Fällkniv

PS. Varför står eggstabila och nötningstålig i motsats? (Lekmanna svar, tack! :) )
Oj, du har ställt en av de svåra frågorna. Den skulle kräva en hel del förklarande om vi gick grundligt tillväga. Risken är att det trots allt inte kommer att vara begripligt för dig.

Låt oss i grova drag säga såhär: Ett nötningståligt stål är också hårt och sprött (oftast. Finns undantag i hårdhet som CPM S60V). Ett sådant stål chippar lätt när man stöter på en hårdare kvist eller liknande.

Det finns också stålsorter som uppvisar det helt motsatta, dvs de är pga sin mjukhet så mjuka att eggen rullar åt sidan. Dessa två fallen är exempel på något som kallas plastisk deformation, dvs att eggen inte klarar av att behålla sin ursprungsform.

Denna plastiska deformation har att göra med mängden av diverse kemiska ämnen i matrisen och deras samspel samt värmebehandlingen. T ex. Det som gör ett rostfritt stål nötningståligt jämfört med ett kolstål är dess innehåll av krom (det finns andra också, som vanadin men då börjar vi krångla till det). Kromet har dock tyvärr en nackdel med sig. Det gör stålet sprött.

Förstår du nu själva dilemmat? Man kan liksom inte få allt i ett och samma stål.

Jag tog här upp ett enda exempel. Det finns tusentals kombinationer som ger stålet dess specifika egenskap.

~Paul~
 
Jag är också intresserad av en fällkniv; jag är för min del ganska övertygad om att det ska vara just en fällkniv, eftersom jag nästan aldrig använder den när jag vandrar, och då blir det mest en fråga om att skära leukoplast eller öppna påsar. Inga 5 cm-slanor, i alla fall inte varje kväll... Dvs: packningssmidighet är ett starkt argument. Men samtidigt vill jag att den ska kunna användas till lite grövre jobb om det behövs; då har jag emellertid inga illusioner om att det är den bästa kniven för uppgiften, det räcker med att den duger och inte packar ihop. Så för att återupprepa trådstartarens fråga (med viss modifikation): givet att man med en dåres envishet håller fast vid just fällkniv; vad ska man titta efter?

(I mitt specifika fall tillkommer vikt som en faktor, men det kan jag sortera bort sjäv -- så blir det inte så mycket trådkapning ;))
 
Jag är också intresserad av en fällkniv; jag är för min del ganska övertygad om att det ska vara just en fällkniv, eftersom jag nästan aldrig använder den när jag vandrar, och då blir det mest en fråga om att skära leukoplast eller öppna påsar. Inga 5 cm-slanor, i alla fall inte varje kväll... Dvs: packningssmidighet är ett starkt argument. Men samtidigt vill jag att den ska kunna användas till lite grövre jobb om det behövs; då har jag emellertid inga illusioner om att det är den bästa kniven för uppgiften, det räcker med att den duger och inte packar ihop. Så för att återupprepa trådstartarens fråga (med viss modifikation): givet att man med en dåres envishet håller fast vid just fällkniv; vad ska man titta efter?

(I mitt specifika fall tillkommer vikt som en faktor, men det kan jag sortera bort sjäv -- så blir det inte så mycket trådkapning ;))
I ditt fall hade jag valt något i rostfritt. T ex Sandvik 12C27. Varför i så fall inte välja just en EKA som det redan har föreslagits? En EKA Swede 88 är nog perfekt för dig. Lätt, smidig, servicebar och med ett bra bladstål.

EKA-kniven finns att köpa på C Ohlson för strax under 200:- kronor. Du kan här läsa en recension som jag skrivit angående den här kniven: http://www.utsidan.se/reviews/viewreviews.htm?ID=2702&reviewID=5223#5223

~Paul~
 
I ditt fall hade jag valt något i rostfritt. T ex Sandvik 12C27. Varför i så fall inte välja just en EKA som det redan har föreslagits? En EKA Swede 88 är nog perfekt för dig. Lätt, smidig, servicebar och med ett bra bladstål.

EKA-kniven finns att köpa på C Ohlson för strax under 200:- kronor. Du kan här läsa en recension som jag skrivit angående den här kniven: http://www.utsidan.se/reviews/viewreviews.htm?ID=2702&reviewID=5223#5223

Ungefär dit mina egna tankar vandrat alltså... men den låter väldigt ömtålig i din recension; är den ovanligt ömtålig för att vara fällkniv eller är den ömtålig jämfört medf en vanlig kniv (vilket ju är närmast självklart)?

PS
Jeez, jag dristar mig till att skriva "vanlig kniv"... ;)
 
Ungefär dit mina egna tankar vandrat alltså... men den låter väldigt ömtålig i din recension; är den ovanligt ömtålig för att vara fällkniv eller är den ömtålig jämfört medf en vanlig kniv (vilket ju är närmast självklart)?

PS
Jeez, jag dristar mig till att skriva "vanlig kniv"... ;)
Alltså det är ingen utpräglad täljkniv men den tål att skära pinnar med till korvgrillningen, samt de uppgifter du nämnde i ditt förra inlägg. Vad den kanske inte tål på samma sätt som en fastbladare är vridningar. Dvs som att borra hål i något med spetsen. Den klarar heller inte att bända med. Å andra sidan gör inga knivar det förutom de största huggarna ;)

Hur som helst. Använder du bara hjärnan så är det ingen fara.

~Paul~

P S Jag har en favorit men den kan tyvärr inte att köpas längre. Det är en Buck 110 kopia tillverkad av Sandvik. Skillnaden mot originalet är att bladet är flatslipat och i Sandvik 12C27.
 
Varje dag bär jag med mig en EKA 88 (och oftast några knivar till, WM1 som exempel) och EKAn är en riktigt bra kniv.
Ligger bra i handen, lagom stor, håller skärpan bra och jag har använt den till att tälja grävkäppar och kapa mindre slanor med (1 cm).

Den är snygg också...

Jag anser att jag nog skulle vilja ha lite mer vikt på den, den är en aning för lätt för mitt tyckande, men de flesta föredrar fällknivar med låg vikt.

Liten film av kniven i arbete:
 
Liten film av kniven i arbete:
Ditt inlägg är i samklang med vad jag tycker angående kniven. Mina händer är dock lite större så jag hade gärna föredragit ett något större handtag.

Tack för videon också :). Ja, det är lätt att få upp skärpa på den här lilla kniven. Var dock orolig ett tag att du i det sista snittet skulle skära av fingrarna ;)

~Paul~
 
Tack till dePaul som lärt mig allt jag kan om knivar! Nu har jag insett att jag behöver två knivar, en fällkniv och en vanligare.

Då kommer ju frågan: skall jag ta med bägge ut i skogen? Om ja, kommer jag någonsin ta fram fällkniven då om jag ändå har den andra i bältet? Nä.

Jag tar således bara med en kniv ut? Om då den vanliga kniven är den bästa kommer jag då ta med fällkniven ut? Nej. Om jag bara skall ut lite grand och inte vill 'klä upp' mig i fullt skogskit då? Ja, då skulle jag ta med fällkniven och vara missnöjd hela tiden för att jag inte tog den vanliga kniven. Så när jag står och skall välja kniv kommer jag inte ta med någon alls om jag inte kör fullt skogskit. Således behöver jag ju ingen kniv. Så skönt.

Om jag nu ändå skall köpa en kniv, vilken skall jag köpa, förresten skall man ha Aftonbladet eller Expressen?



(Bortse från sista två frågorna, de är ett skämt)
 
Tack till dePaul som lärt mig allt jag kan om knivar! Nu har jag insett att jag behöver två knivar, en fällkniv och en vanligare.

Då kommer ju frågan: skall jag ta med bägge ut i skogen? Om ja, kommer jag någonsin ta fram fällkniven då om jag ändå har den andra i bältet? Nä.

Jag tar således bara med en kniv ut? Om då den vanliga kniven är den bästa kommer jag då ta med fällkniven ut? Nej. Om jag bara skall ut lite grand och inte vill 'klä upp' mig i fullt skogskit då? Ja, då skulle jag ta med fällkniven och vara missnöjd hela tiden för att jag inte tog den vanliga kniven. Så när jag står och skall välja kniv kommer jag inte ta med någon alls om jag inte kör fullt skogskit. Således behöver jag ju ingen kniv. Så skönt.

Om jag nu ändå skall köpa en kniv, vilken skall jag köpa, förresten skall man ha Aftonbladet eller Expressen?



(Bortse från sista två frågorna, de är ett skämt)
Ingen orsak att tacka mig. Det är bara trevligt att snacka knivar.

Jag brukar faktiskt ha två knivar med mig ut. Beroende på situation så kan valet variera. Oftast handlar det om en mindre fällkniv (EKA Swede 88 eller Victorinox Outrider) och en slidkniv. Vilken slidkniv det är beror på situationen. Det varierar väldeliga. Ibland har jag min gränsforsare med mig. Dock brukar jag nästan aldrig ta med sågen.

~Paul~
 
Erfarenhetsmässigt i skogen brukar det vara 2/3 eller mer av matberedning och resten grillpinnar etc.
En kniv med smidigt blad gör sig bäst för det första och en med mera täljtåligt blad för den andra uppgiften.
Av fällknivar för mat är EKAs Fillet riktigt bra. EKA mellan 60 och 92 kommer inte att göra dig besviken på grillpinnsfronten. Även om jag föredrar en fastbladare för den uppgiften, en MORA t ex.
//J
 
Senast ändrad:
Vad tror panelen om EKAs 8 Lite då? Lite ont om info på hemsidan tyvärr... Samt: vad är det som gör Swede 88 bättre än 82:an? Bättre handtag?
 
Vad tror panelen om EKAs 8 Lite då? Lite ont om info på hemsidan tyvärr... Samt: vad är det som gör Swede 88 bättre än 82:an? Bättre handtag?
Jag har fortfarande inte anskaffat en EKA 8-L. Om jag minns rätt så är den tillverkad i japanskt rostfritt AUS-8 (HRC 58-59) stål vilket får nästan anses slå Sandviks 12C27 (det vanligaste stålet i EKA-knivarna).

Ergot på 8L är tydligen alldeles utmärkt. Dock kommer handtaget obehandlat och därför kan dra åt sig vätska. En behandling (helst fler än så) krävs således innan man börjar använda kniven. I övrigt inte mycket att säga om kniven. Personligen skulle jag föredra att bladet var flatslipat eller slipat enligt den nordiska traditionen, men man kan inte få allt ;) (bladet är skålslipat).

Swede 88 och 82 är ganska olika. 82 är en robust och ganska tung kniv pga att den har ett mässingschassi. Bladformen är inte heller den samma. Jämför bilderna. Också bladspärrknappen sitter på olika ställen. Återigen - jämför bilderna.

Personligen föredrar jag 88:an. Den är lättare, smidigare och inte lika "överarbetad" som 82:an. Dock är det viktigaste vad man tänker använda kniven till. Båda knivarna har utmärkta ergonomiska egenskaper med 82:an på topp. Bladstålet är det samma i båda fallen och handtaget är likvärdigt (dock inte samma träslag).

~Paul~
 

Liknande trådar