Björn igen...

Skenanfall - långt inlägg, men ganska intressant :)

Sanningen är den att det inte finns någon forskning om detta. Däremot finns det svenska rapporter, som Skandinaviska Björnprojektet samlat in under flera år. Där är 114 möten med björn där människan inte skadats, rapporterade. I 80% av fallen har björnen inte uppträtt aggressivt och gått från platsen. Några gånger har björnen stannat kvar, tittat på människorna, men inte varit aggressiv. Endast 5 gånger har människan uppfattat att björnen gjort ett hotfullt skenanfall. Vid alla dessa tillfällen har faktorer som anses vara aggressionshöjande funnits; björnungar, hundar eller djurkadaver. Att det dessutom skett ett antal möten med björn där människan skadats är ju väl dokumenterat.

Dessa händelser är alldeles för få för att dra några slutsatser om hur ofta en björns attacker är skenattacker. Jag tycker det är obetänkt av dem som skrivit naturvårdsverkets med fleras rekommendationer att använda ordet ”ofta”. Att däremot skriva att björnen ibland gör en skenattack för att försöka skrämma bort faran, hade varit mer rättvisande.

När det gäller björnens utbredning, reproduktion, ålder, ”livsstil” och till viss del beteende mot andra björnar finns det däremot ganska mycket forskning. Om detta kan man bland annat läsa på http://www.jagareforbundet.se/forsk/avdelningensforskningsprojekt/bjornprojektet.asp
Där finns även björnprojektets slutrapport. Forskningen bygger främst på sändare och på undersökning av sövda och döda björnar, samt på de fåtaliga rapporterna. Man bör tänka på att rapporterna bygger på människans tolkning av björnens beteende, vilken i sin tur mer grundar sig på inlärda föreställningar än på kunskap om björnens instinkter.

Så här säger slutrapporten om att ha/använda vapen vid möte med en björn som känner sig hotad: ”Det är lätt att tro att ett vapen ger ökad trygghet i björnmarker. Detta är sannolikt helt fel eftersom det, i en snabb och stressad situation, kan vara mycket svårt att få iväg ett direkt dödande skott. Ett skott i luften över björnen kan ha en skrämmande effekt och bör om möjligt alltid skjutas först. Kom alltid ihåg att en sårad björn kan vara livsfarlig. Kom också ihåg att björnar gör skenanfall som emellertid ytterst sällan leder till en fullföljd attack. Använd därför inte vapnet förrän det är absolut nödvändigt och du är helt övertygad om att ditt första skott är dödande. Om en björn kommer rakt emot dig kan du aldrig vara säker på detta. Därför ger vapnet en mycket falsk säkerhet.”

Personligen TROR jag att de har kommit till rätt slutsats. Men den bygger mer på kunskap om människan än på kunskap om björnen. Och den har väldigt få faktiska situationer som grund för att vi människor ska kunna veta att det verkligen är så här det fungerar.

Kort sagt, det är känslor som styr - något som ju inte minst är tydligt i argumenteringen i den här tråden.
 
Jo det är lätt att vara efterklok! Hur många här har igentligen träffat på björn någon gång? De flesta hade säkert lassat på sig om de sett en björn i full fart komma emot en.

/mattias
 
Re: Skenanfall - långt inlägg, men ganska intressant :)

KebneKajsa; sa:
[...]

Så här säger slutrapporten om att ha/använda vapen vid möte med en björn som känner sig hotad: ”Det är lätt att tro att ett vapen ger ökad trygghet i björnmarker. Detta är sannolikt helt fel eftersom det, i en snabb och stressad situation, kan vara mycket svårt att få iväg ett direkt dödande skott. Ett skott i luften över björnen kan ha en skrämmande effekt och bör om möjligt alltid skjutas först. Kom alltid ihåg att en sårad björn kan vara livsfarlig. Kom också ihåg att björnar gör skenanfall som emellertid ytterst sällan leder till en fullföljd attack. Använd därför inte vapnet förrän det är absolut nödvändigt och du är helt övertygad om att ditt första skott är dödande. Om en björn kommer rakt emot dig kan du aldrig vara säker på detta. Därför ger vapnet en mycket falsk säkerhet.”

Personligen TROR jag att de har kommit till rätt slutsats. Men den bygger mer på kunskap om människan än på kunskap om björnen. Och den har väldigt få faktiska situationer som grund för att vi människor ska kunna veta att det verkligen är så här det fungerar.

Kort sagt, det är känslor som styr - något som ju inte minst är tydligt i argumenteringen i den här tråden.

Visserligen hävdade jag att jag skulle skjuta oavsett om jag visste att 90% av alla attacker är skenattacker, och om andelen bluffar är lägre än så får jag ännu mer på fötterna! Men jag måste påpeka att din slutsats (alltså "... bygger mer på kunskap om människan än på kunskap om björnen") inte följer av det du sagt. Slutsatsen att björnar ofta skenanfaller kan ju komma ifrån en annan källa som inte redovisas i rapporten, exempelvis nämnde någon tidigare i tråden (om jag minns rätt) att björnstudier kan vara vanligare i USA eftersom björnincidenter är flertaligare där.

Att kräva att man kan hänvisa till en namngiven studie för att stödja ett påstående kan ju vara bra, men samtidigt finns det mycket kunskap som inte stöds av studier men som ändå inte ifrågasätts. Folk som påstår att flertalet anfall är skenanfall kan ju ha förvärvat kunskapen på annat sätt än att ha plöjt rapporter. Det är bra att ha detta i åtanke, även om det innebär svårigheter då man ska skilja mellan å ena sidan någorlunda säker kunskap, och å andra sidan rena myter.

En sak som folk antagligen inser, men som kan betonas igen: av naturliga skäl är det antagligen svårt att samla kunskap om "skenanfall", då det nog är få människor som under ett anfall helt enkelt förblivit passiva för att testa hypotesen.

MvH
 
Att skjuta och pricka....

Det verkar finnas många förståsigpåare vad gäller skytte och hur lätt det är att pricka en björnhjärna i syfte att vilja tjuvjaga....på en björn frammifrån på en meter. (om inte något annat bevisas)

Fakta är att om en björn gör en attack hinns det inte med att ladda om en normal repeterstudsare om du skjutit första skottet på trettio meter.(under pressad situation)

Vad man ska göra är att vänta till björnen kommer in inom tio meter då chansen att skjuta ett dödligt skott
är betydligt större, och skenattacksdisskussionen kanske också är ur vägen.(den som nu vågar det)

En älghund kan skälla grävling,rävvalpar och björnar.

I tät terräng eller kuperad terräng är man då ofta väldigt nära viltet innan man upptäcker vad det är.

Det är naturligtvis så att är man inte intresserad av jakt och inte tycker om att gå mot vinden tyst med hund och vapen i skogen så hamnar man inte lika ofta i dessa dilemman....

Men det är ju en himla tur att jag inte hakar upp mig på alla krampor och rep som klättrarna lämnar på bergen och att jag har min egen lilla tråd att skriva under....

Och kanske att alla som dricker vin är rattfyllerister.

Och kläder, tält, skidor, naturupplevelser delar vi ju ändå med varandra...

Nu blev det en massa strunt och runt skrivet...vill bara säga att istället för att hitta massa undersökningar från när och fjärran kan man faktiskt prata med en del av de björnjägare som finns i landet och av dom få en bild i hur björnen agerar i olika situationer......vad gäller skenattacker eller ej.

Den är inte farlig bara man är varlig.....
 
Re: Re: Re: Skenanfall????


Ja den artiklen är intressant, jag har läst den flera gånger förut och nu lusläste jag den verkligen för att hitta det ni hänvisar till. Det närmaste jag kan hitta är meningen "Oftast gör björnen ett par låtsasattacker innan den går till riktigt angrepp".

Ursäkta, men hur tolkar man det till att "man vet att en majoritet av björnens attacker är skenattacker"? [/QUOTE]

Semantisk diskussion? Vad är skillnaden på en låtsasattack och en skenattack?

För mig är det exakt samma sak.

Sen är det lite löjligt att endast referera till björnforskning. Det är välkänt att många djur gör skenattacker och att det är sällan att samma arter skadar varandra allvarligt även när två hanar har en uppgörelse.

Kontentan är att rovdjur och även andra djur är oftast ganska fredliga.

Sen gjorde jag en sökning i databaserna och hittade direkt internationalla studier om björnen och dess bettende. Det finns till och med kvantitativa studier som beskriver hur länge björnen står på två ben, hur den beteer sig när människor är i närheten, hur ofta den vandrar ifrån boet osv osv

Jag sökte på bears i pluralis för att inte för många träffar och fick 41,424 träffar på vetenskapliga studier så det låter som du talar LITE i nattmössan.

Här har du en abstrakt som handlar om den malaysiska "sun" björnen. Kanske finns det något intressant att läsa. :D



"Home range, movement and activity patterns, and bedding sites of Malayan sun bears Helarctos malayanus in the Rainforest of Borneo

Siew Te Wong, , a, Christopher W. Servheena and Laurentius Ambub

a Wildlife Biology Program, College of Forestry and Conservation, University of Montana, Missoula, Montana 59812, USA
b Sabah Wildlife Department, 5th floor, Block B, MUIS Complex, 88100 Kota Kinabalu, Sabah, Malaysia

Received 21 June 2002; Revised 10 September 2003; accepted 23 October 2003. Available online 19 December 2003

Abstract
Six Malayan sun bears were captured and radio-collared from June 1999 to December 2001 in Ulu Segama Forest Reserve, Sabah, Malaysia Borneo to study home-range characteristics, movement patterns, activity patterns, population density, and bedding sites. A total of 343 locations were recorded. Home range sizes, calculated by the 95% adaptive kernel method, averaged 14.8 ± 6.1 (SD) km2. Bears were found in both primary and logged forests. Daily movement distances from these bears averaged 1.45 ± 0.24 (SD) km, and were affected by food availability, especially availability of figs. Male Malayan sun bears were primarily diurnal, but a few individuals were active at night for short periods. The majority of the 26 bedding sites consisted of fallen hollow logs. Other bedding sites included standing trees with cavities, cavities underneath fallen logs or tree roots, and tree branches high above the ground. Malayan sun bears exist in primary and logged forests. Well-designed logging practices, maintenance of large trees with cavities, protection of fig trees, and strict control of poaching should be incorporated into forest management practices in logged forests.

Author Keywords: Malayan sun bear; Home range; Activity patterns; Movement patterns; Beds; Borneo "




[Ändrat av crazy 2004-11-12 kl 17:05]
 
Hittade ett jäng studier.

"Grizzly bear attacks are relatively rare; 162 cases of bear-inflicted injury were reported in the Canadian and United States national parks between 1900 and 1985 [1]. However, the incidence of such attacks seems to be rising, perhaps as humans further invade the bears’ natural habitat [2]. The victim of a bear-inflicted injury should be triaged as major trauma. After initial resuscitation, management consists of standard wound treatment principles: copious irrigation with debridement of devitalized tissue. No consensus exists with respect to antibiotics, and detailed studies of the mouth flora of the grizzly bear are not available. Tetanus toxoid should be administered, and public health authorities contacted as to whether rabies immunization is required."

Ännu intressantare för den här tråden.


" The IGBC also endorses the careful use of capsaicin-based pepper spray as a method of terminating grizzly bear attacks [4]. The IGBC maintains that pepper spray has been demonstrated to be more effective than firearms, as bears wounded by a firearm tend to continue, rather than abort an attack. The pepper spray should be 1.0–2.0% capsaicin or related capsaicinoids, be at least 225 grams or 7.9 ounces in weight, be specifically labeled "for deterring attacks by bears," and be sprayed in a shotgun-like pattern at a minimum distance of 25 feet [4]."

Spray är alltså mer effektivt än skjutvapen. Då har vi en enkel lösning på problemet. Alla jägare som jagar i björnrika trakter får helt enkelt skaffa sig spray. Alla andra som inte jagar behöver inte göra det för de blir ju inte attackerade ändå.
 
crazy; sa:
Hittade ett jäng studier.

....

Spray är alltså mer effektivt än skjutvapen. Då har vi en enkel lösning på problemet. Alla jägare som jagar i björnrika trakter får helt enkelt skaffa sig spray. Alla andra som inte jagar behöver inte göra det för de blir ju inte attackerade ändå.

Det var ju bra att Michael hittade lite studier, för jag tycker KebneKajsa hade helt rätt i att många av oss pratade om studier, utan att någon studie (inte heller på Naturvårdsverkets hemsida) angav källreferensen. I teorin hade det kunnat innebära att vi alla hänvisade till samma studie, men beskrev den som ett gäng...

Beträffande spray är det troligen helt riktigt, men jag anar att de flesta av oss är mänskliga och därför tar till bössan istället för sprayburken.
 
nermander; sa:
Duracellkaninen; sa:
Beträffande spray är det troligen helt riktigt, men jag anar att de flesta av oss är mänskliga och därför tar till bössan istället för sprayburken.

De flesta av "oss" här på Utsidan äger antagligen inte ens en bössa...

Kan så vara - men desto större skäl att försöka sätta sig in i den situationen. Själv äger jag ju bara luftgevär och en mynningsladdare (som ingen använt på minst 100 år), men åtskilliga av oss är ju tränade i det militära. Så det borde inte vara alltför svårt att inse att uppfattar man en omedelbar livsfara, så inte f-n försöker man med en sprayburk (även om det vore det klart smartaste).
 
Duracellkaninen; sa:
Så det borde inte vara alltför svårt att inse att uppfattar man en omedelbar livsfara, så inte f-n försöker man med en sprayburk (även om det vore det klart smartaste).

Det beror väl på vad man håller redo? Har man geväret skjutklart kan jag tänka mig att det är lite svårt att fumla fram en burk ja.

Men att slänga upp geväret och skjuta ser inte jag som en naturlig reaktion på ett anfall. Den naturliga reaktionen på ett anfall är att värja sig, d.v.s det mest naturliga är antagligen att försöka parera björnens anfall med geväret eller möjligen att vända sig om och springa.

Jag tror det krävs MYCKET sinnesnärvaro att få upp geväret och skjuta i en sån situation.
 
nermander; sa:
Men att slänga upp geväret och skjuta ser inte jag som en naturlig reaktion på ett anfall. Den naturliga reaktionen på ett anfall är att värja sig, d.v.s det mest naturliga är antagligen att försöka parera björnens anfall med geväret eller möjligen att vända sig om och springa.

Jag tror det krävs MYCKET sinnesnärvaro att få upp geväret och skjuta i en sån situation.

Kan mycket väl tänkas du har rätt. Jag är ju i den lyckliga omständigheten att jag inte har varit i den här situationen.

Men jag förväntar mig att en van jägare är väl övad med sitt vapen och känner förtroende för det och sin förmåga att träffa rätt. Utan att veta antar jag att en älgjägare övar tusentals gånger på att slänga upp bössan till axeln och skjuta fort och säkert (gärna mot rörligt mål). Speciellt om de brukar använda kikarsikte, då det kräver lite övning innan man ser kvickt genom tuben.

Det innebär att den naturliga reflexen är att skjuta - att använda det som en påk skulle aldrig falla en sådan person in. Möjligen att springa sin väg.

Själv har jag varit en bråkdel av en sekund att sända två lastbilsförare till himmelen som inte hade lust att vänta på att bli kontrollerade av vaktpost, just pga av en sådan intränad reflex. Deras smala lycka var att vaktchefen påminnt om att det var fred och att han därför inte ville ha någon skottlossning annat än i yttersta nödfall.
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg