Clifford kajak

[ChrisL]

Förövrigt anser jag att det är kunden/nybörjarens uppgift att sätta sig in i vad den vill ha. En nybörjarkurs som innehåller utbildning på alla kajaktyper blir svårsåld eftersom de flesta vill att det skall vara billigt och hyfsat tidsbegränsat.

Daniel

Såsom en för inte så länge sedan total nybörjare, som i princip började paddelkarriären med en kurs, kan jag nog hålla med.

Svårigheten som nybörjare är att man inte kan skilja en vingpaddel från en plattpaddel från en grönlandspaddel från en Eliza från en Dex från en.... Man vet helt enkelt inte vad man vill, och vad man själv tycker, och då duger oftast vilken kajaktyp som helst på en nybörjarkurs.

Det viktiga är ju att man får prova på, och lära sig - att kursen i sig ger mycket, såsom balans, paddeltag för framdrivning och manövrering, räddningsteknik etc. Rollar är ju inte det första man lära sig...

Det är såklart också viktigt att kursanordnaren berättar om alternativ, t.ex. om man har olika typer av kajaker i sin flotta/till försäljning, men det får givetvis bero på kundens mottaglighet och intresse. Att vara kategorisk i sina uttalanden är dock ingen behjälpt av.

 

[Anders262]

Håller med Erik (och Jens - såg just ditt inlägg) i detta och tycker att skädda är det svenska ordet. Skedda är halvnorska (tror att det bör stavas skjedda, men har sett även skedda). Skeg på engelska.

Svenskt etymologiskt lexikon ger visst stöd:
1. skädda, flundra: berg-, sand-, skrubb- m. fl., Quensel 1806; snarast en överförd anv. av ett ord motsv. no. skjedda, flat sten el. flat käpp, en hypokoristisk bildning till ie. roten skhit, klyva, i sked, skida osv.; jfr likabetyd, skolla 2 till ty. scholle, flinga m. m., ty. dial. flinger till flinga osv. (se skolla 2); mindre troligt av ett germ. *skaiđiđōn, till samma rot; jfr förf.
NTfF 3 R XII, s. 65 ävensom Språkvet. sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s. 83. Se även följ.
2. skädda, sjöt., skiva under propellern, bräde använt vid loggning m. m. egentl.: flat skiva, 1793: Loggskifvan eller skäddan = no. skjedda, flat käpp m. m.; se föreg.

En snabb titt i diverse andra urkunder (om Båtar och Båtsegling 1873, Sjömanskap för marinen 1954 m fl) visar också samstämmighet kring "skädda". Skeddor hittar jag ingenstans (utom på nätet).

Erhuru jag sjelf icke äro innehafvare av någon afsevärd språklig begåfvning, böjer jag mig höfligast för dessa vederhäftiga afhandlingar.

 

[jumpalärarn]

fortsättning...

Jag tror, som jag nämnt tidigare här i forumet, att många som är sugna på kajakpaddling tycker det verkar svårt och är rädda för att bli hängande uppochner i sin kajak. Dessa personer behöver ju bara övertygas om att kajakpaddling är en skön form av motion/rekreation/träning/lek/fiske/mm. som alla klarar av och att risken att bli hängade uppochner är rätt liten. Det är väl när man inte är nybörjare längre som intresset för att lära sig mer väcks.

Så en nybörjarkurs skall nog vara en nybörjarkurs med fokus på trygghet och paddling, där kajakvalet är av underordnad betydelse.

En klubb där jag var aktiv använde uteslutande stora sittbrunnsöpningar för all introduktionsverksamhet - för säkerhets skull. Sedan fanns det bassängkurser och andra grejer om någon ville leka.

Men klubbarna säljer ju oftast inte kajaker och ledarna är oftast ideella. Kanske är det bätte att lära sig paddla i en klubb som håller på med träning/tävling? Där ligger för det mesta fokus på paddling framåt.

Daniel

 

[nilssa]

Men det är ju så enkelt

Efter att ha läst igenom denna intressanta tråd (jo, det där om skädda var faktiskt intressant!) var jag tvungen att tänka efter om jag minns första gången jag själv gjorde det. Det var i scouterna. Vi bara hyrde ett par kajaker (allemanskajaken, någon som minns) och paddlade en helg i insjöar. Hur kul som helst! Om någon hade börjat snacka om skädda eller roder, engelsk eller skandinavisk kajaktyp, räddningstekniker, etc etc så skulle vi nog ha gjort narr av den personen å det grövsta. Men det var ju ganska många år sedan och jag har mognat sen dess. Eller inte...

 

[Erik Barkefors]

Jag tillhör nog skädda-falangen, i alla fall stavningsmässigt. Funktionsmässigt skulle jag vilja kalla den för ett "o-roder" dvs man använder den för att kanoten inte ska svänga, och man använder den inte när man vill svänga kanoten ;-)

Jag tillhör de som värvades av Mikael Rosen 1990. Började som hyrkund hos honom tillsammans med en kompis, sen blev det en veckas sommarkurs ute på Långö och till slut köp av en Icefloe. Mitt intryck av Mikael var att han var mycket ödmjuk förutom när det gällde matlagning för då var det massor av smör och grädde som gällde! Vi använde inte roderkanoter utan paddlade med skädda men vi fick lära oss att använda ben och höft. Mikael hade ju förflutet som tävlingsjunior med en JNM titel i slätlopp som bästa merit. Vingpaddlar kom efter hans aktiva tid så vi använde mest Lendal Powermaster eller Archipelago för de lite mindre personerna.

Så Mikaels adepters använde mer släploppsinspirerad paddlingsteknik vid raktframpaddling även om vi satt i skäddakanoter och lärde oss rolla.

Vi hade också ett antal träffar i badhuset i Nyköping på vintern. Roll- och paddelträning i simbassängen med olika hafskajaker och sen till vågbassängen för mer rollar och dropvolt från kanten i polo/slalomkanoter.

Det här var före Svärdsklovatiden. En annan sak som Mikael initierade var Garkast. Jag var med och plastade ihop prototypen som blev det fulaste som någon gång flutit på vatten men den rollade 4 varv innan någon ens funderat på att hinna uttala ordet roll. Den var också mycket lättdriven. En plugg tillverkade av en båtbyggare men första produktionsprototypen blev inte bra så då gjordes pluggen och formarna om och det är den som idag finns ute.

Själv har jag insett efter 17 år i Icefloen att jag nog trivs bättre med roder. Har också en VKV101 som jag paddlar kortare bitar med men är för lång och har för stora fötter för längre turer med den. Men VKV:n har en underbar gång i slätvatten!

 

[Arneri]

Håller med Erik (och Jens - såg just ditt inlägg) i detta och tycker att skädda är det svenska ordet.

Vi får tacka Point65, TaheMarin och alla deras återförsäljare att de säljer skeddakajaker till svenska folket.

Skädda är som BT och Jens säger inget nytt ord. Skädda återfinns på motor och segelbåtar.

Alla utombordsmotorer och drev har skädda. Flertalet segelbåtar har skädda framför rodret. Gamla dukkajaker hade också skädda. Svima säljer skäddakajaker etc.

 

[thureb]

Olika båtar

passar i olika vatten.

Det är som med cyklar alla cyklar är kompromisser.

Viktigast är dock paddlaren för vad ekipaget har för begränsningar.

Jag väljer att ha en annan kajak på Hallandskusten än i Stockholms skärgård. Min fru väljer en annan typ av kajak än vad jag gör.

Jag tycker var och en kan lyssna på argumenten för och emot en viss kajakmodell samt provpaddla. Har man ett stort intresse så blir det flera kajakmodeller med tiden.

Personangrepp hör inte hemma här på Utsidan.

Thure

 

[KayakWave]

Hahaha...jaja skädda eller skedda, det är väl sådant som kallas språklig utveckling....undrar vad som kom först skeddan eller bokstaven ä...

 

[KayakWave]

Jag tillhör nog skädda-falangen, i alla fall stavningsmässigt. Funktionsmässigt skulle jag vilja kalla den för ett "o-roder" dvs man använder den för att kanoten inte ska svänga, och man använder den inte när man vill svänga kanoten ;-)

Vanlig missuppfattning att man inte använder skeddan som roder, och det är kanske därför som den onödiga diskussionen skedda vs roder finns. Erik Arnström förklarade detta tydligt tycker jag men lägger in hans text igen och hoppas att fler förstår. En havskajak funkar som så (oavsett om den har roder eller ej) att den är lovgirig, dvs. går upp mot vind, fäller du ner skeddan helt så blir kajaken fallgirig dvs. faller ifrån vinden.

En skädda fungerar som en fena och korrigerar lateralplanet och gör kajaken mindre lovgirig (vindsurfingbrädor har inte heller något roder). Orsaken till att det kallas skädda är att den är platt och en fena spolformad. Med en justerbar skädda kan lateralplanet förskjutas framåt eller bakåt, dvs kajak kan fås både lov och fallgirig. Största fördelen med skäddan kontra roder är att kajaken kan balanseras upp i olika vindriktningar och inga kursjusteringar behöver göras med paddeln eller förflyttning av tyngdpunkt. Ändras inte vindar, strömmar eller fart genom vattnet håller kajaken kursen.

 

[nilssa]

Hahaha...jaja skädda eller skedda, det är väl sådant som kallas språklig utveckling....undrar vad som kom först skeddan eller bokstaven ä...

Snarare språklig utväckling...

Tack förresten (även Arnström) för förklaringen av skäddans funktion. Verkar helt vettigt faktiskt.

 

[K-Anka]

För att återgå till fenomenet Clifford som jag tror vi började med och undvika frågan om e-ä.

När Clifford kommer innanför dörrarna brukar han stråla som en sol av glädje, entusiasm, kärlek, nyfikenhet, vitalitet etc, så man nästan blir bländad. Han har aldrig visat prov på svek, manipulationer, högmod, avund, girighet etc. Likt en god far har han tålmodigt lyssnat på mina frågor och svarat med respekt för mina åsikter. Trots att vi har haft olika åsikter och uppfattningar (väldigt sällan), så har jag aldrig mött annat än kärlek och vänskap i hans stadiga blick och fasta handslag. Han har alltid stått för sitt ord, varit extremt påläst, sakkunnig och korrekt in i minsta detalj.

Begrepp som heder, moral samvete, klokhet, ödmjukhet och vänlighet är synonymt med Clifford. I mina ögon är det endast Astrid Lindgren som besitter samma civilkurage blandat med kärlek och vänlighet och likt havets Pippilotta fäktas han med Prussiluskor, Kling och Klang. En riktig sjöpirat värd namnet. Clifford är verkligen en ”karl för sin hatt” vilket dagens människor verkar ha svårt att förstå innebörden av. En bättre förebild nu levande kan jag inte hitta så om någon har rätt och kasta första stenen(bibel citat) så är det Clifford.

Likt solen är ingen människa fläckfri, men jag har då aldrig sett någon fläck på Cliffan, men det hindrar ju inte att man kan ha olika uppfattningar och värderingar. Ett sätt att stärka dom är att mäta dom mot honom för att få dom belysta från alla håll på ett ärligt och uppriktigt sätt.

Historia del 3:

Sven, Anker, Max mfl tror jag var väl medvetna om grönlandskajakens förträffliga konstruktion och funktion. Vad de gjorde var att anpassa kajaken till rådande förhållanden i Sv och dess utom lägga till sina kunskaper i material hantverksskicklighet mm. Sittbrunnen blev större för att underlätta i och urstigningen vid våra steniga stränder och rodret underlättade kurshållningen samt materialet byttes till det senaste inom teknologin (rostfritt stål och formpressad faner etc.) Material och kunskap som tyvärr inga Eskimåer kände eller kunde nyttja. Frid och fröjd och naturig utveckling enligt Darwinistiska principer och inte befriat från konkurrens mellan olika intressen och önskemål.

På 80 talet kom den första Lisan och Hutchkinson gjorde entré. Ekonomiska intressen samt H,s lärjungar började fäktas för att åter igen förpassa kajaken tillbaka till stenåldern.

Jag kan dock bli imponerad av Hutchkinsons bedrifter. Ge sig ut på öppet hav utan pontoner, roder och i en kajak som jag tycker är olämplig för ändamålet vad gäller packvolym och sjöegenskaper, mm ;-) Det gick ju bra och ”paddlingsbibel” blev det. Den Svenska varianten sponsrades av förbundet och skrevs av Mikael R och om jag inte är fel underättad så jobbade han på just på förbundet och hade säkert goda intensioner och där med handlade han i god tro och avsikt. Så ingen skit om detta. Dock var inte VKV kajaker välkomna på kurser efter som de ansågs vara en fara för säkerheten och läran om rollar verkade vara den ända riktiga undervisningen med stöd i nya och gamla testamentet och vem betalade kalaset(boken)?

Nymodigheter som genomgående rör och pontoner bespottades som av fällningar från den ända sanna läran av fundamentalistiska predikanter med sitt egna ekonomiska intresse i bakhuvudet utan att betänka att pontonsystemet faktiskt kan rädda liv och förhindra olyckor.

Jag är ärligt talat grymt imponerad av grönlandspaddlarnas färdigheter i kajak och de ser ut att ha riktigt kul och det vill jag inte missunna de som ägnar sig åt detta nöje. Thomassons hemsida är väldigt inspirerande och fylld med fakta och kunskap som fritt är tillgängligt för alla. All heder åt dig för detta, men jag ser också egennytta. Kvantiteten på informationen är inte ett mått på kvalitén eller avgör huru vida personen är av ”rätta virket”.

Ingvar höll sin del i avtalet och Erling ville ändra. Vad säger det om Ingvars affärsmoral?

Jag avstår från att kommentera förbundets senaste agerande och kommande med hänsyn till Ingvar mfl. Den passningen skickar jag till mötet i helgen då Ingvar kommer att delta och förhoppningsvis de som är engagerade i frågan.

Skall fiffel, ränksmideri och egennytta vara idealet eller skall vi hylla profiler med heder och samvete? Människoliv och pengar står på spel och jag hoppas alla har gått samvete och är karlar för sin hatt.

Om det är någon jag vill hålla i handen när det stormar på havet så är det Clifford vårt eget Svenska sjösäkerhets system personifierat.

/Kåre

 

[Erik Barkefors]

Jag tillhör nog skädda-falangen, i alla fall stavningsmässigt. Funktionsmässigt skulle jag vilja kalla den för ett "o-roder" dvs man använder den för att kanoten inte ska svänga, och man använder den inte när man vill svänga kanoten ;-)

Vanlig missuppfattning att man inte använder skeddan som roder, och det är kanske därför som den onödiga diskussionen skedda vs roder finns. Erik Arnström förklarade detta tydligt tycker jag men lägger in hans text igen och hoppas att fler förstår. En havskajak funkar som så (oavsett om den har roder eller ej) att den är lovgirig, dvs. går upp mot vind, fäller du ner skeddan helt så blir kajaken fallgirig dvs. faller ifrån vinden.

En skädda fungerar som en fena och korrigerar lateralplanet och gör kajaken mindre lovgirig (vindsurfingbrädor har inte heller något roder). Orsaken till att det kallas skädda är att den är platt och en fena spolformad. Med en justerbar skädda kan lateralplanet förskjutas framåt eller bakåt, dvs kajak kan fås både lov och fallgirig. Största fördelen med skäddan kontra roder är att kajaken kan balanseras upp i olika vindriktningar och inga kursjusteringar behöver göras med paddeln eller förflyttning av tyngdpunkt. Ändras inte vindar, strömmar eller fart genom vattnet håller kajaken kursen.

Jag har har tydligen haft fel sen 1990 eftersom jag paddlat och använt skäddan till att balansera kanoten och använt paddel samt lutning för att styra den. Konstigt nog har jag aldrig sett någon använda skäddareglaget för att styra kanoten men det är väl självförvållat eftersom jag för det mesta paddlar ensam.

Så för mig är skäddan fortfarande ett "o-roder" som jag använder för balansera och slippa styra med paddel eller lutning när jag vill rakt fram ;-)