Björn igen...

[nermander]

Men jag förväntar mig att en van jägare är väl övad med sitt vapen och känner förtroende för det och sin förmåga att träffa rätt. Utan att veta antar jag att en älgjägare övar tusentals gånger på att slänga upp bössan till axeln och skjuta fort och säkert (gärna mot rörligt mål). Speciellt om de brukar använda kikarsikte, då det kräver lite övning innan man ser kvickt genom tuben.

Där handlar det ju om en händelse som är väntad. En jägare blir knappast rädd när han ser älgen bland träden. Men om en björn kommer rusande så är jag övertygad om att reaktionen blir en annan.

 

[Raskesven]

Där handlar det ju om en händelse som är väntad. En jägare blir knappast rädd när han ser älgen bland träden. Men om en björn kommer rusande så är jag övertygad om att reaktionen blir en annan.

Bör inte en jägare förvänta sig att även andra djur än en älg kan dyka upp? Det finns som bekant bl.a. även björn i skogen.

Raskesven

 

[dave1]

Några synpunkter på diskussionen.. jag vet inget om frekvens av "skenanfall". Den är troligen rätt hög men jag undrar om undersökningar av en liten malayisk insekts- och fruktätande björn är applicerbart på den svenska brunbjörnsstammen.

Från USA vet man dock att björnattackfrekvensen är högre för grizzly- och brunbjörn än för svartbjörn. För isbjörn är sannolikheten säkert betydligt högre.

När det gäller sannolikheten för att stöta på björn, och det faktum att det ofta är jägare som gör det, har säkert till viss del att göra med att de "smyger" i skogen och har hund.

En bidragande förklaring är även säkert att i många björntäta områden så rör det sig sällan andra människor. Bärplockare brukar kanske inte gå så långt ifrån vägar och i de stora björntäta områden jag har vistats i en del, från Boden till Jokkmokk, så rör det sig knappast några vandrare.

Ytan är betydligt större än Skåne och det känns nästan som en större sannolikhet att stöta på en annan människa än en björn när man är ute i vissa områden. Under hösten så är det dock många som jagar i de områdena vilket då även sammanfaller med björnarnas idegående.

Jag har stött på björn vid två tillfällen. Den andra gången på ca20 meters avstånd då vi skrämde upp en björn när vi gick i ett tätt snår. Jag hann dock knappt reagera innan björnen var borta och hade den valt att attackera så hade vi inte haft många sekunder på oss.

I de allra flesta fall så märker man aldrig av björnens närvaro även om man kan se spår i form av tex färsk spillning. Ytterst sällan får man se någon och har man då en verklig otur så blir det konflikt som leder till en attack.

Björnstammen verkar dock ha ökat ganska kraftigt i en del områden vilket även ökningen av björnmöten och incidenter indikerar. Att de senaste incidenterna skulle vara orsakat av illegal jakt tror jag dock inte ett ögonblick på. Illegal jakt äger nog rum men den sker nog på utlagda åtel och knappast under fullt pågående älgjakt.

/D

 

[Duracellkaninen]

Men jag förväntar mig att en van jägare är väl övad med sitt vapen och känner förtroende för det och sin förmåga att träffa rätt. Utan att veta antar jag att en älgjägare övar tusentals gånger på att slänga upp bössan till axeln och skjuta fort och säkert (gärna mot rörligt mål). Speciellt om de brukar använda kikarsikte, då det kräver lite övning innan man ser kvickt genom tuben.

Där handlar det ju om en händelse som är väntad. En jägare blir knappast rädd när han ser älgen bland träden. Men om en björn kommer rusande så är jag övertygad om att reaktionen blir en annan.

Den händelse som är väntad (i svår terräng med dålig sikt) är att snabbt kunna skjuta mot något du kanske bara har någon sekund på dig att träffa. Det är skälet till att soldater och jägare ibland skjuter människor också. Glöm inte heller att älgen kan vara farlig om du kommer riktigt nära, vilket gör att det finns en tendens att skjuta först och fråga sedan.

Men det handlar inte om att TÄNKA, istället handlar det om en intränad reflex. Därför är sannolikheten stor att en tränad skytt skjuter, men en nybörjare kanske försöker slå björnen/älgen i skallen med bössan.

Det är inte konstigare än när jag och min kompis oväntat stötte på en italiensk vakthund. Kompisen, som haft jättehund hemma och väger 40 kg mer än mig, bokstavligen flög och gömde sig bakom mig. Jag , i avsaknad av bössa, bara tvärstannade och pratade sedan vänligt med hunden tills den började vifta svans.

P.S: Jag tror alltså att vore vi ute och vandrade i björnmarker skall vi ge dig bössan och inte mig. Såvida du inte litar på att jag prickar rätt vill säga.
[Ändrat av Duracellkaninen 2004-11-16 kl 12:55]

 

[grodanbolle]

Några synpunkter på diskussionen.. jag vet inget om frekvens av "skenanfall". Den är troligen rätt hög men jag undrar om undersökningar av en liten malayisk insekts- och fruktätande björn är applicerbart på den svenska brunbjörnsstammen.

/D

Det var ett skämt mer för att påvisa mångfalden i det stora antalet undersökningar som gjorts på björn.

Det vore konstigt om inga av dessa undersökningar nämner skenattacker eller dylikt.

Sen att göra en experimentell undersökning är ju ganska svårt av praktiska skäl.

Det som kan antas är att det finns kvalitativ forkning gjord baserat på intevjuer. Det kan räcka för att kunna generalisera och göra försiktiga slutsatser. Urspunginlägget som jag vänder mig emot verkar kräva någon kvantitativ studie där frekvenser anges. Det är inte säkert att sådant finns vilket kan ha att göra med bristen på statistik.