Diska i skogen

Vilka skogar är det som har sån brist på vatten att man inte ens kan diska? Nyfiken bara. :)

Visst har man torkat ur med lingonris eller toapapper ibland, men det är ju av ren lathet för att man inte orkar ta sig de 100 meterna till sjön.
 
Ja när slår man läger utan tillgång till vatten?
Det är ju aldrig direkt långt till närmaste sjö/vattendrag.

Edit: Men iofs har man ju inte alltid möjlighet, på klippor och fjäll kan det vara väldigt torrt :p
 
Senast ändrad:
Eftersom man får kommentarer här om grus som diskmedel, kan jag berätta att ute i skogen har jag fått kommentarer som "tål dina kärl det?"
Men hur får ni andra bort tjäran på kastruller och pannor efter vedelden?

Ja, inte är det genom att gno med en halv Trana-jävel iaf, blod och fjädrar eller sot och tjära, välj själv. Vitmossa (fönsterlav) finns i massor, bakteriedödande dessutom.
 
Hur menar du? Menar du vitmossa eller fönsterlav? Vilket är bäst? Om du provat båda.

O.... Skoj - den gamla fallgropen. Tänk om Ronja Rövardotter hade gjort och sagt rätt i filmen så kanske det hade blivit lite mindre felsägningar. Det är vitmossa som har god uppsugningsförmåga och har antiseptiska egenskaper. Vit/fönsterlav (alltså det man brukar ha i adventsljusstajen) har inte de egenskaperna.
 
Jag använder bara alu-kastruller utan beläggning, och dessa diskar jag helst (efter en urskrapning med skeden) med mossan som växer i vattenkanten, där ett fint grus följer med mosstussens undersida vilket ger naturliga scotch-brite...

Annars är enris eller kråkris bra, eller vatten med fint grus och sen sand. Ofta får även en halv riktig scotch-brite följa med, för säkerhets skull. Och så håller jag förstås isär fettkastrullen och vattenkastrullen så långt det går!
 
Jag använder bara alu-kastruller utan beläggning, och dessa diskar jag helst (efter en urskrapning med skeden) med mossan som växer i vattenkanten, där ett fint grus följer med mosstussens undersida vilket ger naturliga scotch-brite...

Annars är enris eller kråkris bra, eller vatten med fint grus och sen sand. Ofta får även en halv riktig scotch-brite följa med, för säkerhets skull. Och så håller jag förstås isär fettkastrullen och vattenkastrullen så långt det går!

Ahaaa, bara grus, ingen halv Grus Grus alltså. Där ser man...
 
Man får tacka för en del intressanta tips.

Visst är det så att man oftast har tillgång till någon form av vatten.
Dock har jag hamnat på ställen i Uppland och längs Roslagsleden där det varit knepigt
att komma åt vatten. Färskvatten har jag ibland fått tigga av boende längs vägen.
Det var vid ett sådant tillfälle jag funderade om det fanns någon listig metod som jag inte hade en aning om.
"Tyvärr" har jag fått ett litet gulligt kök med belagd kastrull så man kan inte bruka speciellt mycket
våld vid diskningen.

//Peter

PS. Förra helgens Fjällräven Halv Classic bjöd på för mycket vatten. Det gjorde å andra sidan att man inte var speciellt sugen på att laga mat... DS
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg