiska egenskaperna.

Jag flummar för övrigt bara lite i ämnet, jag är inte båtkonstruktör, utan har bara lite gammal strömningslära och geometri i bakhuvudet...

Själv har jag alltid funderat på hur en sprinkajak skulle se ut om det inte fanns ett reglemente, och om det fortfarande var utan bärplan som gällde.

 

[Arneri]

Själv har jag alltid funderat på hur en sprinkajak skulle se ut om det inte fanns ett reglemente, och om det fortfarande var utan bärplan som gällde.

USSR eller om det var DDR lär haft ett mjukt skrov som blev konvext i vattnet och därmed fick mindre anläggningsyta vid högre fart. I och med att reglerna inte tillåter konvexa former fick de ej använda kajaktypen i tävlingar. Kanske konvext är vägen att gå utan regler?

Havskajaker och multisportkajaker begränsas inte av några regler, men ändå har vi inte sett något revolutionerande.

 

[Mezzner]

Jag föreställer mig annars att en sprintkajak skulle kunna se konventionell ut, men längre. Vid de hastigheter det handlar om så borde den nuvarande längden vara starkt bromsande. I någon mån har jag nog fel, för jag kan inte förstå att man kan nå sådana topphastigheter med så kort vattenlinjelängd. Kanske är det så bra släppa i akterskeppet att man inte bör hänga upp sig så mycket på deplacementsgång.

PS. Erik, det är fredag som gäller!

 

[Arneri]

PS. Erik, det är fredag som gäller!

Jag förstår dubbla budskap. Kajaken blev konkav och inte konvex i vattnet.

 

[srpp]

I någon mån har jag nog fel, för jag kan inte förstå att man kan nå sådana topphastigheter med så kort vattenlinjelängd.

Fel o fel... Och vem är jag att säga vad som är rätt. Någon säger hur som helst att vid ett visst bred/längdförhällande så slutar de gamla/andra reglerna att gälla. Mitt minne säger kanske fel: men jag skulle tro att det kunde varit under 1 till 11?

 

[Erik Barkefors]

Det kanske är dags att prova en kanot som ser ut som en humla ;-)

När det gäller att lura vågbildningen verkar ett långsmalt skrov vara lösningen, alternativet skulle vara ett planande skrov men då måste man öka bredden och planingströskeln blir nog för tuff.

Tittar man på seglande flerskrovsbåtar av prestandamodell så ligger längd/breddförhållandet i nivå med ICF-kanoter. Många har ganska stor rocker så längd/djupgåendet ligger på samma förhållande som längd/bredd.

Man kanske kan lura naturen lite till med ökat djupgående på en smal sprintkanot. Balansen blir ju inte lätt eftersom kanoterna är för smala för att få ner baken i så de sitter nästan ovanpå. Med en maxbredd på 40 cm skulle man då få ett djupgående på uppåt 20 cm. Hur stämmer det mot de nya ICF-kanoterna?

Och till Arneris försvar kan man kanske säga att kanoterna förmodligen var konkavexa (konkava längst fram och sen konvexa längre bak)!

 

[Erik Barkefors]

Får ransonera både paddling och datortid pga rygg men den här är snabb...

http://www.youtube.com/watch?v=ptajSBO0C6k

kolla även stabiliteten vid paddeltagen!

 

[seobserver]

Du verkar

4350m rundbana på 18min 18 sek igår. Min kajak har alltså blivit 24 sek långsammare på denna sträcka sedan i höstas.

inte behöva vaxa skrovet, ännu.
//J