Antik vildmarksutrustning?

Om man inte behöver skydda sig mot stormvindar och/eller slagregn eller behöver fundera så mycket på vikten anser jag att ylle/vadmal & bomull/bomullsblandningar är bättre än "moderna" tyger för utebruk, just för att de generellt
1. ventilerar bättre.
2. fungerar i större temperaturspann/ansträngningsnivåer
3. är tystare
4. klarar gnistor mm bättre
5. är skönare att ha på sig
Nackdelarna är att de generellt sett
1. torkar långsammare
2. är tyngre.

De senaste åren har jag nästan helt gått över till traditionella material i mina utekläder av ovan angivna orsaker.
Regnar det och jag vet att jag kan torka kläderna inom några timmar eller att det inte är långvarigt regn föredrar jag tätvävd bomull typ KM's Etaproof eller vadmal framför täta plastplagg. Visst blir bomullen/vadmalen blöt utvändigt så småningom, men jag blir inte varm & blöt.
Vintertid föredrar jag bomulls- eller ylleanoraker & bomulls- eller vadmalsbyxor då de ventilerar otroligt mycket bättre än plastplagg.
Och enda gångerna jag råkat ut för att det isat i kläderna vintertid är när jag haft i princip helt täta vindplagg och lite under, tex cykling/skidåkning i temp under -20 med WS-jacka och 1 eller 2 tunna underställströjor. Riktigt tätslagen bomull typ Etaproof tycker jag också fungerar dåligt om det är riktigt kallt, under- 25, och man svettas mycket - då sväller bomullen och blir så tät så svetten stannar i kläderna och kan frysa. Annars i glesare ylle/bomull ventileras svetten ut och fryser på utsidan som rimfrost.
 
Senast ändrad:
Det här med vårt ursprung är rätt enkelt, vi är den eldande arten, sen om vi gör det innomhus, i tält, kojor eller i fria luften är bara beroende på möjligheterna. Bara för att det är förståliga eldförbund under årstiden när vi kan gå och verka i mycket lite och tunnt. Betyder väl inte att vi skall lägga om stil när skogen är våt och kall samt vi vill värma mat och torka plagg.
Ull är väl inte bara en friluftskänsla, det är en mycket hög funktion och god verkan i plaggen oxså.
go tur
 
Jo, men knappast utan eld?
Det var ju det som var den springande punkten här: Man var beroende av eld för att kunna torka kläderna.

Hur mycket eldade polarfararna? Inuiterna?

Du verkar ha bestämt dig för att traditionella material inte fungerar utomhus, har du kommit fram till det genom egen erfarenhet?

citat
"Möjligen om man använder ångspärr, men annars blir det ju precis som isoleringen i ett hus: Fukten som kommer innifrån kondenserar och stannar kvar.
Det är ju samma problem som med t.ex. dunkläder, Det stora problemet med ylle är att det binder väldigt mycket fukt. Det är också en av dess styrkor, men bara om man har möjlighet att torka regelbundet."

"Inte om det är minusgrader, då fryser fukten innan den har kommit utanför kläderna.
Sen handlade det ju inte om att spendera timmar ute i -30 utan dygn."

"Nu pratade ju jag om att att vara HELT klädd i ylle. Då kan man knappast torka kläderna mot kroppen (ska man sätta understället utanpå rocken då eller?)."

"Jag minns inte tidsperspektivet, om det kan ha varit för 50-60 år sen eller nåt sånt. Kläderna (om man var klädd för -30) vägde väl 15 kg eller nåt sånt, och efter en vecka ute hade man 11 kg vatten bundet i kläderna och var alltså helt beroende av en eld för att kunna torka kläderna."

Är det nått annat än det jag fetat som du kanske inte kommer ihåg riktigt hur det var?

Vilka moderna material kan du torka utan yttre värmekälla om de blivit blöta?
 
På ylle/ylletiden hade man föruton eldningsgrejorna med sig sk handvärmare som glödde med cigarettändarvätska. 6 av dem ingick i min fältutrustning. Behövdes på höstar och våta vårvintrar.
 
Möjligen om man använder ångspärr, men annars blir det ju precis som isoleringen i ett hus: Fukten som kommer innifrån kondenserar och stannar kvar.

Det är ju samma problem som med t.ex. dunkläder, Det stora problemet med ylle är att det binder väldigt mycket fukt. Det är också en av dess styrkor, men bara om man har möjlighet att torka regelbundet.

Jag hajar inte. Har man inte underställ för att vara torr närmast kroppen?
Ska fukten transporteras ut från kläderna måste kläderna vara varma hela vägen ut, eller?
Att klä sej i lager lärde man sej sannolikt redan första vintern man tillverkade textilier, jag på
50 talet. Att man kan göra bra kläder idag betvivlar jag inte men man ska inte tro att det är något
nytt från sportklädes fabrikanterna.
Ångspärr i hus ska hindra mögel/rötskador, om K- värdet ändras är det högst marginelt, inte mätbart.(appropå din liknelse).
Mao inget nytt under solen, bara fler som vill göra mer pengar, så lägg undan katalogen och känn efter vad du verkligen behöver och skaffa det.
Lita lite mer på ylle, det är ett behagligt material dessutom.

MVH Glenn
 
Du verkar ha bestämt dig för att traditionella material inte fungerar utomhus, har du kommit fram till det genom egen erfarenhet?

Som jag har skrivit så har jag läst mig till det. Och det är alltså troligen Lars Fält som har skrivit det. Och det handlade alltså om att ylle binder väldigt mycket fukt. Syntetmaterial binder inte lika mycket fukt.

Det är ju ganska enkelt att kolla. Väg kläderna innan du går ut och när du kommer hem. Då ser du hur mycket fukt de binder. Sen kan du se hur lång tid det tar för kläderna att återfå sin torrvikt.
 
Som jag har skrivit så har jag läst mig till det. Och det är alltså troligen Lars Fält som har skrivit det. Och det handlade alltså om att ylle binder väldigt mycket fukt. Syntetmaterial binder inte lika mycket fukt.

Visst binder ylle mer fukt än syntet, det förnekar jag inte, har läst att ylle kan binda upp till 35% av sin egen vikt i fukt.
Men jag vet av egen erfarenhet att ylle/vadmal som tillåts ventilera inte binder de mängderna när man rör sig ute, om det inte regnar kraftigt eller ihållande. Visst kan en riktigt blöt vadmalsblus ta över ett dygn att torka inomhus, men även fast den är så blöt så gör den något som syntetmaterial som är lika blöta inte gör, nämligen fortsätter att 'värma' den som bär den. Syntetkläder som binder en bråkdel av fukten upplever jag mycket kallare när de är fuktiga/blöta.

Det är ju ganska enkelt att kolla. Väg kläderna innan du går ut och när du kommer hem. Då ser du hur mycket fukt de binder. Sen kan du se hur lång tid det tar för kläderna att återfå sin torrvikt.
[QUOTE/]

Jag har hyfsad koll på vad ylle har för för-/nackdelar. Att det kan ta upp mer fukt än syntetmaterial är en sån liten nackdel så jag funderar inte ens på den då det gäller vanligt friluftsliv.
 
...Och det är alltså troligen Lars Fält som har skrivit det...

Kunde inte riktigt släppa att Fält skulle "göra ned" traditionella material, då jag vet att han använder Ventileanoraker mm...sen att man kan tolka det skrivna ordet som man vill om man inte provat materialen själv, bevisas ju med klarhet i denna tråd:)

Googlade och hittade en ny? bok av bla den gode Fält
http://www.vildmarksbiblioteket.se/html/Skogsliv.htm

utdrag ur boken
http://www.vildmarksbiblioteket.se/html/documents/Skogsliv_28-33_webb.pdf
sidan 30
"I början av 1900-talet började friluftsorganisationerna i Sverige utveckla och förbättra utrustningen och de principer man fastställde då gäller för det mesta än idag – ull mot kyla, tättvävd bomull mot vind och väta och skinn och läder mot slitage.
Kläderna skall tåla att bli blöta och att användas nära elden, och därför är torkförmågan viktigare än vattentätheten. Naturfiber som ull, bomull och skinn brinner och smälter inte som till exempel nylon. Har man sett när ett par byxor eller en jacka smälter in i huden, så förstår man vilken skada dessa material kan åstadkomma.
Människokroppen är gjord för att avge värme, inte för att behålla den.
Klär man sig som en lök i tre lager blir det lättare att reglera klädseln för att behålla eller för att göra av med värme, den så kallade flerskiktsprincipen. Närmast kroppen fungerar ett underställ av ull bäst. Nutida underställ är tillverkade av mycket tunna ullfiber och kliar inte som de äldre gjorde.
Ull har förmågan att ta upp och transportera fukt när vi svettas. Dessutom torkar ull långsamt och stjäl därför väldigt lite av kroppsvärmen. Vävd och filtad ull – vadmal – är sen gammalt ett beprövat material för byxor och jackor när det blir lite kallare. Vadmalen är relativt vindtät och även om
den blir våt i regn håller den kroppen torr.
Tättvävd bomull lämpar sig bäst för jackor och byxor som skall vara vindtäta och regntåliga. På senare tid har det blivit lättare att hitta kläder och tyger av ekologiskt odlad bomull som inte tär på miljö och ändliga resurser på samma sätt som den konventionellt odlade. Skinn och läder klarar slitage och fungerar som förstärkning vid till exempel armbågar, över axlar och vid byxslut. Kläder som håller över många år och tål att repareras är miljövänligare"

Nä Peter, gör dig själv en tjänst och prova vadmal framöver;)
 
Lennart Wallins bok Råd har oxså ett fint kapitel om vettig klädsel, läs det och fundera över de råden.
En fiber som värmer även med hög egen fuktighet är inga dåliga grejor!
 
Kunde inte riktigt släppa att Fält skulle "göra ned" traditionella material, då jag vet att han använder Ventileanoraker mm...sen att man kan tolka det skrivna ordet som man vill om man inte provat materialen själv, bevisas ju med klarhet i denna tråd:)

Jag är inte säker på att det är han som skrivit avsnittet, men notera att det är i "Att överleva VINTERTID på naturens villkor". I den vanliga "Att överleva på naturens villkor" så står inte förbehållet om ylle med.

Och som jag minns det så står det alltså att om man var helt klädd i ylle för att klara -30 grader så vägde kläderna 15 kg, och efter en vecka hade man 11 kg vatten bundet i kläderna. Det står INTE att de inte isolerade, men att släpa på 11 kg vatten är ingen höjdare... Jag skulle inte ens vilja ha 15 kg torra kläder på mig.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg