Avslöja guldkorn på internet?

[ålänning]

Tack Thure, det var ett fint förtydligande! Och att ta seden dit men kommer (som vi fostras till här) är ju också att läsa på om vilka rättigheter man har när man kommer till en ny plats.

Den "sverigiska" allemansrätten är unik, det finns inte många andra platser där du har så stor rörelsefrihet. Tyvärr tror många från Sverige att samma gäller annorstädes, vilket det ju inte gör. Vår allemansrätt är mycket mera begränsad. Och att som lokalbefolkning ha sina guldkorn och sedan låta turister flockas där man vill att de flockas är väl sist och slutligen inte bara normalt utan troligen också det bästa ur miljösynpunkt. Det är ju därför man stakar ut leder och ger ut turistguider. Tyvärr finns det inte många vikar här som har baja-maja-standrad. Då är man hänvisad till gästhamnarna och de allmänna badplatserna.

Men det är ju också allmän kunskap att när man reser och vill ha en unik, kulturell upplevelse ska man äta där lokalbefolkningen äter. Det är fint och pittoreskt ur turistens synvinkel men kanske inte alltid lika uppskattat ur lokalbefolkningens.

 

[Kveke]

Ser man så tydliga spår är det inte platsen det är fel på, det är de som varit där tidigare som uppfört sig fel. Synd att det finns sådana männsikor.

/Patrik

Spåren behöver ju inte alltid synas, det räcker att man vet att folk brukar slå läger på en viss plats så kan man förstå att gräsplätten man just satt sitt tält på kan va marinerad i urin.

 

[tango]

Spåren behöver ju inte alltid synas, det räcker att man vet att folk brukar slå läger på en viss plats så kan man förstå att gräsplätten man just satt sitt tält på kan va marinerad i urin.

Jag kanske inte skulle tälta just där kiss-rännorna brukar stå under Sweden rock festival men i mer vanlig skog och mark så tar växligheten upp vätska, mer vätska sipprar neråt i jorden och ett regn späder ut och trycker ner ev annan vätska ytterligare. Om det inte luktar urin eller avföring på stället så kan jag nog tänka mig att tälta där, men vi är alla olika. I beteshagar får man välja plats med omsorg eller peta bort lite lämningar från betesdjuren.

/Patrik

 

[Kimkim]

Tack för svaren hittills.

Intressant att fundera över tycker jag.

Jag har själv hittat några fantastiska platser med hjälp av vänliga själar på internet.
Men de allra flesta av mina riktigt magiska guldkorn har jag "hittat själv".
Kanske har upplevelsen att hitta dem själv bidragit till magin.

Leder tipsar jag gärna om! Tycker det är kul om fler kommer ut, mer.

Men ibland undrar jag om det vore så farligt att tipsa om guldkornen. Mina ligger oftast inte speciellt tillgängligt, och hur många markbajsande skräpspridare tar sig flera kilometer ut i skogen för att kolla in en trevlig plats?

Nä.. jag har nog ingen åsikt att dela med mig av, bara funderingar.
Och vad sugen jag blir på att ta mig ut till mina favoritplatser nu..

PS

ser man så tydliga spår är det inte platsen det är fel på, det är de som varit där tidigare som uppfört sig fel. Synd att det finns sådana männsikor.
/Patrik

Men Patrik, du som alltid brukar vara mån om att vara korrekt.. tycker det sista var väl rått för att komma från dig..
Menar du inte "synd att folk uppför sig så" ?

Jag vill tro att tråkiga spår lämnas av nybörjare främst. Antingen kommer de inte ut så många gånger mer, eller så fastnar de för naturen och lär sig snart hur man beter sig på en lägerplats. Kanske genom att se hur tråkigt det är att se spår efter andra.

När jag tar "nybörjare" ut i skogen tycker jag att jag oftast får ge dem grundkurs i allemansrätt och förklara saker som att man inte lämnar skräp i eldstäder och inte knäcker döda träd till ved, inte går mot vattnet för att kissa/bajsa mm mm.
Helt vanliga väluppfostrade vuxna människor alltså.
De som får mersmak av att vara i naturen brukar skärpa sig rätt snart.

Tråkigt att se onödiga spår efter folk men det är ju inte uppenbart att det är en viss slags människor som gör så.

 

[joanna]

(...) Men de allra flesta av mina riktigt magiska guldkorn har jag "hittat själv". Kanske har upplevelsen att hitta dem själv bidragit till magin. (...)

Tror du är något viktigt på spåret här.

Det är så lätt i vår slututforskade och genomdigitaliserade värld att få närmast hundraprocentig kontroll över en vandring, redan innan den börjat. Man kan surfa runt på en massa bloggar, spana in andras foton och kart-taggar, ladda ner andras gpx-filer, vrida och vända på Google Earth... Jag är väldigt kluven inför det, fast jag inte är helt konsekvent - något minimum av förhandskunskap måste ju till. Jag gillar att fantisera framför en karta och försöka föreställa mig hur den motsvarande terrängen ser ut, men jag vill gärna upptäcka själv, om fantasin stämde med verkligheten - inte kolla det på andras bilder och beskrivningar. Jag vill ha motsatsen till totalkontroll. En stor del av vitsen med en långvandring är (för mig) att utsättas för det oförutsedda, spontanändra min väg om jag lockas av något otippat, hitta mina egna tältplatser och rentav gå vilse ibland.

Nu var ju detta egentligen att vända på trådens fråga, men konsekvensen är att jag sällan vare sig söker andras detaljerade tips, eller lägger ut mina egna.

 

[tango]

Tack för svaren hittills.

I<snip>

Men Patrik, du som alltid brukar vara mån om att vara korrekt.. tycker det sista var väl rått för att komma från dig..
Menar du inte "synd att folk uppför sig så" ?

Jag vill tro att tråkiga spår lämnas av nybörjare främst. Antingen kommer de inte ut så många gånger mer, eller så fastnar de för naturen och lär sig snart hur man beter sig på en lägerplats. Kanske genom att se hur tråkigt det är att se spår efter andra.

När jag tar "nybörjare" ut i skogen tycker jag att jag oftast får ge dem grundkurs i allemansrätt och förklara saker som att man inte lämnar skräp i eldstäder och inte knäcker döda träd till ved, inte går mot vattnet för att kissa/bajsa mm mm.
Helt vanliga väluppfostrade vuxna människor alltså.
De som får mersmak av att vara i naturen brukar skärpa sig rätt snart.

Tråkigt att se onödiga spår efter folk men det är ju inte uppenbart att det är en viss slags människor som gör så.

Jag det var kanske lite raljant av mej att kritisera personer och inte beteendet. Jag tror också oftast gott om folk till de bevisat motsatsen och jag tror och hoppas folk kan ändra sig med ökad kunskap.
Bra initiativ att lära upp och förklara för ovana.

/Patrik

 

[Picea]

Öppet på internet är jag rätt så försiktig med allt, men visst slinker det ur mig ett tips då och då. Däremot tipsar jag gärna både bekanta och obekanta om det mesta om de frågar på ett ställe där inte alla har tillgång till allt jämt.

Det känns som att spridningen blir mindre ryktesvägen än om folk går in och läser, men jag kanske bara är nojig.

 

[nermander]

Ditt resonemang haltar lite, tycker jag. Om man tagit sig med egen båt till en arkipelag med över 6500 öar är man nog tillräckligt smart för att lista ut att det finns flera fina vikar. The early bird gets the worm!

Till att börja med kan en fjärdedel av vikarna normalt räknas bort, eftersom man vill ligga på läsidan.

Har man dessutom en segelbåt som har lite djupgående så försvinner väldigt snabbt en stor den av vikarna på grund av att de är för långgrunda.

Nu har jag inte varit i Ålands skärgård, men i Stockholms skärgård har man problemet att många öar är bebyggda, så där faller också många platser bort.

Det är inte utan anledning som det finns böcker och webbsidor om bra naturhamnar.