En billig kikru

Men det är ju precis det jag har skrivit ;).

~Paul~

Nja, jag tyckte nog att du skrev att kolstålshultan och den rostfria hultan har samma hårdhet, vilket jag inte riktigt håller med om. Kolstålshultan har enligt uppgift en hårdhet på ca 59 och en rostfri en hårdhet på ca 58. En viss skillnad alltså.
/Niklas
 
Nja, jag tyckte nog att du skrev att kolstålshultan och den rostfria hultan har samma hårdhet, vilket jag inte riktigt håller med om. Kolstålshultan har enligt uppgift en hårdhet på ca 59 och en rostfri en hårdhet på ca 58. En viss skillnad alltså.
/Niklas
Jag skrev exakt så här:

"Hultafors rostfria är tillverkade i japansk Aichi AUS-8 stål och kolstålsknivarna i SK-5 (AISI 1080). HRC för båda ~ 58."

Tecknet ~ betyder ungefär/cirka. Det innebär att det kan röra sig om en och annan grads skillnad.

Man kan aldrig pricka exakt hårdhet i samband med värmebehandling. Denna varierar inte bara mellan olika årgångar utan mellan olika utgåvor (batch) och till och med serier. Faktum är att man har uppmätt skillnader t o m i samband med individuella exemplar.

~Paul~
 
Ungefärligt är vad verkligheten oftast uppvisar. Såg en gång en film där man totalanalyserade en till synes perfekt Samurajklinga, i den härdade eggen skilde det över 5 i hårdhet längs samma svärd.
Ändå var det vackert jämnt i snitten tvärs över med bara några hundradelars variation i tjocklekerna. En annan svärdssmed smidde eu senare en ny klinga av den förstördas bitar.
Men exakt har jag svårt att tro att någon kan göra gång på gång. T o m Zeiss optiska verkstad särmärkte extra perfekta objektiv, ändå skrotade de 1/2 av produktionen. Spridningen var alltså avsevärd. Datorer och exaktare maskiner kan givetvis minimera spridningen i resultat men ändå finns den där.
 
Ungefärligt är vad verkligheten oftast uppvisar. Såg en gång en film där man totalanalyserade en till synes perfekt Samurajklinga, i den härdade eggen skilde det över 5 i hårdhet längs samma svärd.
Ändå var det vackert jämnt i snitten tvärs över med bara några hundradelars variation i tjocklekerna. En annan svärdssmed smidde eu senare en ny klinga av den förstördas bitar.
Men exakt har jag svårt att tro att någon kan göra gång på gång. T o m Zeiss optiska verkstad särmärkte extra perfekta objektiv, ändå skrotade de 1/2 av produktionen. Spridningen var alltså avsevärd. Datorer och exaktare maskiner kan givetvis minimera spridningen i resultat men ändå finns den där.
Intressant läsning. Det bör bli en ganska dyr affär för Zeiss att ta tillbaka halva produktionen. Jag ser plötsligt med helt annan respekt på min militära Zeisskikare från andra världskriget ;).

Den var tyvärr i uselt skick, varför en rekonditionering var nödvändig. Därmed försvann alla typer av märkning.

~Paul~
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg