Rätt men fel
gundj; sa:
MB-åkning förstör stigar o leder på ett betydligt värre sätt än vandring t ex.
På berghällar far mossa o lavar illa och dessutom dyker det upp färgglada pinnar o skyltar lite här o var i skogen, ibland på 50 meters avstånd. Syns inte hjulspåren för cyklisterna?
Det bästa vore väl om kommunerna insåg att detta är något som finns och släpper till bra områden för obegränsad åkning men stävjar åkning i naturskyddsområden.
Som info till er cyklister, man slipper inte ifrån sitt ansvar som förare om man kör på någon i skogen bara för att man illtjuter 10 sekunder innan krocken.
Vi hade den här mtbslitage kontra vandringsslitage för inte så länge sedan i tråden "Cykel, vet och etikett!
"
http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=19501
(den börjar om lite annat men sedan kommer det in på "rätt" ämne).
Cyklister förstör inte stigar och leder! Det finns omfattande vetenskapliga studier som tydligt visar på motsatsen. Däremot så lämnar cyklisterna andra spår än vad vandrarna gör, och detta kan i många fall ses som störande. Visst att det finns leder och stigar där det totala slitaget är så högt att erosionen sätter spår. I de fall är det bara ökat underhåll som kan rädda situationen, och en arbetsinsats på en dag för att hålla stigen fin resten av året för både cyklister och vandrare är en bra investering.
Att cykling skulle ha förbjudits i det aktuella området redan på 60 talet låter orimligt, då MTB inte föddes förens på 70/80 talet. Innan dess fanns det ytterst få "dårar" som flängde runt på stigarna i skogen på cykel. Om det nu är så att det finns ett förbud så måste detta finnas protokollfört och arkiverat. Det är bara att begära in en kopia på beslutet så får man se exakt vad det står.
Sedan så faller inte cykling under terrängkörningslagen. Cykel är inte ett motorfordon, och terrängkörningslagen gäller motorfordon.
"På berghällar far mossa o lavar illa"
Är det en vandringsled/stig så är det väldigt osannorlikt att det ens finns mossar och lavar, då dessa troligen redan är bortnötta. Mossar och lavar mår precis lika illa av ett cykeldäck som rullar över dom som en sko som trampar på dom.
"och dessutom dyker det upp färgglada pinnar o skyltar lite här o var i skogen, ibland på 50 meters avstånd. Syns inte hjulspåren för cyklisterna?"
Så du menar att alla stigmarkeringar är för cyklister? Hur är det med Sörmlandsleden till exempel, där man målar/har målat stigmarkeringar på hällar på mångder av ställen. Det var ju knappast för cyklisterna. Och alla dessa motionsslingor som finns runt om i skogarna, där är ju markeringarna till för alla, inte enbart cyklister.
Att ha områden dedicerade för en aktivitet fungerar väldigt dåligt. Varför inte utnyttja den otroliga resursen som finns runt omkring i Sveriges skogar med underbara naturstigar. Det enda som behövs är lite underhåll någon gång nu och då där man tar hand om dom dåliga partierna och ser till att dom inte utvecklas till slabbiga lerhål eller breda skogsmotorvägar. Lerhål och stigbreddning är det ingen som vill ha.
Visst, det finns oansvariga cyklister som blåser förbi vandrare i hög hastighet, låser bromsarna (och sliter upp massor med ytmaterial) och är allmänt respeklösa. Dom är däremot en minoritet, en oerhört liten minoritet av alla som cyklar i skogen. Dom flesta är precis som du, snälla, omtänksamma och trevliga.
Som nämnts tidigare så arbetar SAMS
http://www.samsinfo.nu med att tydliggöra detta och att visa på många saker, bland annat att vandrare och cyklister kan samsas på samma stig utan problem.
/Mattias, aktiv i SAMS och som nästan alltid stannar och pratar med hundägare i spåret.
