Brist på respekt för allemansrätten....

[-Patric-]

Alla ledningsgator ägs av det lilla bolaget Vattenfall. Jag ska allt kontakta dem och fråga om jag får såga ner en björk med en diameter på 7 cm 2 km väster om stad X 300 meter norrut efter ledningsgatan.

jag sa att lagen inte på något sätt är otydlig.. jag vet vem markägaren är och det kan mycket väl vara så att dom blir glade om du "gallrar" i ledningsgatorna.. grejen är om alla tänjer lite hit och lite dit så blir det snart mycket skador.. det var inte längesedan jag hade tjafs med idioter på motorcykel i grannens skog, dom tyckte att det var skit samma att dom körde cross i skogsmaskinspåren eftersom det redan var uppkört, men det är inte ok utan markägarens uttryckliga tillstånd, så jävla enkelt är det..

Peter's tanke om 200 personer tycker jag stämmer väl på hur jag själv ser på saker, det manar till eftertanke..

 

[Skogstoker]

Ursäkta pinn-urspårningen . Det största hotet mot allemansrätten idag som jag ser det är nog alla utländska bärplockare som retar upp jägarna. Jag har sett ett och annat läger där bärplockare tältat och det är ingen vacker syn med högar av konservburkar. Kvarlämnade bärlådor av plast, plastpåsar, dryckesflaskor... vissa bärplockare gillar att äta kyckling och när de ätit upp köttet kastas benen på marken och jakthundarna blir förståss intresserade men kycklingben i halsen är inte bra... på vissa ställen har det gått så långt att jägare vågar inte släppa sina hundar. Thailändska bärplockare gillar att elda i skogen och är mycket flitiga på att riva näver från friska björkar.

Men nu ska jag inte kasta all skit på de utländska bärplockarna men i mitt närområde är de helt klart det största hotet mot allemansrätten.

 

[GustavOh]

Hmm, de där 200 personerna är rätt tänkvärda. Det är nämligen där som "sunda förnuftet" sätter krokben för sig självt.

En del regler är ju självklara. Att inte lämna skräp efter sig, att inte elda där de kan orsaka skogsbrand eller förstörda klipphällar. Att inte trampa igenom åkrar, fälla träd eller slira runt med motorcykel.

Men sen har vi de där "det beror på-reglerna"
Vi får utan vidare tälta en natt eller två. Inga problem, naturen tar ingen varaktig skada av mitt tält. Men om det kommer ett annat tält på samma plats dagen efter mig? Och nästa? Då blir effekten densamma som om jag skulle bosatt mig där hela sommaren.
Jag kan plocka lite döda kvistar till min eld, det skadar ingen, men om 200 personer letar ved på ett ställe varje sommar kommer det synas, vare sig det tas från levande träd eller inte.
En grillpinne eller en vandringsstav kan jag (med ett uns av omdöme) ta utan att det gör någon skada, även om jag egentligen inte får. Men 200 personer kan inte komma där och skörda på samma ställe.
Till och med mina fotspår är allt annat än oskyldiga om tillräckligt många följer efter...
etc etc

Ibland ställer de 200 personerna begreppen på huvudet helt. Ser jag bara till mig själv är det bäst att röja undan alla spår av mitt läger, dölja eldstaden, plocka tillbaka ev flyttade stenar etc. Men om 200 personer kommer förbi efter mig är det faktiskt bättre att eldstaden är kvar, liksom den ved jag inte använde. Sammanlagt kommer vi slita mindre på naturen på det sättet än om alla försöker vara spårlösa.

Problemet är väl i grunden att allamansrätten fungerar dåligt när människor koncentreras till en enstaka plats. Det kan vara naturhamnar, forssträckor, klätterklippor eller bergstoppar.
För att de platserna ska tåla belastningen krävs ibland att det organiseras eldstäder, dass etc. Men det förutsätter att markägaren vill att det sker...

 

[KLAGER]

Ursäkta pinn-urspårningen . Det största hotet mot allemansrätten idag som jag ser det är nog alla utländska bärplockare som retar upp jägarna. Jag har sett ett och annat läger där bärplockare tältat och det är ingen vacker syn med högar av konservburkar. Kvarlämnade bärlådor av plast, plastpåsar, dryckesflaskor... vissa bärplockare gillar att äta kyckling och när de ätit upp köttet kastas benen på marken och jakthundarna blir förståss intresserade men kycklingben i halsen är inte bra... på vissa ställen har det gått så långt att jägare vågar inte släppa sina hundar. Thailändska bärplockare gillar att elda i skogen och är mycket flitiga på att riva näver från friska björkar.

Men nu ska jag inte kasta all skit på de utländska bärplockarna men i mitt närområde är de helt klart det största hotet mot allemansrätten.

Annars har jag hört talas om bärplockare som inte längre vågar gå ut i skogen för de är rädda att snubbla på all slaktrester som jägare lämnar efter sig, men kycklingben låter ju förstås betydligt allvarligare.

 

[Mezzner]

Det finns ju faktiskt begränsningar i allemansrätten* som innebär att kanalisering av människor och aktiviteter inte är tillåtna.

Det som till stor del färgar den här tråden liksom tidigare liknande trådar är ju att vi ofta har en rätt märkligt syn på vad som är rätt och fel.

Man anser att man själv har valt en lagom nivå, man kanske tycker att det är OK att ta grillpinnar och vandringsstavar just så som man själv gör. Sedan är de som inte gör det hycklande änglar, och de som tar sig större friheter är marodörer och grisar. Problemet är ju att alla väljer just godtyckligt en nivå för vad det tycker är så himla rätt.

Det här påminner mycket om hur många verkar resonera om sin bilkörning. (Jodå, själv kör jag lagom fort...)

Det enda man kan göra för att försöka vara objektiv är ju att hålla sig till allemansrätten*, och sedan tycker jag förstås inte att det nånsin är fel att ta större hänsyn, och hänsyn till aspekter som allemansrätten* inte egentligen avser.


*Allemansrätten är ett bra begrepp, men egentligen är den ju inte annat än en slags formulering av vad som inte är reglerat i lag. Lite enligt principen, det som inte är förbjudet är tillåtet. Principen är ju inte helt fel, och naturligtvis är det så att allemansrätten inte är en lag till stor del beroende på att svenska lagar i huvudsak är formuerade som begränsningar och restriktioner, och då finns det förstås inte en lag som specifikt säger vad som totalt sett är tillåtet. Om så vore skulle det bli lite knasigt med sånt som vare sig är förbjudet eller tillåtet...
Allemansrätten är även i viss mån att betrakta som hävd, och sådant kan fungera i rättsliga sammanhang i brist på rättsliga regler av högre rang. När det gäller "begränsningar" i allemansrätten så består det alltså i princip av andra regler och lagar som t ex fastighetsrätt eller Miljöbalken.

 

[Martin Fjäderlätt]

Jag är nog inne på Mezzners linje.

Vilket problem är störst:
att vissa som är ute i naturen har ett slarvigt förhållande till allemansrätten, eller att en majoritet av landets befolkning inte ens har ett förhållande till naturen?

Möjligen är det två baksidor av samma mynt. De värsta skadorna uppstår ju inte när en egoistisk Utsidan-medlem bryter mot lagar och förordningar genom att tälta långt från stigarna i ett naturreservat utan att lämna ett spår efter sig, utan när den stora majoriteten sliter på de tillrättalagda lägerplatser som har placerats ut för att skona resten av naturen.

Samhället har alltid plats för en liten minoritet av normbrytare, men de måste tuktas så att de förblir en minoritet. Det gör man genom att fokusera på majoriteten.

Och för egen del ska vi alltså fokusera på oss själva och de som är omkring oss, för att skapa den moral som är bäst i längden. Men något absolut rätt eller fel tycker jag inte att det finns.

 

[GustavOh]

Det finns ju faktiskt begränsningar i allemansrätten* som innebär att kanalisering av människor och aktiviteter inte är tillåtna.

Jo... men de begränsningarna handlar om "organiserad kanalisering". Jag får exempelvis inte ordna ett scoutläger eller anlägga "fasta installationer" som vindskydd, eldplatser, dass eller borrbultade klätterleder utan att ha markägarens godkännande.

Problemet är snarare "oorganiserad kanalisering". En naturhamn i stockholms skärgård kommer få hårt slitage utan att något annat än geologin kanaliserat människor dit. En fin badstrand i närheten av en stad likaså. När det gäller klätterklippor är det samma sak. Kanaliseringen "organiseras" (om vi undantar kursverksamhet) huvudsakligen av ryktet.

Det som till stor del färgar den här tråden liksom tidigare liknande trådar är ju att vi ofta har en rätt märkligt syn på vad som är rätt och fel.

Man anser att man själv har valt en lagom nivå, man kanske tycker att det är OK att ta grillpinnar och vandringsstavar just så som man själv gör. Sedan är de som inte gör det hycklande änglar, och de som tar sig större friheter är marodörer och grisar. Problemet är ju att alla väljer just godtyckligt en nivå för vad det tycker är så himla rätt.

Det här påminner mycket om hur många verkar resonera om sin bilkörning. (Jodå, själv kör jag lagom fort...)

Det enda man kan göra för att försöka vara objektiv är ju att hålla sig till allemansrätten*, och sedan tycker jag förstås inte att det nånsin är fel att ta större hänsyn, och hänsyn till aspekter som allemansrätten* inte egentligen avser.

.

Visst är det så. Det är så lätt att ursäkta just sin egen aktivitet "för den spelar ju ingen roll i det stora". Men saken är ju den (som jag skrev tidigare) att vi egentligen alla är någonstans i gråzonen. Hur spårlösa vi än försöker vara kommer vi lämna permanenta spår om tillräckligt många är på samma plats. Samtidigt kan vi ta oss ganska stora friheter där vi är ensamma utan att skada annat än vårt eget samvete. (Inte tar naturen mer skada av att en människa bryter en kvist än av att en älg gör det...)

Men så kan man ju inte formulera en generell princip. Alltså blir "allemansrätten" för generös på vissa platser och löjligt sträng på andra.

 

[nermander]

Vi får utan vidare tälta en natt eller två. Inga problem, naturen tar ingen varaktig skada av mitt tält. Men om det kommer ett annat tält på samma plats dagen efter mig? Och nästa? Då blir effekten densamma som om jag skulle bosatt mig där hela sommaren.

Jag kan plocka lite döda kvistar till min eld, det skadar ingen, men om 200 personer letar ved på ett ställe varje sommar kommer det synas, vare sig det tas från levande träd eller inte.
En grillpinne eller en vandringsstav kan jag (med ett uns av omdöme) ta utan att det gör någon skada, även om jag egentligen inte får. Men 200 personer kan inte komma där och skörda på samma ställe.
Till och med mina fotspår är allt annat än oskyldiga om tillräckligt många följer efter...
etc etc

Tänker man rätt blir det inte fel!

Du ska naturligtvis välja din lägerplats så att sannolikheten minskar att nån annan kommer att välja samma plats.


Jag läste en intressant redogörelse från en amerikansk nationalpark. I många sådana så består de tillåtna tältplatserna av en träplattform. Du får alltså inte tält direkt på marken. Problemet är att det ju blir en massa slitage just runtomkring dessa plattformar.

Så, nån fick genidraget att man helt enkelt tar bort plattformarna och på så vis får folk att sprida sig över större ytor (och därmed sprider belastningen över större ytor).

Men vad hände? Jo, de flesta tältare väljer samma tältplats, just eftersom den ser fin ut, man har fin utsikt, nära till vattnet, kvällssol osv. Så man fick precis som förut hårt slitage på ett fåtal platser. Resultatet blev att man helt enkelt gick tillbaka till träplattformarna.



Som scout så åker jag regelbundet på läger, där ser man klart och tydligt hur det ser ut efter många personer.

Efter en lägervecka går man normalt alltid över lägerområdet och plockar bort allt skräp som kan finnas kvar.


Tittar man på ställen som t.ex. Vässarö så är det läger där nästan hela tiden. På grund av det har man numera ändrade regler där, det är INTE tillåtet att gräva slaskgropar (eftersom de förblir äckliga alldeles för lång tid och risken att nån annan gräver upp en gammal slaskgrop blir för stor). Slaskvatten silas genom nät, vattnet slängs i naturen (skogen/buskage) och det som fastnar i silen slängs i komposten.



Visst, det går inte helt att undvika påverkan, men man kan minimera den.

 

[avslutat medlemskap 1003]

Tack för att ni slängde grillpinnen även om den var het. Och tack för att dagens intressanta inlägg.
Till peter.
Jag vill/tänker inte peka ut någon. Om de som känner sig träffade ransakar sig själva och kollar upp vad som gäller. Kommer de inse om det är just de som ska känna sig träffade. På naturvårdsvärket sida står det klart och tydligt om allemansrätten och hur du bör förhålla dig till den. Ta och kolla den vet ja... ...och detta gäller ju inte bara medlemmar på utsidan.

En del regler är ju självklara. Att inte lämna skräp efter sig, att inte elda där de kan orsaka skogsbrand eller förstörda klipphällar. Att inte trampa igenom åkrar, fälla träd eller slira runt med motorcykel.

Men sen har vi de där "det beror på-reglerna"
Vi får utan vidare tälta en natt eller två. Inga problem, naturen tar ingen varaktig skada av mitt tält. Men om det kommer ett annat tält på samma plats dagen efter mig? Och nästa? Då blir effekten densamma som om jag skulle bosatt mig där hela sommaren.

Många av de lagar som allemansrätten bygger på är ganska gamla med de finns där och sunt förnuft är det som gäller. Att man inte får tälta mer två nätter handlar inte bara om slitage utan mer att man inte kan gå in på annans mark och helt sonika slå läger en längre tid, utan du måste röra på dig. Och risken är stor att det kommer några direkt efter fast många av oss jobbar i veckorna...

Tack Raskesven.
För dina lämna inte spår efter dig lektioner. Det är inte svårt att rätta sig efter allemanrätten, inte heller att undvika att lämna spår.

Jag är nöjd med mitt sätt att förhålla mig till förmånen att få vistas i vår naturen, även om jag tydligen numer dubbats till riddare av Allemansrätten. Och kanske kan denna diskussion röra sig utan för detta forum en dag, så att vi slipper trampa i annans skit.

 

[GustavOh]

Att man inte får tälta mer två nätter handlar inte bara om slitage utan mer att man inte kan gå in på annans mark och helt sonika slå läger en längre tid, utan du måste röra på dig. Och risken är stor att det kommer några direkt efter fast många av oss jobbar i veckorna...

Jo naturligtvis. Men från markägarens synvinkel är det lika störande med ett permanent tältläger om de tältande individerna byts ut dagligen som om det är samma personer som bor där hela sommaren. Samma sak med de kringboende, även om de inte har lagen på sin sida i samma utsträckning som markägaren.

Kolla bara hur det låter bland sommarstugeägare. Inte är det populärt när "obehöriga" plaskar runt på "deras" badplats, vad än allemansrätt och strandskydd säger...

 

[Mezzner]

Kolla bara hur det låter bland sommarstugeägare. Inte är det populärt när "obehöriga" plaskar runt på "deras" badplats, vad än allemansrätt och strandskydd säger...

Just detta borde kommunerna tänka mer på, när det gör sina tämligen frekventa undantag i strandskyddet.

 

[millimeter]

Just detta borde kommunerna tänka mer på, när det gör sina tämligen frekventa undantag i strandskyddet.

Hur fungerar det egentligen, kan områden som ursprungligen är tillgängliga tack vare allemansrätten bli *förbjudna* att besöka pga undantag i strandskyddet?

Som jag förstått det så får man alltid ta sig fram längs strandlinjen, eftersom ingen ska ha sin tomt så nära vattnet, men om strandskyddet upphävts?