-
Om "Fritt Forum"
Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.
OBS!
Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.
Ett försök till att göra friluftslivet svenskt!
- Trådstartare samme83
- Start datum
Raskesven; sa:
Har faktiskt 2 stycken, den ena ska vara äkta vara och har ett ganska kraftigt tyg och har även knappar för att fästas i hop med flera hootchies för att göra ett litet ryggåstält eller stort vindskydd. Har använt den flera nätter det senaste halvåret och har bara positivt att säga om den. Tycker den är smidig att sätta upp vare sig mian vill ha ett skydd under en kortare rast eller om man vill spendera natten under den. Men den bör användas med någon typ av sovsäcksöverdrag för att skydda sovsäcken. Har för mig att den är 2.5*1.7m men är inte riktigt hundra på det. Vet att de ska finnas i olika storelekar men de är troligtvis kopior så jag vet inte hur kvaliten är på dessa.
Har även nån typ av jungel variant av Hootchie som är i ett tunnare tyg och mycket lättare och mindre, dock har jag inte använt denna så mycket.
Varför låna in ord om de ändå inte ska betyda det de betyder?
Precis - men min poäng är ju att om vi använder det engelska ordet för "päls" för det ena istället för att kalla båda fiberpäls så är ju distiktionen redan pajad.
Samma sak med "tarp". Mezzner tycker att "tarp" är nåt helt annat än en lättpresenning, men när du väljer att använda ett utländskt ord som faktiskt BARA betyder presenning så har du ju redan förstört alla distinktioner.
Och om man måste skilja mellan den svenska betydelsen av tarp och den engelska, varför i hela friden bry sig om att låna in ordet?
Lite som att vanliga bord ska heta "bord", medan mörkbruna träbord med runda hörn ska heta "table".
lapetter; sa:
Precis - men min poäng är ju att om vi använder det engelska ordet för "päls" för det ena istället för att kalla båda fiberpäls så är ju distiktionen redan pajad.
Samma sak med "tarp". Mezzner tycker att "tarp" är nåt helt annat än en lättpresenning, men när du väljer att använda ett utländskt ord som faktiskt BARA betyder presenning så har du ju redan förstört alla distinktioner.
Och om man måste skilja mellan den svenska betydelsen av tarp och den engelska, varför i hela friden bry sig om att låna in ordet?
Lite som att vanliga bord ska heta "bord", medan mörkbruna träbord med runda hörn ska heta "table".
Till att börja med vill jag reservera mig mot att jag tyckte nåt bestämt om tarp. Jag är velig i det fallet.
Men naturligtvis kan det svenska låneordet ha en något annan, t ex mer begränsad, innebörd än ursprungordet har i sitt ursprungsspråk.
Uttrycket om bord är inte så tokigt, det finns möbler som heter saker på "svenska" där det ursprungsordet är utländskt och i sitt ursprungsland har en mer specifik betydelse.
Jämför ordet sekretär (secretaire) där jag vill minnas att det fanska ordet är allmännare och avser en skrivmöbel, medan det på svenska avser en viss typ av skrivmöbel, och där andra skrivmöbler har andra snäva benämningar just på svenska.
Men naturligtvis kan det svenska låneordet ha en något annan, t ex mer begränsad, innebörd än ursprungordet har i sitt ursprungsspråk.
Uttrycket om bord är inte så tokigt, det finns möbler som heter saker på "svenska" där det ursprungsordet är utländskt och i sitt ursprungsland har en mer specifik betydelse.
Jämför ordet sekretär (secretaire) där jag vill minnas att det fanska ordet är allmännare och avser en skrivmöbel, medan det på svenska avser en viss typ av skrivmöbel, och där andra skrivmöbler har andra snäva benämningar just på svenska.
Jo, jag får väl erkänna att jag är velig också 
Ibland är det alla tiders att låna in ett ord för att täcka upp något som saknas i det egna språket. Sånt har vi ju alltid gjort, och det är fåfängt att gnälla när ordet redan har blivit vedertaget. Som fleece.
Problemet är bara att vi numera lever i en värld där vi använder flera språk var. Alltså uppstår det konstigheter när folk faktiskt tror att det engelska ordet "tarp" bara betyder "lätt regnskydd i tältväv som man har istället för tält", att det engelska ordet "design" bara betyder "formgivning", att det engelska ordet "juice" bara betyder "ren fruktsaft", att det engelska ordet "mail" bara betyder "e-post", att "salsa" bara betyder "grov tomatsås" och så vidare.
Jag opponerar mig alltså mot att låna in mer allmäna utländska ord och låta dem betyda nåt mer avgränsat på svenska.
I vår globaliserade värld behöver vi kanske vara MER försiktigare med våra inlån. Det är nog det jag är ute efter.
Och eftersom vi raska outdoorsnubbar gärna är tidiga med det nya bör vi tänka till innan vi lånar in och begränsar utländska ord i onödan.
"Nya" ord som till exempel tarp och softshell finns det knappt nån mening med att låna in, förutom att man kanske kan sälja lite mer. Men det är ju tveksamt om vi språkanvändare ska ta kommersiella hänsyn framför funktionella...
Det går fort att vänja sig vid ett nytt ord, alltså vänjer man sig såklart lika snabbt vid att säga mjukskal som att säga softshell, och dessutom får farfar en chans att fatta vad man pratar med.
Men låna ska vi göra, när det behövs!
Don't get me wrong, alltså.
[Ändrat av Nordesjö 2005-10-25 kl 11:01]
Ibland är det alla tiders att låna in ett ord för att täcka upp något som saknas i det egna språket. Sånt har vi ju alltid gjort, och det är fåfängt att gnälla när ordet redan har blivit vedertaget. Som fleece.
Problemet är bara att vi numera lever i en värld där vi använder flera språk var. Alltså uppstår det konstigheter när folk faktiskt tror att det engelska ordet "tarp" bara betyder "lätt regnskydd i tältväv som man har istället för tält", att det engelska ordet "design" bara betyder "formgivning", att det engelska ordet "juice" bara betyder "ren fruktsaft", att det engelska ordet "mail" bara betyder "e-post", att "salsa" bara betyder "grov tomatsås" och så vidare.
Jag opponerar mig alltså mot att låna in mer allmäna utländska ord och låta dem betyda nåt mer avgränsat på svenska.
I vår globaliserade värld behöver vi kanske vara MER försiktigare med våra inlån. Det är nog det jag är ute efter.
Och eftersom vi raska outdoorsnubbar gärna är tidiga med det nya bör vi tänka till innan vi lånar in och begränsar utländska ord i onödan.
"Nya" ord som till exempel tarp och softshell finns det knappt nån mening med att låna in, förutom att man kanske kan sälja lite mer. Men det är ju tveksamt om vi språkanvändare ska ta kommersiella hänsyn framför funktionella...
Det går fort att vänja sig vid ett nytt ord, alltså vänjer man sig såklart lika snabbt vid att säga mjukskal som att säga softshell, och dessutom får farfar en chans att fatta vad man pratar med.
Men låna ska vi göra, när det behövs!
Don't get me wrong, alltså.
[Ändrat av Nordesjö 2005-10-25 kl 11:01]
Tarp = bivacktält?
Fleece = flossad polyester, alt polyesterflanell?
Softshellwindstopperfleece = mög?
Fleece = flossad polyester, alt polyesterflanell?
Softshellwindstopperfleece = mög?
Att använda ordet press för tarp skulle nog i alla fall bli förvirrande för de flesta scouter. De sover nämligen i vindskydd med en golvpress under och kallar dem "vindskydd" respektive "press".
Då borde "vindskydd" vara ett bättre alternativ till tarp. Eller vad kallas vindskydd på engelska?
(Sen får vi då såklart problemet att vindskydd kan vara gjorda både av duk och av timmerstockar...)
Då borde "vindskydd" vara ett bättre alternativ till tarp. Eller vad kallas vindskydd på engelska?
(Sen får vi då såklart problemet att vindskydd kan vara gjorda både av duk och av timmerstockar...)
overall=sparkdräkt?
overall=sparkdräkt
tejp=klisterband
enter=nyradtangenten
Delete=förstör
inlines=ilinje
Lycka till med att hitta på nya sunt svenska ord på utrikiska saker som invaderar vårt kära fosterland. Då lär ni försöka hitta ett bättre forum än Utsidan. När ett begrepp är relativt nytt kan det gå. Rollerblades - som alla sa i början - fick till slut heta inlines (inte svenskt, men ändå). Annars är väl exemplen otaliga på utländska ord där man lätt kan hitta på svenska ord som egentligen är fullgoda. Men som nån gammal språkfilosof sa:
"The meaning of a word is in its use in the language". Jag tror det var Quine. Så lycka till med att ändra ord som redan används. Vi bor inte i Island eller Ungern.
overall=sparkdräkt
tejp=klisterband
enter=nyradtangenten
Delete=förstör
inlines=ilinje
Lycka till med att hitta på nya sunt svenska ord på utrikiska saker som invaderar vårt kära fosterland. Då lär ni försöka hitta ett bättre forum än Utsidan. När ett begrepp är relativt nytt kan det gå. Rollerblades - som alla sa i början - fick till slut heta inlines (inte svenskt, men ändå). Annars är väl exemplen otaliga på utländska ord där man lätt kan hitta på svenska ord som egentligen är fullgoda. Men som nån gammal språkfilosof sa:
"The meaning of a word is in its use in the language". Jag tror det var Quine. Så lycka till med att ändra ord som redan används. Vi bor inte i Island eller Ungern.
Re: overall=sparkdräkt?
Jag håller med Jon om att det är ganska lönlöst att ändra på redan inarbetade låneord hur vällovligt det än må vara. Låt oss i stället ta i med hårdhanskarna mot att man byter ut befintliga svenska benämningar på gamla företeelser mot engelska ord bara för att det ska låta fräckare.
När blev Friluftsliv=Outdoor, vandring=hiking/trecking osv. Det vimlar av liknande patetiska exempel. Oftast har begreppen skapats av kommersiella skäl för att sälja produkter som annars verkar allt för jordnära. I stället för att anamma dessa nya benämningar borde vi bojkotta dom näringsidkare som driver denna anglifieringskampanj.
/Thomas J
redösnoj; sa:
Jag håller med Jon om att det är ganska lönlöst att ändra på redan inarbetade låneord hur vällovligt det än må vara. Låt oss i stället ta i med hårdhanskarna mot att man byter ut befintliga svenska benämningar på gamla företeelser mot engelska ord bara för att det ska låta fräckare.
När blev Friluftsliv=Outdoor, vandring=hiking/trecking osv. Det vimlar av liknande patetiska exempel. Oftast har begreppen skapats av kommersiella skäl för att sälja produkter som annars verkar allt för jordnära. I stället för att anamma dessa nya benämningar borde vi bojkotta dom näringsidkare som driver denna anglifieringskampanj.
/Thomas J
Det är tanken som räknas
Min poäng är inte att vi ska ändra ord som redan används (det inser till och med jag att det är kört), utan se till att vi tänker oss för åtminstone en halv sekund innan vi börjar använda nya ord på gamla saker.
Det är inte gudarna, Hitler eller Göran Persson som gör korkade ord vedertagna, utan vi själva. Första gången man beskriver en lättpresenning för nån så spelar det ju exakt noll roll om man använder ordet "tarp" eller "foofoo" eller "regnskynke" eftersom man ändå måste förklara. De flesta vet inte vad en tarp är, så ordet är INTE vedertaget.
Sen kan man ju faktiskt spinna vidare på Tigerns tanke och helt enkelt kalla de flesta nya sakerna för "mög".
redösnoj; sa:
Min poäng är inte att vi ska ändra ord som redan används (det inser till och med jag att det är kört), utan se till att vi tänker oss för åtminstone en halv sekund innan vi börjar använda nya ord på gamla saker.
Det är inte gudarna, Hitler eller Göran Persson som gör korkade ord vedertagna, utan vi själva. Första gången man beskriver en lättpresenning för nån så spelar det ju exakt noll roll om man använder ordet "tarp" eller "foofoo" eller "regnskynke" eftersom man ändå måste förklara. De flesta vet inte vad en tarp är, så ordet är INTE vedertaget.
Sen kan man ju faktiskt spinna vidare på Tigerns tanke och helt enkelt kalla de flesta nya sakerna för "mög".
Mycket är ju mög så helt fel är det ju inte...
Njutvandringar att längta till
Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg