mer erfarenheter
jag har åkt med bägge mina barn på ryggen både i Sverige och i Alperna- inte när dom var riktigt små men när dom var sådär en 2-3 år. Tog det lungt och unvek svår snö och alltför branta backar.
Barnen tyckte om det, under en period försökte vi få dottern att åka själv men det var för tidigt och hon fördrog klart att åka med mig - hon brukade tjoa och ropa att jag skulle åka fortare eller dansa mera. Knappliftar är enklast att åka i, stolliftar undvek vi av naturliga skäl. Att barnen skulle dö av att sluta andas pga av fartvinden var vi aldrig oroliga för (och har aldrig hört talas om heller).
När dom var riktigt små var det pulka och en runda i spåren som gällde, gärna när dom sov. Då var det bättre att turas om, dvs en förälder hemma och en står på i backen, byte vid lunch.
Som med allt annat får man väl vara förnuftig och känna själv vad man vill "utsätta" sina barn för. Å ena sidan måste man anpassa sig till deras behov, å andra sidan vill man gärna åka som förr.... Jobbigare än att ha dem på ryggen tyckte jag att det var i början när de skulle åka själva, att stå dubbelvikt i en släplift med en motsträvig knatte hängande mellan benen, en knippe stavar under ena armen och en hjälm studsande i ansiktet saknar jag inte.
jag har åkt med bägge mina barn på ryggen både i Sverige och i Alperna- inte när dom var riktigt små men när dom var sådär en 2-3 år. Tog det lungt och unvek svår snö och alltför branta backar.
Barnen tyckte om det, under en period försökte vi få dottern att åka själv men det var för tidigt och hon fördrog klart att åka med mig - hon brukade tjoa och ropa att jag skulle åka fortare eller dansa mera. Knappliftar är enklast att åka i, stolliftar undvek vi av naturliga skäl. Att barnen skulle dö av att sluta andas pga av fartvinden var vi aldrig oroliga för (och har aldrig hört talas om heller).
När dom var riktigt små var det pulka och en runda i spåren som gällde, gärna när dom sov. Då var det bättre att turas om, dvs en förälder hemma och en står på i backen, byte vid lunch.
Som med allt annat får man väl vara förnuftig och känna själv vad man vill "utsätta" sina barn för. Å ena sidan måste man anpassa sig till deras behov, å andra sidan vill man gärna åka som förr.... Jobbigare än att ha dem på ryggen tyckte jag att det var i början när de skulle åka själva, att stå dubbelvikt i en släplift med en motsträvig knatte hängande mellan benen, en knippe stavar under ena armen och en hjälm studsande i ansiktet saknar jag inte.
