Bispberg
- Trådstartare Joje
- Start datum
Vad gäller Grottberget så är det ett Natura 2000-objekt (EUs naturskyddsinstrument) med naturtypen "Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar". Det betyder att vegetationen på klipporna är det som Sverige är skyldiga enl. EUs lagstiftning (Habitatdirektivet) att bevara och upprätthålla den s.k. "gynnsamma bevarandestatusen" för. Däremot är det inte helt självklart vad som krävs resp kan tillåtas för upprätthålla den gynnsamma bevarandestatusen.Mezzner; sa:
Från http://w3.vic-metria.nu/n2k/jsp/search.do (sök på Grottberget eller på områdeskoden SE0110102) kan man läsa om Grottberget:
Allmän beskrivning
This is a small rocky site with a steep rock on the shore line of a oligotrophic lake. The top of the rock is approximately 50 meters above the level of the lake, with "scree" of huge boulders forming "caves" in a mainly fossil talus. Most of the site is covered with forest, some of it rather old on productive soil, dominated by spruce, with scattered hazel and old oaks. Most of the forest is rather open due to rocky ground.
Kvalitet
Bare rock is common in the region. In this site there is however greater area than usual of vertical cliff, both in shaded, moist environment and in exposed position. High densities of bats have been noticed in the site. Maybe some of the caves are used for breeding colonies, though none has been found. The spruce forest in a valley have a flora rich in herbs, usually occurring in broad-leafed deciduous forest. A number of red list species have been found in the site, as in most coniferous forests mainly fungi, lichens, bryophytes and invertebrates.
Mezzner, vi kanske kan ta en skridskotur på sjön vid gynnsamt isläge och kolla in det tillsammans? Vi kan inte bo så långt ifrån varann, jag bor i Rönninge och om jag fattat rätt bor även du nära Södertälje? Dessutom har jag faktiskt inte åkt på Långsjön än tyvärr. Kanske vi kan komma på sätt hur klättrare och naturvårdare kan komma överrens? Ett bra sätt till en början är att lära sig mer om varandras intressen, jag lär mig gärna mer om vilka kvaliteter ni klättrare vill ha och kan förhoppningsvis lära ut naturvårdens intressen (eftersom det är mitt yrke).
Staffan
Taget!
Jag åker hellre på Mälaren eller saltsjön, men väder och andra förhållanden brukar göra att det blir några turer på Långsjön i alla fall.
Jag känner till den senare beskrivningen, och den är i sig mer oantastlig. Det lite lustiga är ju dock att beskrivingen har ändrats efterhand.
Är den korrekt nu är det väl bra, men det känns ju lite som om ursprungssyftet varit att förbjuda klättring, sen har det tagit ett tag innan man hittat hållbara(?) motiv.
(Så sent som i våras satt det dessutom inaktuella reservatsskyltar på plats vill jag minnas.)
Skulle man kunna revidera förbudet, så att det kanske är mer nyanserat och inte kolliderar med det skyddsvärda vore ju allt frid och fröjd.
Maila när du känner för skridskor! Man kan åka från Lämbonäs till Mölnbo och t o r blir det en sträcka som utan vidare motiverar en fikapaus vid Grottberget.
Jag åker hellre på Mälaren eller saltsjön, men väder och andra förhållanden brukar göra att det blir några turer på Långsjön i alla fall.
Jag känner till den senare beskrivningen, och den är i sig mer oantastlig. Det lite lustiga är ju dock att beskrivingen har ändrats efterhand.
Är den korrekt nu är det väl bra, men det känns ju lite som om ursprungssyftet varit att förbjuda klättring, sen har det tagit ett tag innan man hittat hållbara(?) motiv.
(Så sent som i våras satt det dessutom inaktuella reservatsskyltar på plats vill jag minnas.)
Skulle man kunna revidera förbudet, så att det kanske är mer nyanserat och inte kolliderar med det skyddsvärda vore ju allt frid och fröjd.
Maila när du känner för skridskor! Man kan åka från Lämbonäs till Mölnbo och t o r blir det en sträcka som utan vidare motiverar en fikapaus vid Grottberget.
Beskrivningen har antagligen ändrats efterhand, men det berodde inte på aversion mot klättring utan på EU-medlemskapet 1995. Då blev alla Sveriges länsstyrelser tvugna att uppfylla Habitatdirektivets krav, dvs att hitta områden med vissa naturtyper och arter. Vissa naturtyper (just "klippvegetation på silikatrika bergssluttningar" är ett sådant exempel) visste länsstyrelserna inte så mycket om utan letade bland befintliga reservat för att uppfylla kraven i direktivet. Länsstyrelserna ville inte köpa in reservat enbart med klippor (prioriteten har varit och är fortfarande på naturskog) så man gick igenom alla reservat för att hitta sådana naturtyper i existerande (eller under bildning) reservat.Mezzner; sa:
Ska vidarebefordra uppgiften om inaktuella skyltar till länsstyrelsen.
Vi hörs om skridskoåkningen.
(Ber om ursäkt för trådurspårningen, men hoppas att då ovanstående info är allmängiltig kanske andra kan förstå liknande processer i andra län. Det har gått ungefär likadant till i alla län i Sverige.)
Staffan
Ok, bra med lite debatt, men var är svaren från lokala klättrare i Dalarna eller representanter för berörd myndighet? Är ni belagda med någon typ av munkavle kanske?
/K
/K
Bra jobbat!
Är detta början till en efterlängtad positiv och konstruktiv kommunikation mellan klättrare och naturvårdare?
Jag skulle säga att de flesta klättrare har en liten naturvårdare i sig och de flesta naturvårdare gärna vill se mer folk som njuter av vår natur oavsett vilken aktivitet de utövar.
Anledningen till de motsättningar som finns är antagligen bristen på kommunikation mellan parterna, vilket i säg mycket har att göra med att klättrarna varit en ganska osynlig grupp utan ett enat ansikte utåt. Denna situation har dock förbättrats tack vare SKF´s access-arbete men mycket kan fortfarande göras. På andra hållet kan nog sägas att länsstyrelsernas arbete och beslutsgångar inte är helt transparanta och lätt att förstå för den oinsatte klättraren.
Hoppas denna diskussion leder till nått nytt på denna front.
//Ola (Södertäljebo, klättrare, skridskoåkare (-: )
Är detta början till en efterlängtad positiv och konstruktiv kommunikation mellan klättrare och naturvårdare?
Jag skulle säga att de flesta klättrare har en liten naturvårdare i sig och de flesta naturvårdare gärna vill se mer folk som njuter av vår natur oavsett vilken aktivitet de utövar.
Anledningen till de motsättningar som finns är antagligen bristen på kommunikation mellan parterna, vilket i säg mycket har att göra med att klättrarna varit en ganska osynlig grupp utan ett enat ansikte utåt. Denna situation har dock förbättrats tack vare SKF´s access-arbete men mycket kan fortfarande göras. På andra hållet kan nog sägas att länsstyrelsernas arbete och beslutsgångar inte är helt transparanta och lätt att förstå för den oinsatte klättraren.
Hoppas denna diskussion leder till nått nytt på denna front.
//Ola (Södertäljebo, klättrare, skridskoåkare (-: )
carvingkimbo; sa:
Håller med om att det är en kul debatt, men den intressanta informationen om vad problemet består av saknas. Med anledning av det så skickade jag under gårdagen ett mail till accesansvarig i Dalarnas Klätter Klubb och till Länsstyrelsen i Dalarna, allt för att göra dem medvetna om att denna diskussion pågår. Hoppas vi inom några dagar får glädjen av att höra deras syn på det hela.
Tuvesson; sa:
Tror inte alls att klättrare i allmänhet är oinsatta, utan ofta ganska kunniga, men framförallt intresserade i naturfrågor. Om nu Länsstyrelsens arbeten är så otransparanta och svåra att förstå anser jag dem ha misslyckats med en av deras viktigaste uppgifter, nämligen att informera oss som förbuden gäller.
Tror däremot att människor ofta inte har några större betänkligheter i att bryta mot förbud om dom inte förstår vad dom bryter mot. Så även klättrare.
En framställan om att ändra reservatsreglerna och därmed förbudet mot klättring i Bispberg är inlämnad för ca 8 månader sedan. Arbete pågår med att komma fram till beslut i frågan hos Länsstyrelsen i Dalarna. Mycket arbete har lagts ned på att få access till Bispberg igen och "ocivil olydnad" leder bara till att klippan stängs för all framtid. Dessutom är allt arbete och framförallt förtroende som skapats mellan klättrare och myndighet bortkastat. Det finns hopp ännu - förstör det inte! Beslut i frågan väntas innan jul enligt Länsstyrelsen i Dalarna. (Jag lovar att höra av mig igen så att ni känner er informerade.)
PS För ett antal år sedan, i början av förbudet, ertappades klättrare på berget vilka ställdes inför domstol och fick betala ordentligt med dagsböter.
/Anders Wester
PS För ett antal år sedan, i början av förbudet, ertappades klättrare på berget vilka ställdes inför domstol och fick betala ordentligt med dagsböter.
/Anders Wester
Vi är inte belagda med ngn munkavle.. Och vi har legat medvetet lågt i ärendet eftersom vi inte vill skapa några förväntningar. Det kanske är fel taktik men så är det bara. Och grunden är den att i Dalarna har vi snart inte en klippa utan restriktioner och förbud. Vi vill och måste därför se till att ha en bra kontakt med markägare, myndigheter och kommuner för att klara access, något som kanske inte är ett så stort problem ännu på andra håll i landet - ännu.... Jag kan berätta en lång historia för dig om detta, om överklaganden, skrivelser, möten, etc, det är bara att ringa mig ngn kväll på 0706272262.
Det är kanon, Anders! Jag uppskattar verkligen att få information om läget vad gäller Bispberg eftersom tystnad alltid ger fantasier och rykten fritt spelrum. Fakta känns alltid bättre. Jag uppskattar också det arbete ni lagt ner nu och tidigare. Under åren 1992-96 lade jag ju ner ganska mycket tid och energi i Bispbergsfrågan, men när förbudet trots allt gick igenom var det som att luften gick ur mig.
Men jag har saknat Bispberg väldigt mycket, jag tror ungefär som en långfärdsskridskoåkare skulle känna om det hade blivit skridskoförbud i hela Stockholms skärgård och i Mälaren. Bispberg har trots allt så unika kvalitéer som klätterberg. Därför är jag - och många med mig - otroligt tacksamma för att frågan inte lämnats därhän, utan att ni orkat driva på.
Hör av dig om du tror att det är någonting jag kan hjälpa till med.
/PC
Men jag har saknat Bispberg väldigt mycket, jag tror ungefär som en långfärdsskridskoåkare skulle känna om det hade blivit skridskoförbud i hela Stockholms skärgård och i Mälaren. Bispberg har trots allt så unika kvalitéer som klätterberg. Därför är jag - och många med mig - otroligt tacksamma för att frågan inte lämnats därhän, utan att ni orkat driva på.
Hör av dig om du tror att det är någonting jag kan hjälpa till med.
/PC
Kul att höra att något görs åt förbudet och du skall ha beröm för att du orkar lägga tid och energi på en sån här fråga.Anders Wester; sa:
Detta var den typen av information jag och några med mig önskade höra, men jag är minst lika intresserad av att få höra din syn på vad förbudet gäller, beror det på häckande berguvar, finns det ovanliga lavar och är detta i så fall något som tar så stor skada av klättrares närvaro att det är motiverat med ett förbud, eller (vilket jag antar, eftersom du överklagar beslutet) känns det omotiverat med ett förbud och i så fall varför?
Självklart kan vi ringa till din MOBIL och prata med dig personligen om vi nu är så nyfikna, men det är väl för just sådana här diskussioner som detta ypperliga forum finns!? Så passa på och ta möjligheten att skriva hur du tycker och tänker och kanske samtidigt be om råd och idéer om vad som kan göras för att göra diskussionen med länsstyrelsen än mer effektiv. Det finns säkert både jurister, biologer, geologer och diverse andra proffs som läser detta som är beredda att hjälpa till.
Vill bara göra klart att jag personligen inte har några planer på att "tjuvklättra", åtminstonde inte innan jul ;-), och det är absolut inget jag vill uppmana till heller.Anders Wester; sa:
Re: Re: Bispberg
Detta var den typen av information jag och några med mig önskade höra, men jag är minst lika intresserad av att få höra din syn på vad förbudet gäller, beror det på häckande berguvar, finns det ovanliga lavar och är detta i så fall något som tar så stor skada av klättrares närvaro att det är motiverat med ett förbud, eller (vilket jag antar, eftersom du överklagar beslutet) känns det omotiverat med ett förbud och i så fall varför?
Det är nog allt sammantaget. Dvs fågelskydd, och skydd för ovanliga lavar (flora). Markägaren har inte heller gillat situationen, något som berodde på att klättrare, framförallt utsocknes, sett med en inkrökt dalmas ögon, stört friden, parkerat bilar olämpligt, osv.. Men det var då det. Naturcentrum gjorde en utredning i samband med att förbudet las och sa följande:
Under år 1996 gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen för Dalarna en inventering av kryptogamfloran i området av Naturcentrum AB (Svante Hultengren och Ulf Arup). Under rubriken Sammanfattning anfördes:
1.
Klättringen har påverkat lavfloran negativt. Påverkan är tydlig men inte så omfattande som man kunde befara, och det finns, trots bergsklättringsslitaget, en rad arter som överlevt. Några extremt sällsynta arter har emellertid inte påträffats i de mest utsatta lägena, ej heller i de relativt opåverkade delar som finns kvar. Lavfloran är trots klättringen fortfarande rik och varierad i många delar av branterna.
2.
Om klättring får fortgå i samma omfattning som tidigare och helt utan restriktioner kan man förvänta ett ytterligare slitage och en fortsatt tillbakagång av många arter framför allt ovanför, nedanför och i den sydvända mindre branta sydbranten av Jätteklacken, C- och D-väggen, d.v.s. de delar som i dag är ganska opåverkade.
3.
Om klättring får fortsätta med de inskränkningar som klätterförbundet föreslår kommer kryptogamfloran också att gå tillbaka om än i mindre skala. De viktigaste komponenterna i förbundets förslag är att Griggers klack undantas helt från klättring, att ett tillträdesförbud råder för området under fågelhäckningssäsong samt att borstning av berget inte tillåts. A-, B-, Korp- och C-väggen kommer att påverkas negativt eftersom dessa fortsatt kommer att nyttjas för klättring.
4.
Om klättring helt förbjuds inom området kommer en återhämtning att ske inom de mest slitna partierna. Enbart vanligare arter bedöms etablera sig på kort sikt (-50 år).
Vårt inventeringsresultat kan emellertid inte motivera att klättring helt skulle förbjudas i branterna och därför framförs i Bilaga 6 ett kompletterande förslag där klättring delvis tillåts men med en del inskränkningar.
Det finns mycket skrivet i ärendet och ovanstående är bara en del.
/Anders
Detta var den typen av information jag och några med mig önskade höra, men jag är minst lika intresserad av att få höra din syn på vad förbudet gäller, beror det på häckande berguvar, finns det ovanliga lavar och är detta i så fall något som tar så stor skada av klättrares närvaro att det är motiverat med ett förbud, eller (vilket jag antar, eftersom du överklagar beslutet) känns det omotiverat med ett förbud och i så fall varför?
Det är nog allt sammantaget. Dvs fågelskydd, och skydd för ovanliga lavar (flora). Markägaren har inte heller gillat situationen, något som berodde på att klättrare, framförallt utsocknes, sett med en inkrökt dalmas ögon, stört friden, parkerat bilar olämpligt, osv.. Men det var då det. Naturcentrum gjorde en utredning i samband med att förbudet las och sa följande:
Under år 1996 gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen för Dalarna en inventering av kryptogamfloran i området av Naturcentrum AB (Svante Hultengren och Ulf Arup). Under rubriken Sammanfattning anfördes:
1.
Klättringen har påverkat lavfloran negativt. Påverkan är tydlig men inte så omfattande som man kunde befara, och det finns, trots bergsklättringsslitaget, en rad arter som överlevt. Några extremt sällsynta arter har emellertid inte påträffats i de mest utsatta lägena, ej heller i de relativt opåverkade delar som finns kvar. Lavfloran är trots klättringen fortfarande rik och varierad i många delar av branterna.
2.
Om klättring får fortgå i samma omfattning som tidigare och helt utan restriktioner kan man förvänta ett ytterligare slitage och en fortsatt tillbakagång av många arter framför allt ovanför, nedanför och i den sydvända mindre branta sydbranten av Jätteklacken, C- och D-väggen, d.v.s. de delar som i dag är ganska opåverkade.
3.
Om klättring får fortsätta med de inskränkningar som klätterförbundet föreslår kommer kryptogamfloran också att gå tillbaka om än i mindre skala. De viktigaste komponenterna i förbundets förslag är att Griggers klack undantas helt från klättring, att ett tillträdesförbud råder för området under fågelhäckningssäsong samt att borstning av berget inte tillåts. A-, B-, Korp- och C-väggen kommer att påverkas negativt eftersom dessa fortsatt kommer att nyttjas för klättring.
4.
Om klättring helt förbjuds inom området kommer en återhämtning att ske inom de mest slitna partierna. Enbart vanligare arter bedöms etablera sig på kort sikt (-50 år).
Vårt inventeringsresultat kan emellertid inte motivera att klättring helt skulle förbjudas i branterna och därför framförs i Bilaga 6 ett kompletterande förslag där klättring delvis tillåts men med en del inskränkningar.
Det finns mycket skrivet i ärendet och ovanstående är bara en del.
/Anders
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Bispberg i Sverigeföraren | Klättring allmänt | 12 |
Liknande trådar
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg