Clifford kajak

[Mezzner]

Att namnge personer är onödigt, särskilt om de inte deltar eller ens är medvetna om debatten.

Nu började det i och för sig på den linjen, och möjligen kan man då trava vidare i samma tradition, möjligen med den fördelen att det faktiskt blir tydligare, och så att ev kritik inte drabbar andra än vad som är tänkt.

Visst finns det många sandlådeinslag, men tydligen finns det ju andra mer affärsrealterade saker som ligger bakom här också. I Kåres inslag går det ju ändå att läsa att det inte är kajakmodellerna och tekniken i sig som är av ondo, även om var och en förstås i slutänden har en egen uppfattning om vilket sätt att paddla som passar honom bäst.

 

[Björn T]

Här är en annan historia (det finns många):

VKV:s kajaker (Anita) konstruerades omkring 1930 och baserades på Sven Thorells Åland. De var före sin tid och kanske de bästa kajakerna som fanns i världen då. Därefter hände inte mycket utan man kunde slå sig till ro i en närmast total marknadsdominans. På 60-talet bände man isär formen lite och fick den aningen stabilare Lisa.

1959 hämtade engelsmannen Ken Taylor hem en grönlandskajak från Igdlorssuit. Den kom att starta en ny våg i England med smala lätthanterade kajaker som inte manövrerades med roder utan med tyngpunktförskjutningar och som var lättrollade för ökad säkerhet till havs. Självklart uppstod en kult kring dem och nya kajaker har producerades i strid ström sedan dess: Anas Acuta, Nordkapp, Icefloe, Legend, Buccaneer, Rockpool, Tiderace m fl.

Erling Bengtsson på Swima såg potentialen och började importera dessa kajaker till Sverige, där de också innebar en nytändning på en stagnerande kajakmarknad. Att det berodde på sämre marginaler för VKV-kajaker eftersom VKV sålde direkt till kunder samtidigt som man levererade till återförsäljare är kanske en delförklaring, men en som säger mer om VKV:s affärsmoral än om försäljningspotentialen hos de nya engelska havskajaker.

Derek Hutchinson kom och visade potentialen. Att som Kåre säga att han "kunde paddla i bassäng, rolla och prata för sig och sina produkter på ett övertygande sett vilket imponerade många och särskilt på de som inte hade någon tidigare erfarenhet av kajaker. Detta är god marknadsföring och dyrkande av mammon" är obehagligt tendensiöst. Derek hade vid den tiden utvecklat en rad framgångrika kajaker, skrivit paddlingens bibel som kommit ut i sex nytryck genom åren och paddlat avancerade expeditioner (t ex över Nordsjön från England till Nordnorge). Att han sedan är en av de tvärsäkra kufarna är naturligtvis inte så kul, men inget han är ensam om.

Vidare hävdar Kåre att "förbundet och Mikael Rosen mfl som svalde detta med hull och hår. Decennier av kajakutveckling och kunnande om kajak paddling i Sverige nonchalerades i det grövsta och nya doktriner predikades i Svärdsklova oemotsagt och i förbundets namn. Utbildningar i kajak startades med Hutchkinson som förebild och kritiken skulle tystas om möjligt." Varken Mikael Rosén eller förbundet svalde något med hull och hår. De såg en möjlighet till breddning av kajakutbudet och en ökad mångfald i paddlingen och såg inget behov av att hindra utvecklingen. Jag var på utbildningskonferens (ett tidigt försök till vad som sedan och i annan regi blev nordisk instruktörslicens) några gånger med förbundet under de här åren, och upplever att förbundet stod tämligen neutralt i frågan – man lät sig inte luras att bli stödtrupp för någondera sidan, vilket VKV-falangen upplevde som ett svek. (Men av utbildningstanken blev intet, delvis på grund av oresonlighet från de båda sidorna.)

VKV bestämde sig för att detta nya var av ondo – precis som alla gamla företag med decennier av behaglig marknadsdominans i ryggen, gillade de inte att förutsättningarna ändrades. De tittade på sina egna kajaker och de nya konkurrenterna och hittade tre skillnader att fokusera sin bannbulla på: att rollar är djävulens bländverk, att roder är en absolut nödvändighet och att små sittbrunnar är livsfarliga.

Det uppstod ett marknadskrig där gamla VKV-entusiaster slöt upp kring Ingvar och många fler gick till Erling – de upptäckte själva att det var kul att rolla, att rodret var mest ivägen på en välbalanserad kajak och att de små sittbrunnen var väldigt bekväma. De hade inte behov av en uppifrån pådyvlad fundamentalism.

Under de här åten blev retoriken allt hårdare och tvärsäkerheten ökade på båda sidor och det fälldes yttranden som kom att måla in en del av kontrahenterna i sina hörn så grundligt att somliga inte kommit ut än.

"If you can´t beat them, join them" – blev en ny strategi från VKV:s sida. Rollbara VKV-kajaker – det lyftes ett och annat ögonbryn, både bland med- och motståndare. Men Seagull (alias Måsen alias Sjögullet) var ändå riktiga VKV-kajaker i alla avseenden (även om en och annan gammal VKV-paddlare föredrog Anita och Lisa). Med rollbarheten är det som med hundar som går på bakbenen – det går inte speciellt bra, men man är ändå imponerad över att det går.

Även från den andra sidan skedde uppmjukningar. Det kom engelska eskimåepigoner med större sittbrunnar och roder blev alternativ för dem som så önskade. De båda typerna närmade sig varandra funktionsmässigt och de mest högljudda kombattanterna lugnade sig efterhand – alla utom Clifford. Vilket är den egentliga startpunkten för hela debattråden.

Jag respekterar VKV för hög kvalitet, välutvecklade skrov med fartresurser och bra gång i vågor etc. Tänk om man hade kunnat nöja sig med det...

 

[ChrisL]

För icke dugligt läskunniga [...]

Märkligt hur det man skriver kan tolkas?

Argumenterar man med dylika skrivningar, och dessutom replikerar med personpåhopp (vad vet du om min läskunnighet?), så överskuggar detta tyvärr sakargumenten.

För icke dugligt läskunniga [...]

När jag deltar här gör jag det i huvudsak som privat person med kajakintresse

Det får du gärna göra. Dock är du starkt förknippad med VKV, och jag tror tyvärr att dina provocerande uttalanden och personangrepp inte är speciellt bra reklam för varken dig eller VKV.

Men vem är jag att anse detta, som knappast är läskunnig?

 

[Mats W]

Hoppla! Inga dåliga rallarsvingar som delas ut här till höger och vänster!!! Känns lika infekterat som Israel - Palestinakonflikten. Själv har jag ägt både VKV måsen och några skeddakajaker. Just nu pågår ett kavatbygge för fullt i garaget (ribborna till skrovet är snart på plats Björn). Alla mina kajaker har haft för- och nackdelar. VKV var inte den jag trivts bäst i (även om flottörfästet räddade mig i en storm i Blekinge skärgård för en del år sedan...). Själv (och många med mig) hade jag aldrig börjat paddla om inte Swima satt fart på paddlingsboomen. Och VKV har visst sina förtjänster, inte minst när det gäller säkerhetstänk. Det känns extremt onödigt med dessa personangrepp. Lägg energi på något annat. Gör som jag, bygg en kajak. Gäller inte Kåre som kanske vill göra något annat på fritiden...

 

[KayakWave]

Tyvärr upprepar sig historien men med ny profet om än ödmjukare vid namn Nigel, ny affärsidkare med tveksamma etiska principer och förbundet sätter sig lydigt i knät som seden kräver och kunskaper i kajakhantering nonchaleras åter igen i det grövsta.
/Kåre

Nigel Foster jobbar för Point 65 vars stora flotta innehåller flera swedeformkajaker (VKV är även de swedeform), dessutom 4 modeller med stor sittbrunn a´la VKV, alla kajaker säljs även med roder (för de som vill ha det). Nigel har ritat 5 nya modeller till Point, fler kommer säkert, alla är mycket lättmanövrerade.

Att jobba med reklam, utveckling och försäljning är allas vår vardag, det måste vi kajakförsäljare göra för att kunna få mat på bordet.

Tack Erling och ni andra på Svima, alla ni på Point 65, alla ni på Kajaktiv, alla ni på Orust Kajak och alla ni andra kajakföretagare, klubbar, Björn T, Tavy(som startade denna länk) och privatpersoner som har gjort så att all sorts kajaking blivit accepterad i landet och att ni fått ut paddlingen till den breda massan. Tänk så mycket livskvalitét vi uppnår med alla våra olika båtar. Nu kan vem som helst börja paddla gammal som ung, tjock eller smal, lång eller kort. Det finns båtar för fors, hav, fiske, rekreation, racing, mulitsport, insjö ja det finns båtar för alla vatten. Fantastiskt!

PS. En skedda är ett slags roder som sitter under båten och oftast manövreras för hand. Skeddan används alltså både till att svänga båten och att till att få den att hålla rätt kurs. Precis som ett akterroder.

 

[Tavy]

Har inte orkat lägga mig i disskusionen igen, tyckte den flöt på bra utan mi
Men idag har jag spenderat dagen hemma pga sjukdom så jag har faktiskt inte mkt bättre saker för mig än att skriva här...

Till att börja med vill jag be om ursäkt för mitt ganska aggressiva beetende ibörjan av disskusionen som många kanske kan lista ut så är ju det tyvärr det bästa sättet att dra igång en disskusionen snabbt

Det känns dock som om ganska många har glidit in på en traditonell skeeda VS roder fight igen, och det var inte direkt aviskten.

Jag är inte någon motståndare av VKV, Swimakajaker eller några andra kajaker för den delen heller.

Vad jag ville ha fram var en disskusion om hur en Nybörjarkurs i kajak ska vara! Är det verkligen rätt att en nybörjare ska få inpräntat att det bara finns en sorts riktig kajak!?
Tror inte det bara är clifford som har det tankesättet, utan flera andra kajakcoacher i landet.
Tex så är väl NIL ganska insnöade på brittisk kajakpaddling och inte mkt annat (personligt antagande av mig)

Tyckert inte fler personer än jag att under en Nybörjarkurs så ska fler kajaktyper tas fram ex.
sit-on-top, skandinvisk modell, brittisk modell, grönländsk, osv. så kund kan efter egen prövning hitta sin favorit modell...

Så för att förtydliga igen varför jag startade disskusionen; Hur vill vi att kajakcoacher ska hålla nybörjarkurser?

 

[Arneri]

PS. En skedda är ett slags roder som sitter under båten och oftast manövreras för hand. Skeddan används alltså både till att svänga båten och att till att få den att hålla rätt kurs. Precis som ett akterroder.

Jag skall inte klaga på hur andra stavar då jag också skriver fel titt som tätt, men på svenska heter det skädda och är den stavning som används flitigast. Ni som vill att det skall stavas skedda får lobba lite mer för det så kanske det blir ändring.

En skädda fungerar som en fena och korrigerar lateralplanet och gör kajaken mindre lovgirig (vindsurfingbrädor har inte heller något roder). Orsaken till att det kallas skädda är att den är platt och en fena spolformad. Med en justerbar skädda kan lateralplanet förskjutas framåt eller bakåt, dvs kajak kan fås både lov och fallgirig. Största fördelen med skäddan kontra roder är att kajaken kan balanseras upp i olika vindriktningar och inga kursjusteringar behöver göras med paddeln eller förflyttning av tyngdpunkt. Ändras inte vindar, strömmar eller fart genom vattnet håller kajaken kursen.

En roderkajak är oftast alltid lovgirig vilket gör att de strävar att gå upp mot vinden ifall farten är för låg. Vid normal marschfart blir trycket på rodret så stort att lovgirigheten försvinner.

För övrigt har ämnet roder kontra skädda diskuterats här på Utsidan så många gånger att vidare utlägg känns överflödiga. De har båda sina för och nackdelar.

 

[Anders262]

Jag skall inte klaga på hur andra stavar då jag också skriver fel titt som tätt, men på svenska heter det skädda och är den stavning som används flitigast. Ni som vill att det skall stavas skedda får lobba lite mer för det så kanske det blir ändring.

En högst vetenskaplig sökning på google ger:
-1060 träffar om man söker på skädda roder kajak
-34100 träffat om man söker på skedda roder kajak

Verkar alltså som om skedda-falangen redan har lobbat effektivt. Sen är det bara för det akademiska etablissemanget att följa efter. Man vill ju undvika stavfel under nybörjarkurserna... eller hur nu denna utvikning passade in i tråden?

 

[Arneri]

En högst vetenskaplig sökning på google ger:
-1060 träffar om man söker på skädda roder kajak
-34100 träffat om man söker på skedda roder kajak

Verkar alltså som om skedda-falangen redan har lobbat effektivt. Sen är det bara för det akademiska etablissemanget att följa efter.

Oj, Point65 har varit flitiga. De flesta träffar jag fick var på skedda kajak var relaterade till Point65 kajaker. Vad gör vi med skäddan då? Skall den få förbli fisk?

 

[jumpalärarn]

Snygg inledning

Vi är nog många som vill och behöver diskutera detta om kursupplägg och det kommer en bra chans nu i helgen, kanotförbundet bjuder in branchfolket till båtmässan och enligt programmet finns detta ämne med. Likaså en diskussion om säkerhet där bla Ingvar Ankervik skall delta(enligt kanotförbundet) IRL blir allt lite mer nyanserat.

Förövrigt anser jag att det är kunden/nybörjarens uppgift att sätta sig in i vad den vill ha. En nybörjarkurs som innehåller utbildning på alla kajaktyper blir svårsåld eftersom de flesta vill att det skall vara billigt och hyfsat tidsbegränsat.

Daniel

 

[kajaken_yahoo.com]

Språkpolisen rycker ut med blåljus *L*

Oj, Point65 har varit flitiga. De flesta träffar jag fick var på skedda kajak var relaterade till Point65 kajaker. Vad gör vi med skäddan då? Skall den få förbli fisk?

Klart det heter skädda, kolla vilken ordbok som helst. Ordet skedda är ju en böjning av "ske", som i meningen "jag ångrar det skedda".
Och jag har rät för jag strrvar alldrig fel...

Jens

 

[Björn T]

Håller med Erik (och Jens - såg just ditt inlägg) i detta och tycker att skädda är det svenska ordet. Skedda är halvnorska (tror att det bör stavas skjedda, men har sett även skedda). Skeg på engelska.

Svenskt etymologiskt lexikon ger visst stöd:
1. skädda, flundra: berg-, sand-, skrubb- m. fl., Quensel 1806; snarast en överförd anv. av ett ord motsv. no. skjedda, flat sten el. flat käpp, en hypokoristisk bildning till ie. roten skhit, klyva, i sked, skida osv.; jfr likabetyd, skolla 2 till ty. scholle, flinga m. m., ty. dial. flinger till flinga osv. (se skolla 2); mindre troligt av ett germ. *skaiđiđōn, till samma rot; jfr förf.
NTfF 3 R XII, s. 65 ävensom Språkvet. sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s. 83. Se även följ.
2. skädda, sjöt., skiva under propellern, bräde använt vid loggning m. m. egentl.: flat skiva, 1793: Loggskifvan eller skäddan = no. skjedda, flat käpp m. m.; se föreg.

En snabb titt i diverse andra urkunder (om Båtar och Båtsegling 1873, Sjömanskap för marinen 1954 m fl) visar också samstämmighet kring "skädda". Skeddor hittar jag ingenstans (utom på nätet).