Det är då det stora vemodet rullar in

[avslutad210712]

Varje års sista vandringsdag är alltid lika vemodigt. Då slutar vandringsåret och en väntan på nästa vandringsår påbörjas.

I år är första gången jag börjat fundera. På riktigt. Trots att kroppen svarar på rätt sätt när hjärnan ber den prestera så är jag medveten om att jag kanske bara har tio år kvar av tältvandring. Tio år. Tjugo vandringar.

Hade ingen 30-års noja

Hade ingen 40-års noja

Hade ingen 50-års noja

Har ingen 60-års noja men inser att det kommer att ta slut en dag och bara tanken på att inte kunna vakna, slå på köket och ta en kopp kaffe när solen skiner från en klarblå himmel eller regnet vräker ner.

Det skrämmer mig.

På riktigt.

 

[KLAGER]

Det är väl många som ger sig ut och tältar enstaka nätter hela året runt, det finns väl ingen orsak till att alla vandringar skall ske just på semestern?

 

[veni]

Varje års sista vandringsdag är alltid lika vemodigt. Då slutar vandringsåret och en väntan på nästa vandringsår påbörjas.

I år är första gången jag börjat fundera. På riktigt. Trots att kroppen svarar på rätt sätt när hjärnan ber den prestera så är jag medveten om att jag kanske bara har tio år kvar av tältvandring. Tio år. Tjugo vandringar.

Hade ingen 30-års noja

Hade ingen 40-års noja

Hade ingen 50-års noja

Har ingen 60-års noja men inser att det kommer att ta slut en dag och bara tanken på att inte kunna vakna, slå på köket och ta en kopp kaffe när solen skiner från en klarblå himmel eller regnet vräker ner.

Det skrämmer mig.

På riktigt.

Jag förstår dig, känner på samma sätt.
Mvh Veni

 

[PZON_390]

...kände som du, men gick ut hårt och ökade istället.

Jag har hyffsat avstånd till en låglandsled, i mitt fall sörmlandsleden och Tyresta. Jag gör minst 2 tältövernattningar i månaden på detta sätt.

Sedan har jag börjat hyra fjällhus några nätter i taget lite mer off-season...dvs mitten på Maj-mitten på Juni samt Oktober-November. Jag tar givetvis med mig tältet om vädret blir bra...annars blir det dagsutflykter de dagar jag är där.

Med dessa hyffsat enkla medel lyckas jag som vandings-junkie hålla det värsta suget i styr..även om kanske inte tältar-delen kanske tillfredsställes till 100%

Har man tur kan man få verkligt fina dagar på detta sätt...i år siktar jag på Vålådalen i mitten av Oktober, skall bli mycket intressant...ser en inre bild av Blanktjärnarna med lite is i kanten...skall ta några dagar i Bruksvallarna/Ramundberget i senare delen av september också...

...bara små tips i all välmening...

...min ålder ? 50+

 

[avslutad210712]

Det är väl många som ger sig ut och tältar enstaka nätter hela året runt, det finns väl ingen orsak till att alla vandringar skall ske just på semestern?

Är inte själva tältandet som lockar mig utan känslan av att inte ha någon dator (jobbar som systemadministratör) mobil eller tv. Där jag bor är landet platt och visst havet är fint men känslan när jag vandrar i fjällen ger mig en inre harmoni som är svår att beskriva.

 

[scandiaca]

Gå ner till halvtid, ta en något sämre pension men ett garanterat rikare liv med mer utetid.

 

[The_Lost_Cyclist]

Fint skrivet, tycker jag! Det vittnar om en stor livsglädje hos dig, avslutad210712, och jag förstår mycket väl hur du tänker. Även om jag bara är +30 i några år till så känner jag också att jag inte kommer hinna med allt jag vill göra, själva livet är för kort - men det är bara att göra det bästa med den tiden man har.

Men nu när du är 60+ så är väl pension snart aktuellt och då bör du väl kunna vara ute mer än under den svenska sommaren? Minimera dina kostnader på hemmaplan så kan du ju vandra på andra ställen än just i Skandinavien. Världen är ju stor!

 

[luktafotogen]

Så har nog många känt. För min del har det varit mer att: "Vad fan ska man ha semester mitt i sommaren för?" Så har man fått skaffa ett annat jobb medan tillverkningsindustrin har stängt för att få säga upp sig när man själv vill ha ledigt för att arbetsgivaren har fått för sig att man varit ledig när de själva bommat igen. Så har man varit fri i ett par månader för att sedan skaffa ett nytt pissigt jobb och börja om från början och inte ha något liv förrän på vintern då man lyckas ta ledigt i Mars. Sen är det ofta samma visa nästa höst.

Nu har jag dock ett jobb där jag reser och får intellektuell stimulans samt en gård som är teknikminimaliserad så när som på diverse traktorer och redskap, solceller och anläggningar. Saknar faktiskt inte mina längre turer ett dugg. Ser tillbaka på dem som något berikande. Så livet kan vända. Så plötsligt var det för min del att jag har två i princip oanvända Hillebergstält och en massa andra saker som skulle användas tills de var utslitna.

Min fråga till dig själv är vad det egentligen är du söker och ifall det går att få på något annat sätt. Hittar du svaret på det är det nog inte så skrämmande. Fristäder kommer inifrån.

 

[avslutad_211121]

Fint funderat.
En del bär på mer vemod än andra.

 

[Fröken Hilleberg]

Frestande att skriva rader till tröst men jag tror inte att det var din avsikt. Dina reflektioner är en viktig och mäktig betraktelse av livet, varje vandringssäsong och mål har olika förutsättningar. Tack för ditt inlägg. På riktigt.

 

[KLAGER]

Det är nog fullt möjligt att t ex ta ledigt ett år

https://tv.nrk.no/serie/ut-i-naturen/DVNA20001610/10-01-2012

 

[majjen]

Vi är i samma situation. Än så länge kämpar jag emot. Tränar regelbundet, minskar vikten i säcken etc. Men jag vet också att det snart kommer att innebära förändringar i mitt friluftsliv. Att sluta vandra kommer jag dock knappast att göra. Steg 1 i min nedtrappning tror jag blir att ta mig ut till ett ställe jag älskar eller vill bli betagen av och sedan göra dagsturer där ifrån.
Jag är medveten om att jag inte på långa vägar kommer att hinna göra och se allt det som jag vill. Detta är emellertid inget som grämer mig. Att känna att jag gjort allt jag vill skrämmer mig mer.
Bra att du tog upp ämnet.
/Håkan