Mulle lever!
Cykelstina har haft fler bra inlägg i den här debatten, liksom Billy L som skrev:
"Varför inte starta en "mulle-rörelse" för barnen runt om kvarteret där man bor?
Jag tror att även föräldrarna runt kvarteret skulle vilja förlja med.
Om vilja finns kan man ju lyckas med allt..."
Det här ju en ganska gammal debatt nu, men lika aktuell för det. Först får man säga: Skogsmulle lever! Tyvärr är det så att det inte längre finns några föräldrar (eller barn) som är hemma på vardagarna. Det var då Mulle blomstrade. Någon förälder var ledare och tog med andras barn ut.
Nu har Friluftsfrämjandet och Mulle flyttat till dagis. I många kommuner har man "Mulle på dagis" med dagisfröknar utbildade av Friluftsfrämjandet. En ytterligare utbyggnad av detta är förskolor som kallas "I Ur och Skur" och som bygger på utomhuspedagogik, också detta Friluftsfrämjandets idé och genomförande. Så det är väl förspänt för dom minsta, men sedan?
Dom flesta barn älskar att vara i skogen, göra upp eld, grilla korv, äta matsäck, klättra i träd, bo i tält eller koja.
Vårt samhälle idag är sådant att man inte har nära till naturen (kanske någon lekpark). Då krävs det att vi föräldrar tar med barnen ut i den riktiga naturen. Och då inte bara våra egna barn utan även andras, barn vill vara med sina kompisar. Därifrån är steget inte så långt till att bilda en grupp och vara dess ledare. Inom Friluftsfrämjandet har man "Skogsströvare" för barn i nedre skolåldern, och "Frilufsare" för dom lite äldre upp till 14 år. Friluftsfrämjandet har utbildningar för den som känner sig osäker på sina kunskaper, men det behöver inte vara så avancerat. Barn i sjuårs åldern kräver inte så mycket, dom vill allra helst leka lekar av den typ där man behöver vara många, och man lär sig själv efter hand. Alla som läser denna sida är väl någorlunda intresserade av Friluftsliv och kan en del. Går man ut med en grupp på tio barn underhåller dom sig själva. Ens egen uppgift är att vara där och styra lite grand och hjälpa till med aktiviteter när intresse finns.
Man har kul själv också. Det är ju fritt fram att hitta på aktiviteter man själv gillar. I början är man kanske ute en dag, när barnen blir lite större blir det övernattningar, vandringar, kanotfärder, skärgårdsutflykter, skridskoturer etc. Dom är med på allt och tycker det är kul. Skulle någon tröttna finns det alltid nya kompisar som gärna är med.
Jag jobbade i 7 år med en grupp barn, där min dotter var med. Vi var två föräldrar som var ledare, men ofta tog vi hjälp av våra äkta hälfter. Ibland var det 20 barn i gruppen ibland bara 10. Det var en oerhört rolig och givande tid, och man håller liv i sitt eget friluftsliv.
Många av ungdomarna, som var med har idag ett aktivt friluftsliv (dom är 25 år nu). Några har valt yrken som präglas av friluftsliv (min dotter är "i Ur och Skur"-fröken).
Vi hade inte aktiviteter varje vecka, utan kanske 6 gånger på en termin, men då var man ju ute lite längre än en fotbollsträning.
Besök
http://www.frilufts.se Tag kontakt med din lokalavdelning, så får du veta hur man startar.
\C