Alltså, jag tycker att man skilja på den offentliga aspekten och den privata.
Den offentliga - alltså att försöka sig på "the most difficult adventure project ever attempted" - det som basunerats ut via PR-byråer och hemsida, tycker jag har misslyckats. Han har inte klarat av att ta sig från punkt A till B på det sätt som var tänkt (åtminstone som det framställdes) från början.
Den privata - att skaffa sig bra erfarenheter och försöka göra det bästa av situationen, är beundransvärd och säkert ett intressant äventyr. Men det är inte detsamma som "the most difficult project".
Om han försöker igen och får problem på en annan sträcka? Ja, då har han väl misslyckats återigen. Och får försöka på nytt. Men om det är det ultimata äventyret så är det väl naturligt om man misslyckas. Det vore ju konstigare om man inte gjorde det.
Med det sagt vill jag säga att jag inte tagit ställning för eller emot om han fuskat, lurat folk på pengar etc. Det har jag ingen möjlighet att avgöra utan mer bakgrundsinfo. Det jag menar är att expeditionen så som den framställdes inte har lyckats (att ta sig för egen, klimatsmart, maskin från Nord- till Sydpol i ett svep).
Jag blir dessutom lite trött när han intar en offerroll - "det är så synd om mig som kämpar jättejättehårt medan folk hemma är jättejättedumma" (ja, jag raljerar). Trots allt lever han en ganska priviligerad tillvaro där han får göra precis vad han vill tack vare att en antal företag tror på hans idé. Jag har inga åsikter om det i sig (snarare är han att gratulera som lyckats skrapa ihop stålar), men jag tycker att om man ställer sig i offentligheten och nyttjar media och påstår ett antal saker, så har man skyldighet att redovisa att man uppfyller dem också. Det går inte att bara vara offentlig när det passar en själv.
Jag tror att man alltid tjänar på att ha stor genomskinlighet på det man gör. I det aktuella fallet tycker jag att det hade varit enkelt att säga "jag har misslyckats att ta mig från Nordpolen till Sydpolen för egen kraft - men jag fortsätter utifrån de nya förutsättningarna och tänker se till det ska bli ett spännande äventyr som mina sponsorer kommer bli nöjda med".
Jag förstår att du skämtar lite i avslutningen "det är bara börja planera din expedition som skall bräcka honom". Men det är en del av min poäng. Han har gett sig in i den delen av frilufts-/äventyrsbranschen som omsätter en väldig massa pengar, som är offentlig och som innehåller ett stort tävlingsmoment (det gäller att bli först med något, annars syns man inte och får inte pengar), då har man också ett större redovisningsansvar att man genomför det man förutsatt sig på det sätt som man sagt att man ska göra.
Jag, å andra sidan, vandrar i fjällen, cyklar i skogen och dyker i havet i all enkelhet för mitt eget höga nöjes skull. Jag har inget behov av att bräcka någon. Och behöver inte heller stå till svars för mina högst blygsamma äventyr.
Den offentliga - alltså att försöka sig på "the most difficult adventure project ever attempted" - det som basunerats ut via PR-byråer och hemsida, tycker jag har misslyckats. Han har inte klarat av att ta sig från punkt A till B på det sätt som var tänkt (åtminstone som det framställdes) från början.
Den privata - att skaffa sig bra erfarenheter och försöka göra det bästa av situationen, är beundransvärd och säkert ett intressant äventyr. Men det är inte detsamma som "the most difficult project".
Om han försöker igen och får problem på en annan sträcka? Ja, då har han väl misslyckats återigen. Och får försöka på nytt. Men om det är det ultimata äventyret så är det väl naturligt om man misslyckas. Det vore ju konstigare om man inte gjorde det.
Med det sagt vill jag säga att jag inte tagit ställning för eller emot om han fuskat, lurat folk på pengar etc. Det har jag ingen möjlighet att avgöra utan mer bakgrundsinfo. Det jag menar är att expeditionen så som den framställdes inte har lyckats (att ta sig för egen, klimatsmart, maskin från Nord- till Sydpol i ett svep).
Jag blir dessutom lite trött när han intar en offerroll - "det är så synd om mig som kämpar jättejättehårt medan folk hemma är jättejättedumma" (ja, jag raljerar). Trots allt lever han en ganska priviligerad tillvaro där han får göra precis vad han vill tack vare att en antal företag tror på hans idé. Jag har inga åsikter om det i sig (snarare är han att gratulera som lyckats skrapa ihop stålar), men jag tycker att om man ställer sig i offentligheten och nyttjar media och påstår ett antal saker, så har man skyldighet att redovisa att man uppfyller dem också. Det går inte att bara vara offentlig när det passar en själv.
Jag tror att man alltid tjänar på att ha stor genomskinlighet på det man gör. I det aktuella fallet tycker jag att det hade varit enkelt att säga "jag har misslyckats att ta mig från Nordpolen till Sydpolen för egen kraft - men jag fortsätter utifrån de nya förutsättningarna och tänker se till det ska bli ett spännande äventyr som mina sponsorer kommer bli nöjda med".
Jag förstår att du skämtar lite i avslutningen "det är bara börja planera din expedition som skall bräcka honom". Men det är en del av min poäng. Han har gett sig in i den delen av frilufts-/äventyrsbranschen som omsätter en väldig massa pengar, som är offentlig och som innehåller ett stort tävlingsmoment (det gäller att bli först med något, annars syns man inte och får inte pengar), då har man också ett större redovisningsansvar att man genomför det man förutsatt sig på det sätt som man sagt att man ska göra.
Jag, å andra sidan, vandrar i fjällen, cyklar i skogen och dyker i havet i all enkelhet för mitt eget höga nöjes skull. Jag har inget behov av att bräcka någon. Och behöver inte heller stå till svars för mina högst blygsamma äventyr.
