Fart test av kajaker, hur snabbt går din kajak?

[Björn T]

Dubbla system är alltid knepigt: många paddlare kommer från båtlivet och rör sig hemvant med knop och distansminuter, ännu fler kommer från skog och fjäll och känner sig mest hemma med SI-enheter. När jag är ute och föreläser om navigation och sådant är det normalt stor övervikt för km-preferens.

Och trots sjöfartsbakgrund tycker jag att det är mera rimligt att vi som <a href="http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=44210&highlight=v%E4gra+vara+sj%F6fart">är sjöfart</a> ansluter oss till SI-systemet än att "landkrabborna" lär sig gamla nautiska måttenheter. Sett i ett lite större sammanhang är distansminuter och knop föga mer än de trivsamt charmiga resterna av en gammal anakronistisk anglosaxisk imperiekultur med doft av blå uniformer, epåletter och Rule Britannia.

Vi har ju lärt oss leva utan fjärdingsvägar, famnar, tum, alnar, skrupler, skålpund, lod, tunnland, skäppor och mycket annat som genom åren förpassats till historien istället för att hållas vid liv som ett exkluderande språkbruk för invigda – och det finns till och med en km-skala på sjökorten numera.

Björn

Fast vid nygrader drar jag gränsen – hit men inte längre…

 

[eriksjos]

Och trots sjöfartsbakgrund tycker jag att det är mera rimligt att vi som <a href="http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=44210&highlight=v%E4gra+vara+sj%F6fart">är sjöfart</a> ansluter oss till SI-systemet än att "landkrabborna" lär sig gamla nautiska måttenheter. Sett i ett lite större sammanhang är distansminuter och knop föga mer än de trivsamt charmiga resterna av en gammal anakronistisk anglosaxisk imperiekultur med doft av blå uniformer, epåletter och Rule Britannia.

Det hade jag inte väntat mig att du skulle skriva Björn!! men jag håller helt med!

Mindre knopar och fötter!

/erik

 

[Mezzner]

Fast vid nygrader drar jag gränsen – hit men inte längre…

Nu är jag inte påläst, men nygrader är väl inte SI (snälla!)?

Kanske radianer är de, när jag tänker efter, vilket jag lättare accepterar då det blir uppenbart mer lätthanterligt i matematiska sammanhang.

 

[srpp]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Nygrader

 

[Björn T]

Ser att Patric bringat klarhet med en länk, men vill ändå förtydliga. Idén med nygrader kom (tror jag) ursprungligen från geodesi och lantmäteri och finessen var främst ökad noggrannhet med hundradelar istället för bågminuter och sekunder - 360 grader x 60 bågminuter x 60 bågsekunder ger 1 296 000 delar på ett varv, medan nygrader och hundradelar ger 4 000 000 delar på ett varv.

Det antyddes också att 100 grader på en rät vinkel var numeriskt lite "närmare" SI-systemets 10-bas än det gamla vinkelsystemets minuter och sekunder - men det var väl mest ett sätt att sälja in idén.

Flygvapnet och scouterna hängde på nygraderna, vilket medför att det fortfarande cirkulerar lite scoutkompasser som ger i sammanhanget förvånande svar på riktningsfrågor. Lantmäteriet använder mig veterligt fortfarande nygrader internt men översätter i extern kommunikation.

Erik: va skönt att man inte är helt förutsägbar alltid...

 

[EElias]

Vilket hett ämne.. jag bytte trådens egentliga diskussionsämne totalt.. vad roligt.... Själv paddlar jag ju bara i Miles per hour numera, och mäter distans i tjog och räknar om det till danska T.ex
47,5 miles = syv og fjärs km = 3,85 * 20 för att få distansen i siffror och kilometer... Och det här är ju en kombination av att Kajaken kommer från Grönland och att Danmark äger Grönland, samt att tjoget användes mycket under Hansan och då var det ju mycket sjöfart som gällde.. och, miles per hour är för att göra det hela lite extra coolt, för att mycket coola saker kommer ifrån USA, exempelvis Ben & Jerrys glass och så vidare.
Är det någon annan som håller med?

 

[Anders V]

Vilket hett ämne.. jag bytte trådens egentliga diskussionsämne totalt.. vad roligt.... Själv paddlar jag ju bara i Miles per hour numera, och mäter distans i tjog och räknar om det till danska T.ex
47,5 miles = syv og fjärs km = 3,85 * 20 för att få distansen i siffror och kilometer... Och det här är ju en kombination av att Kajaken kommer från Grönland och att Danmark äger Grönland, samt att tjoget användes mycket under Hansan och då var det ju mycket sjöfart som gällde.. och, miles per hour är för att göra det hela lite extra coolt, för att mycket coola saker kommer ifrån USA, exempelvis Ben & Jerrys glass och så vidare.
Är det någon annan som håller med?

Jodå, men det heter syv og fyrre en halv. I Danmark räknas mycket riktigt i snes (tjog) så att firs är då en kortvariant på fire snes dvs åttio. Halvfjers är då en halv snes från firs, dvs sjuttio. Urlogiskt om du frågar mig.

Men vad gäller km eller nautiska mil. Som kajakist spelar egentligen inte sjökortets information om farleder och fyrar så stor roll. Där vill vi ändå inte vara och ännu mindre nattpaddling i farled. Navigering sker egentligen mest med att följa med på vilka öar man är närmast. Då fungerar faktiskt vanliga gröna kartan bäst. Ger bättre info om vad som finns på land. Farleder kan man ju rita ut själv med ett rött streck. Därför kör jag nog mest med km i kanotsammanhang. På Åland har de t o m den viktigaste farledsinformationen på topokartan.

 

[srpp]

Som kajakist spelar egentligen inte sjökortets information om farleder och fyrar så stor roll. Där vill vi ändå inte vara och ännu mindre nattpaddling i farled.

Ett sätt att säkra att man inte paddlar i en farled är ju att veta var den är... Men visst, jag nyttjar både sjökort, gränsaksblad och vykort då jag navigerar. Samt delegering av navigationsansvar.

 

[kajaken_yahoo.com]

Det här rakbladet dög åt min farfar...

Och trots sjöfartsbakgrund tycker jag att det är mera rimligt att vi som <a href="http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=44210&highlight=v%E4gra+vara+sj%F6fart">är sjöfart</a> ansluter oss till SI-systemet än att "landkrabborna" lär sig gamla nautiska måttenheter. Sett i ett lite större sammanhang är distansminuter och knop föga mer än de trivsamt charmiga resterna av en gammal anakronistisk anglosaxisk imperiekultur med doft av blå uniformer, epåletter och Rule Britannia..

Björn

Fast vid nygrader drar jag gränsen – hit men inte längre…

Sjöfarten ändra sig till SI? Säg det till sjöfarten och håll för öronen inför gapskrattet.... Vi stackars progressiva själar har fortfarande fullt sjå att mota bort fötter. tummar och gallons... För att inte tala om mitt personliga hatobjekt i enhetsvärlden, British Thermal Unit....

Vad ursprunget anbelangar är det värre än du anar Björn, det är inte ens British Admirality´s fel (annars brukar jag också regelmässigt skylla allt elände på dom). Systemet med 360 grader på ett varv, 60 minuter på en timme osv grundar sig ju på den babyloniska matematiken, som hade 12-bas istället för vår 10-bas. Sa min gamla mattelärare.

Nygrader vill nog bara kompassförsäljare ha - dom skulle ju då få en lysande marknad!


hälsningar
Jens
(Yes, we are changing to the Metric system - inch by inch!)

 

[Björn T]

Sjökort eller karta är också bara en vanesak. Själv använder jag uteslutande sjökort (utom om jag någon gång hamnar i en sjö stor nog för att utgöra en navigatorisk utmaning men liten nog för att sakna sjökort) och tycker mig ha flera goda skäl för det:
1. På landkartor visas visserligen farleder men inte de enslinjer som definierar exakt var falederna går och informationen är därför inte lika användbar.
2. På landkartor visas all landinformation: vägar, hus, höjdkurvor etc - på sjökorten främst den landinformation som är synlig från sjön, vilket innebär navigationsfördelar så länge man sitter kvar i kajaken.

På landkartor saknas vidare:
3. sjömärken som är en navigationshjälp i skärgårdar
4. fyrkaraktärer som hjälper till med navigationen i skymning
5. en hel del mindre fyrar
6. grynnor under ytan (bara grynnor som vid normalvattenstånd är synliga finns med – detta är dock inte helt konsekvent)
7. bottenbeskaffenhet (i okända vatten kan det ibland vara trevligt att se om den tilltänkta landningsplatsen är dy, sand eller klippbotten).

För att i viss mån balansera uppräkningen finns också fördelar med gröna kartbladen:
1. De visar kilometerrutnät som underlättar avståndsmätning
2. När man klivit ur kajaken och om man tänkt sig långa utfärder på torra land är naturligvis den rikliga informationen om vägnät och annat bra att ha.

Sjökorten hanterar jag som Erik – klipper ner dem till lämpligt fördäcksformat. Ett bättre alternativ nu är de tunna tyveksjökorten som går att vika utan att ta plats, och dessutom är vattentåliga.

 

[Anders V]

På landkartor saknas vidare:
3. sjömärken som är en navigationshjälp i skärgårdar
4. fyrkaraktärer som hjälper till med navigationen i skymning
5. en hel del mindre fyrar
6. grynnor under ytan (bara grynnor som vid normalvattenstånd är synliga finns med – detta är dock inte helt konsekvent)
7. bottenbeskaffenhet (i okända vatten kan det ibland vara trevligt att se om den tilltänkta landningsplatsen är dy, sand eller klippbotten).

För att i viss mån balansera uppräkningen finns också fördelar med gröna kartbladen:
1. De visar kilometerrutnät som underlättar avståndsmätning
2. När man klivit ur kajaken och om man tänkt sig långa utfärder på torra land är naturligvis den rikliga informationen om vägnät och annat bra att ha.

Det är väl där jag tycker Lantmäteriet borde ta efter Ålands topokartor. De har nämligen farleder, med enslinjer, de viktigaste sjömärken prickar och väderstreck, grynnor och fyrarna är markerad med en stjärna. Inte tillräckligt för nattnavigering men fullt tillräckligt för kajak. Visst ökar risken att någon motorbåtsägare anser att det då räcker med den för höghastighetsnavigering, men de dårarna kör ju numera blint på GPS.

Köpte en sådan plastad kombinationskarta som en här på forumet säljer, över Strömstad-koster. En synnerligen bra karta för en veckas kayak-about i området.

Och vitsen med att paddla i ett område för mig är att se mer än från kajaken, så därför är just landinformationen viktig. Höjdkurvor beskriver ju ganska bra hur en ö ser ut vilket i sig går att navigera efter.

 

[Björn T]

...Lantmäteriet borde ta efter Ålands topokartor. De har nämligen farleder, med enslinjer, de viktigaste sjömärken prickar och väderstreck, grynnor och fyrarna är markerad med en stjärna. Inte tillräckligt för nattnavigering men fullt tillräckligt för kajak [...] Höjdkurvor beskriver ju ganska bra hur en ö ser ut vilket i sig går att navigera efter.

Jag vet inte hur det ser på Ålands topokartor men på lantmäteriverkets gröna kartor finns grynnor utmärkta - dock inte de som är under vatten vid normalvattenstånd (men som ändå kan ha betydelse för paddlare). För höjdkurvor gäller liksom för övrig landinfo att formationer som är distinkt synliga i naturen (och som man därför kan navigera efter) finns med även på sjökorten.

Att pussla ihop sjökortsinformation och GPS med Rikets Nät (RT90 och numera SWEREF99) för kombikartor och GPS har varit en komplicerad process - de bygger på olika projektionsmetoder - sjökort på Mercator (cylindrisk centralprojektion) som är vinkelriktig, lantmäteriverkets på Gauss-Krüger (transversell cylindrisk centralprojektion) som är skal- och ytriktig. Därför är norr inte alltid är norr i kartor (de bruna linjerna som skär rutnätet i liten vinkel) men alltid på sjökort och därför är mätskalan på sjökort olika i över- och underkant. Felen mellan de båda systemen kan vara upp till ett par hundra meter inom Sverige (många GPS-enheter har programvara för automatkorrigering), men inom en liten yta som en karta eller ett sjökort är felen försumbara och påverkar inte den praktiska navigationen.