Bra sätt att navigera vid fjällvandring

[Totteman]

Jag har backat bland trådarna inom ämnet Navigering och sett att det står mycket om tips å trix med det digitala.

En sak jag saknar är "hur man navigerar i fjällen", och därför delger jag lite från verkligheten, dvs hur jag gör.

Jag delar upp det i analogt och digitalt, dvs karta och kompass samt elektroniska hjälpmedel, och det första jag vill säga är att jag använder båda sätten då de kompletterar varandra. Det är inte antingen eller, utan både och.

Eftersom jag har ett intresse i av kartor, orientering mm så har jag lärt mig att använda karta och kompass. Därför är det basen och grunden i det jag har med mig. En karta och kompass fungerar alltid och när man kan hantera de så ger kartan mer information än att man kan se var man är (om man navigerat rätt).
När jag blickar 1-2 mil bort i fjärran så kan jag samtidigt titta på kartan. Jag ser dalar och toppar, jag ser spännande platser jag kanske vill uppleva. Kartan kompletterar det jag i verkligheten blickar ut över.
Den överblicken är svår att få med digitala hjälpmedel. Det är just överblicken som är kartans stora förtjänst.

De högalpina kartorna som nu finns över delar av fjällområdena i skala 1:25 000 är fantastiska. De är riktigt detaljrika och berikar översikten på ett fint sätt. Man kan planera vandringen på plats när man är i området, och verkligen ser hur det ser ut. Grovplaneringen har man såklart gjort hemma, innan vandringen.

Annars är skala 1:50 000 fullt tillräcklig, och även 1:100 000 kan fungera beroende på var man vandrar. Följer man en led eller går man obanat? Vilken detaljrikedom vill man ha? Hur intresserad av kartor är man?

Kompassen tänker jag inte nämna mer än att den kompletterar kartan. Jag använder karta och kompass. Det är grunden för min navigering i fjällen.

Det digitala då?

Karta i mobilen:
En bra komplettering till fysisk karta är att använda en karta i mobilen. Jag använder både nedladdade appar för specifika kartfunktioner som att surfa in och kolla online.
Onlineversioner är såklart www.naturkartan.se och man kan ladda ner Naturkartan till mobilen också. Fördelen med Naturkartan är att det finns mycket information om platser, leder och mycket annat.

En sida jag ofta använder online är Lantmäteriets "Min karta", https://minkarta.lantmateriet.se/, vilken rekommenderas. Det går att skapa egna kartor där (via datorn) och då kan appen användas offline. Appen används ofta, gärna på bussen efter arbetsdagens slut...drömma...planera...

Karta i datorn:
För planering av vandring använder jag Naturkartan och Min karta från Lantmäteriet (länkar till bägge ovan).

En annan sak jag använder är Google Maps, där man klickar på "Karta" längst ned och sedan "3D" till höger. Då kan man med musen tilta kartan, och zooma in i området man utforskar. Man kan "flyga" över området och få en bra bild av hur det ser ut när man exempelvis står på en topp. Superbra tycker jag..


Under vandringen:
Ja, vad ska jag säga...jag använder kartan och har koll på var jag är.

Gällande det digitala så kan jag använda någon av apparna för att se var jag är. GPS:en visar med en prick i kartan, eller en pil, var jag är. Ofta räcker det att göra en snabbkoll och sedan stänga av appen. Det drar ju en del batteri att använda telefonens funktioner.
Jag brukar ta skärmdumpar i samband med att jag använder telefonens kartappar. Detta för att i efterhand se hur jag vandrat och kunna ha med de bilderna i min blogg (här på Utsidan).

Fördelen med att använda mobilen på detta sätt är att man ganska exakt ser var man är. Den bekräftar det man kanske redan vet eller gissar. Kan vara bra i dimma, eller bara för att se hur långt det är kvar till bron, vattendraget eller vad man nu är intresserad av.

Jag fotograferar med mobilen om det är regn, då jag inte vill utsätta min systemkamera för vatten.

Man kan också logga en vandring med en GPS, och jag har inte gjort detta själv då detta drar batterier. En cykeldator i "energisparläge" kan vara ett alternativ om man vill prova det. Då får man hantera detta när man är hemma igen.

Säkerhet:
Har man mobiltäckning kan mobilen rädda liv, men ofta är det dålig täckning i fjällen.
Eftersom jag ofta vandrar själv och obanat vill jag kunna kalla på hjälp om jag inte kan vandra vidare. Bryta benet och inte kunna kalla på hjälp lockar inte alls. Därför har jag köpt en nödsändare, egentligen en satellitkommunikationsenhet med GPS. Jag har en Garmin inReach Mini 2. Då kan jag kalla på hjälp, dvs skicka ett SOS-meddelande, och även få väderprognoser till den samt skicka textmeddelanden till nära och köra att "allt är bra". Det är alla de tre funktionerna som jag uppskattar. Denna enhet kan mer ändå, och jag har ett abonnemang som jag tillfälligt pausat.

Powerbank:
När jag vandrar har jag en 20 000 mAh samt en 10 000 mAh powerbank som laddar mobil, systemkamera. Eftersom jag har SJ-biljett och annat i mobilen så ser jag till att snåla med mobilbatteriet i slutet av vandringen, samt laddar så snart jag kan.

Solcellsladdare:
Detta har jag inte provat, men kan vara bra att ha om man är på områden med "solmöjlighet".

Övriga appar:
Det finns andra appar man kan använda och jag nämner bara dem lite kort här. Jag använder dem ibland.
MAPS.ME, kan användas offline. Bra kartfunktion i städer, samt vissa närområden. I fjällen fungerar det inte så bra.
HVOR?, karta över norska fjällen.
Fjällkartan, den som heter Fjällkartan, och inte Lantmäteriets, kan användas offline. Har den i min iPhone. Har den som komplement egentligen.

Sammanfattning:
1. Lär dig använda karta och kompass. En karta ger mycket mer information är att visa hur det ser ut där du är. Den berikar hela vandringen.
2. Använd mobil som komplement, och använd den smart.
3. En powerbank kan vara bra om du behöver ladda mobil, GPS, kamera eller annat. Amperetimmar väger en del, så fundera på hur mycket du vill bära i form av powerbank.
4. Nödsändare? Kan vara bra att ha om man vandrar där det inte är mobiltäckning.

Hur tänker DU?

 

[avslutat103413]

Jag gör på ungefär samma sätt. Kompass har jag, men tror aldrig jag behövt ta nån kurs nångång. Kör vanliga fjällkartor, Topo Sweden i telefonen plus en GPSklocka på handleden för loggning av spåret (distans, tempo, höjd, backtrack osv) Kör den på batterisparläge och klarar ett par dar per laddning.

Nödsändare har jag inte eftersom jag inte tycker det behövs och de är dyra. Jag förlitar mig på mig själv, och historiskt brukar jag inte skada mig eller dö. Folk har vandrat i hundratals år i fjällen utan en massa apparater och skulle va intressant att se nån statistik över om apparaterna verkligen räddar liv jämfört med innan de fanns.
Jag tar inte så stora risker heller, jag är mer av den försiktiga typen och skulle aldrig vada om det känns osäkert, och går inte många toppturer heller.

Det bästa med GPSklockan är loggningen av spåret, så man kan kolla hemma sen och se hur man gått och se all datan. Sällan jag navigerar med mobilen, brukar sällan tappa bort mig i terrängen, men när det händer så är det ju smidigt att bara kolla appen så vet man direkt var man är.

Papperskartan är överlägsen allt och där man får den riktiga överblicken och där jag gör all ruttplanering (förutom hemma med datorn då där jag gör grovskissen). Försöker följa planen hemifrån så mycket som möjligt och inte göra några avvikelser, men ibland kan jag ju dock underskattat etappernas längd och jobbighet, och att den tänka tältplatsen ligger lite väl lång bort. Då får man ju tänka om lite och papperkartan blir oumbärlig.

Kompass är mer användbart när man paddlar kajak och där kollar jag den hela tiden för att se graderna och ha koll på väderstrecken.

Laddar ner alla kartor till internminnet och kör offline-läge, brukar även ta skärmdumpar av kartorna som reserv. Papperskartorna klipper jag sönder och tar endast med de områden jag ska vandra i för att få mindre papper att vika och stoppa i fickan.

 

[zebulah]

"skulle va intressant att se nån statistik över om apparaterna verkligen räddar liv jämfört med innan de fanns"

Håller med för de allra flesta som använt sig av nödsändare lever idag så vi vet inte om de faktiskt hade dött utan såna nymodigheter.

Med andra ord helt onödigt.

 

[Kimkim]

På korta spontana turer kör jag mobilen. Brukar ta fram kartan i lantmäteriets app och ta en skärmdump. Skärmdumpen får vara låsskärm så jag kan låsa den genom att bara tycka på lås-knappen.

På längre turer kör jag karta och kompass.

Att visa positionen på mobilen gör jag bara om jag är sen till bussen hem och försöker gena.

Jo mobilen visar din position men det är tankeprocessen att förstå var jag är på kartan som hjälper mig att förstå var jag verkligen är och vad som finns runt om.

 

[Fjällkjell]

Håller med för de allra flesta som använt sig av nödsändare lever idag så vi vet inte om de faktiskt hade dött utan såna nymodigheter.

Med andra ord helt onödigt.

Det tycker jag var en lite drastisk slutsats (eller så missuppfattar jag dig).
Vi kan inte heller säga hur många som räddas av att använda bilbälte men bara för att vi inte kan kvantifiera resultat så betyder det väl inte att bilbälte är onödigt?

 

[Totteman]

Fy vad trist.

Här försöker jag göra någonting seriöst och så trollas det hejvilt. Ja, inte alla inläggen då.
Vad är det som händer i Forumet?

Tack för mig i den här tråden.

 

[Chrille74]

Det tycker jag var en lite drastisk slutsats (eller så missuppfattar jag dig).
Vi kan inte heller säga hur många som räddas av att använda bilbälte men bara för att vi inte kan kvantifiera resultat så betyder det väl inte att bilbälte är onödigt?

Jag kan förstå bådas tankesätt lite. Tanken var att förut behövdes inte så avancerad teknik för att ge sig ut i obygden. Men också så avancerar sig samhället hela tiden. Tekniken blir bättre. Förr i tiden vågade inte så många människor ge sig ut sådär. I nutid vågar fler ge sig ut i naturen och även avancera sig och ge sig ut i det okända lite grann. Det är inte så farligt. Speciellt inte för folk som är lite rädda eller man kan trygga sina nära med att de kan följa dom på avstånd. Jag tycker att @Totteman har mest rätt i det här.

 

[Chrille74]

Jag har en app i telefonen ifall jag vill använde mig av loggning av GPS, som jag tror är bland de batterisnålare varianterna., men jag tycker som @Totteman att det suger nog så mycket ström. Speciellt klockorna där man om man är snål måste ändå ladda dem varannan dag. Det är som med vikten, ström vill man också spara på så jag har aldrig provat det så mycket och hittar ingen glädje av det heller. Men jag tycker att det är bra när man kan hitta och ladda ner gpx spår och se exakt hur folk har gått, eller inom planeringen så. Vissa kartfunktioner på internet har sådana när man planerar och sen kan man ladda ner dom.
Jag kan också karta och kompass. Jag har lärt mig ganska mycket när jag orienterade i min ungdom. Ibland är det svårt ändå. För några somrar sedan när jag vandrade i Sarek så hade jag glömt en laddsladd till mobilen och fick då navigera genom Kompass och karta. Det var oväntat mycket mycket kul upplevelse ändå.

 

[tango]

Fy vad trist.

Här försöker jag göra någonting seriöst och så trollas det hejvilt. Ja, inte alla inläggen då.
Vad är det som händer i Forumet?

Tack för mig i den här tråden.

Jag tycker du överreagerar, du frågar hur folk tänker kring navigering i fjällen och jag tycker alla inlägg i tråden svarar på den tämligen öppna frågan ur olika synvinklar. Jag tycker inte något svar är trolleri, eller så har några inlägg raderats. Numreeringe är löpande men den kanske räknas om, ifall inlägg raderas. Jag har inte hunnit se någoti denna tråd som skulle föranleda borttagning, i mina ögon.

Vill du snäva in diskussionen får du någon sluta den frågeställning lite.

Jag gör som flera andra, använder i första hand karta och kompass och håller ständigt koll på var jag är. Skulle jag tappa bort mig kan elektronik få hjälpa till att tala om var jag är.

Övar orientering med hitta-ut. Lagom ambitiöst för mej och får erkänna att jag tagit hjälp av mobilen på några enstaka svarta kontroller men övriga brukar gå bra med karta och kompasskurs.

/Patrik

 

[-Fredrik-]

Tycker det finns för och nackdelar med de flesta metoderna och vad som fungerar beror också på hur området är. Kan orientera så kart och kompass är inga problem om jag använder det men:

Karter är stora och det är begränsat upplösning på en fjällkarta om terrängen är svår och komplicerad. Stiar kan också vara dåligt uppdaterad om man inte bara ska följa de största.

Inte speciellt lätt att orientera i dimma på fjället med vanlig karta ...

Kartor på mobilen kan ha bra upplösning och vara detaljerade. Man kan också få kartor med terränglutningen som kan vara praktiskt både sommar och vinter och bra mycket lättare att använda än att se på höjdkurvor.

Skärmen är dock liten. Tycker zoomningen kan vara väldigt irriterande då detaljnivån ofta ändras. Svårt att få översikt. Kan vara en stor fördel att man faktiskt ser var man är. Drar ström och kan sluta att fungera.

 

[Totteman]

Jag tycker du överreagerar,

Ok, kanske det. Men jag reagerade i alla fall.
Svarade kanske i affekt...

Med det sagt så är ordningen återställd.

 

[Polar300]

Jag litar inte på telefoner i såna här sammanhang. Karta och kompass är grund och bas för all navigering,

precis som Totteman säger - sedan så får den basen - den batterifria och alltid tillgängliga översikten, kompletteras med andra hjälpmedel. Nuförtiden oftast elektroniska*; en Garmin "i" -navigator alt. min Samsungtelefon parad med sin InReach Messenger parhäst. De ger mig möjlighet att tillräckligt exakt bestämma min aktuella position om jag kommit vilse, t.ex. i hög tät skog eller i någon form av dimma/white out. Även långt långt utanför mobiltäckning. Till dessa har jag en 20 000 mAh powerbank som back-up - om äventyrslängden beräknas överstiga flera, flera dygn. Har hittills aldrig behövt användas. Peppar peppar...

[[De två elektroniska alternativen ger mig dessutom de rena bonusfunktionerna nödmeddelande-sändning samt spårtracking. Och de två funktionerna är kostnadsfria - med rätt typ/val av abonnemang. Varför ska man fnysa åt modern teknik, när den nu finns/erbjuds? Men jag litar som sagt inte på dem som allenarådande moderna fix-it-all.]]

Grovplanering görs hemma före utfärden genom att skaffa de behövda kartorna, oftast via datorn från Kartbutiken. Och även jag klipper ner pappers-kartorna så att jag bara tar med de områden jag faktiskt ska fara runt i. Förr plastade jag in kartorna, det bryr jag mig inte om längre. Det finns alltid nya, senare utgivna, att köpa om området blir aktuellt igen i framtiden... Och! Kompassen (en Silva Ranger syftkompass) hänger alltid med, den kan jag inte vara utan, vet inte riktigt varför men den känns lite som den unga barndomens kramdjur - som skulle has med överallt...
Detaljplaneringen görs ju löpande under promenaden, kan man läsa kartan/omgivande naturen så vet man oftast ungefär var man är, och det räcker normalt gott nog - för att avgör åt vilket håll fortsättningen ligger.

[Skulle det inte räcka, så har man ju InReach-funktionerna - och då hittar de dig (med det brutna benet) inom en radie på ca 10 meter från angiven position - om du inte fånar dig med att flytta olycksoffret.]

Navigering görs med kunskap, inte med mirakelhjälpmedel...
/Odd

* Jag har faktiskt i min ungdom fått lära mig använda både en Bagnold solkompass och klocka/sextant - kunskaper som nuförtiden är ungefär lika användbara som att justera in bilmotorns förtändning med hjälp av hörseln...