Allvar i accessfrågor
- Trådstartare fling
- Start datum
Re: Re: Re: Touché
Det är någon annan som äger marken du utnyttjar.
Det är någon annan som bor i angränsande områden.
Det finns andra som inte tycker det är lika kul att leda stenhård 5+ eller vad lederna nu heter som du gör.
Att då som du visa upp en grinig och tvär inställning bara för att folk inte håller med dig om vad du får och inte får är bara löjligt på gränsen till barnsligt.
Vet inte om jag förespråkat en i alla lägen trevlig stil, om nån håller på med personangrepp så har jag inget emot att snoppa av. Det jag påpekar är att du och många med dig ofta tenderar att övertolka allemansrätten till din fördel. Jag tycker för min del att allemansrätten är en förmån, och därför inte skall missbrukas i egoistiskt syfte. Det är kanske det som är problemet, det borde heta allemansFÖRMÅN.Mezzner; sa:
Det är någon annan som äger marken du utnyttjar.
Det är någon annan som bor i angränsande områden.
Det finns andra som inte tycker det är lika kul att leda stenhård 5+ eller vad lederna nu heter som du gör.
Att då som du visa upp en grinig och tvär inställning bara för att folk inte håller med dig om vad du får och inte får är bara löjligt på gränsen till barnsligt.
Nytänkande efterlyses!
Kommunen äger till största delen marken vi talar om (Tyresö).
Kommunen spelar det ingen roll om man betalar avgift till eller inte. Men man kan betala dom som bor i närområdet och på så sätt kanske vända trenden med negativ inställning till klättrare. Det är inget jag helst vill se, men om alternativet är klätterförbud så kanske...? En avgift minskar ju dessutom antalet klättrare.
Finns det ingen som har något nytänkande här? Och inte bara det gamla vanliga som inte funkar i längden? (Förbundet, hur man ska bete sig etc som rabblas upp som ett mantra av alla, inkl. mig själv...).
Kommunen äger till största delen marken vi talar om (Tyresö).
Kommunen spelar det ingen roll om man betalar avgift till eller inte. Men man kan betala dom som bor i närområdet och på så sätt kanske vända trenden med negativ inställning till klättrare. Det är inget jag helst vill se, men om alternativet är klätterförbud så kanske...? En avgift minskar ju dessutom antalet klättrare.
Finns det ingen som har något nytänkande här? Och inte bara det gamla vanliga som inte funkar i längden? (Förbundet, hur man ska bete sig etc som rabblas upp som ett mantra av alla, inkl. mig själv...).
Re: Nytänkande efterlyses!
Inbjudan till tårt- och bull-kalas med tillfälle till prova-på-klättring för Tyresö-bor som önskar?
Per J; sa:
Inbjudan till tårt- och bull-kalas med tillfälle till prova-på-klättring för Tyresö-bor som önskar?
Ett miniexempel:
En repkamrat till mig bor i Hölö, och har i sin närhet hittat lite klippor. Vi den av dessa går en liten väg helt nära, men i övrigt ligger den bland åker och skog.
Min kamrat som tyckte att klippan kunde vara värd att jobba lite på, tog reda på vem som ägde marken och talade om för tanten att vi sett klippan och tänkte klättra där. Det var ju inte direkt så att han frågade om lov, men tanten tyckte det lät väl oförargligt och de kom överens om att han skulle få göra en nyckel till den bom som finns över skogsvägen som leder till klippan.
Tanten ringde dock dagen efter och var lite ångerfull; hon hade arrenderat ut jakträtten och när hon talat med jägarna hade de varit negativa, och hon blev tvungen att backa på sitt första besked; Det blev ingen nyckel och hon ville inte att vi klättrade.
Det här är ett exempel som antagligen har en hel del gemensamt med många både mindre och större konflikter.
Någon med särintressen i skogen, vill ha större rätt än han egentligen har. Ingen jägare kan förbjuda folk att vistas på hans marker i Sverige.
I det här fallet var det ju rätt typiskt att man inte ens funderade över om vi tänkte besöka klippan under jakttid eller ej. Jag tror att de flesta markägare är ganska medvetna om det, men en del skulle hellre ha det som i länder där privat mark är privat just.
I det här fallet funkade det bra med markägaren, hon blev glad för kontakten och hade inga synpunkter på vare sig klättring, biltrafik eller troligtvis rensning och borrning. Däremot var det ett gäng jägare som arrenderat jakträtten och sedan vill ta sig större rätt om de kunde komma undan med det. Att bjuda dessa på bullar är inte lätt. Att känna nån i jaktlaget skulle dock mycket väl kunna innebär fritt fram. Att betala t ex de tillfälliga jakträttsinnehavarna för något de inte har rätt till tror jag är att undergräva aktuella lagar och regler. Att tro att de som belönas på detta sätt tycker att belöningsnivån inte kommer att behöva ökas vid godtyckliga tillfällen är antagligen naivt.
Bullar och prova-på-klättring är intellegent och ska prövas, men i vissa fall är det inte lösningen.
Krasst politiskt kan man ju konstatera att det finns fler röster bland Allemansrättens förmånstagare än bland markägare... Det enda som hotar Allemansrätten är möjligen EU.
Jag är f ö markägare själv. Jag är glad i den mån folk inte tjuvjagar på markerna...
En repkamrat till mig bor i Hölö, och har i sin närhet hittat lite klippor. Vi den av dessa går en liten väg helt nära, men i övrigt ligger den bland åker och skog.
Min kamrat som tyckte att klippan kunde vara värd att jobba lite på, tog reda på vem som ägde marken och talade om för tanten att vi sett klippan och tänkte klättra där. Det var ju inte direkt så att han frågade om lov, men tanten tyckte det lät väl oförargligt och de kom överens om att han skulle få göra en nyckel till den bom som finns över skogsvägen som leder till klippan.
Tanten ringde dock dagen efter och var lite ångerfull; hon hade arrenderat ut jakträtten och när hon talat med jägarna hade de varit negativa, och hon blev tvungen att backa på sitt första besked; Det blev ingen nyckel och hon ville inte att vi klättrade.
Det här är ett exempel som antagligen har en hel del gemensamt med många både mindre och större konflikter.
Någon med särintressen i skogen, vill ha större rätt än han egentligen har. Ingen jägare kan förbjuda folk att vistas på hans marker i Sverige.
I det här fallet var det ju rätt typiskt att man inte ens funderade över om vi tänkte besöka klippan under jakttid eller ej. Jag tror att de flesta markägare är ganska medvetna om det, men en del skulle hellre ha det som i länder där privat mark är privat just.
I det här fallet funkade det bra med markägaren, hon blev glad för kontakten och hade inga synpunkter på vare sig klättring, biltrafik eller troligtvis rensning och borrning. Däremot var det ett gäng jägare som arrenderat jakträtten och sedan vill ta sig större rätt om de kunde komma undan med det. Att bjuda dessa på bullar är inte lätt. Att känna nån i jaktlaget skulle dock mycket väl kunna innebär fritt fram. Att betala t ex de tillfälliga jakträttsinnehavarna för något de inte har rätt till tror jag är att undergräva aktuella lagar och regler. Att tro att de som belönas på detta sätt tycker att belöningsnivån inte kommer att behöva ökas vid godtyckliga tillfällen är antagligen naivt.
Bullar och prova-på-klättring är intellegent och ska prövas, men i vissa fall är det inte lösningen.
Krasst politiskt kan man ju konstatera att det finns fler röster bland Allemansrättens förmånstagare än bland markägare... Det enda som hotar Allemansrätten är möjligen EU.
Jag är f ö markägare själv. Jag är glad i den mån folk inte tjuvjagar på markerna...
Klätterklippor och badplatser
En lite tankeväckande jämförelse, kanske?
En bra badplats drar till sig mycket trafik, och bilar parkeras ofta hursomhelst.
De som badar är ofta högljudda, och skriken och skratten hörs väldigt långt över vattnet.
Många badare tänder eldar och grillar korv. Inte alla gör detta på ett ansvarsfullt sätt Alltför många lämnar skräp efter sig.
Miljöpåverkan av en badplats är ingalunda försumbar; stranden slits hårt, och tvålrester hamnar orenade i sjövattnet.
Hur roligt det än är att bada, så är det förknippat med risker för både den som badar och folk omkring.
Så varför förses den populära badplatsen med ordninggjorda eldplatser, soptunnor, bajamajor och p-platser istället för badförbud?
En lite tankeväckande jämförelse, kanske?
En bra badplats drar till sig mycket trafik, och bilar parkeras ofta hursomhelst.
De som badar är ofta högljudda, och skriken och skratten hörs väldigt långt över vattnet.
Många badare tänder eldar och grillar korv. Inte alla gör detta på ett ansvarsfullt sätt Alltför många lämnar skräp efter sig.
Miljöpåverkan av en badplats är ingalunda försumbar; stranden slits hårt, och tvålrester hamnar orenade i sjövattnet.
Hur roligt det än är att bada, så är det förknippat med risker för både den som badar och folk omkring.
Så varför förses den populära badplatsen med ordninggjorda eldplatser, soptunnor, bajamajor och p-platser istället för badförbud?
Ja Gustav, det undrar jag också. För att klättring anses vara farligt i allmänhet? Vet inte, fast du har en stor poäng.
Christer Bratt, ja, du har nog rätt i det du säger. Fast jag har aldrig hävdat (tror jag) att en mjuk inställning är fel. Det är bara det att jag försöker säga att i många praktiska fall när det gäller access har det inte gått med den mjuka stilen. Det finns dolda agendor. Och jag beundrar folk som Anders Wester och Per Calleberg mfl som lagt ner mycket tid på dylika frågor.
Ett sätt jag nämnt förut är att skapa en positiv opinion för klättring. Och ett sätt kan vara kommersialisering (pengar styr) och mer prova på, samt att få fler att klättra (kräver lättillgänglighet? - mer borrbult??). Ett annat är att diskutera med alla berörda och t.ex. bjuda på saft och bullar. Fast jag håller med Mezzner om att saft-och bullstrategin kan vara sub-optimal.
Christer Bratt, ja, du har nog rätt i det du säger. Fast jag har aldrig hävdat (tror jag) att en mjuk inställning är fel. Det är bara det att jag försöker säga att i många praktiska fall när det gäller access har det inte gått med den mjuka stilen. Det finns dolda agendor. Och jag beundrar folk som Anders Wester och Per Calleberg mfl som lagt ner mycket tid på dylika frågor.
Ett sätt jag nämnt förut är att skapa en positiv opinion för klättring. Och ett sätt kan vara kommersialisering (pengar styr) och mer prova på, samt att få fler att klättra (kräver lättillgänglighet? - mer borrbult??). Ett annat är att diskutera med alla berörda och t.ex. bjuda på saft och bullar. Fast jag håller med Mezzner om att saft-och bullstrategin kan vara sub-optimal.
Inte insatt men..
Till vardags jobbar jag med att hjälpa företag att få Miljötillstånd och när jag läste den här tråden så fick jag idén att någon bör söka just ett miljötillstånd för klippklättring på ett berg. Prata med en Länsstyrelse eller kommun, de måste svara (förvaltningslagen §4 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19860223.HTM )
Det ska eg finnas någon förening/verksamhet som söker men det borde väl gå att lösa?!
Till vardags jobbar jag med att hjälpa företag att få Miljötillstånd och när jag läste den här tråden så fick jag idén att någon bör söka just ett miljötillstånd för klippklättring på ett berg. Prata med en Länsstyrelse eller kommun, de måste svara (förvaltningslagen §4 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19860223.HTM )
Det ska eg finnas någon förening/verksamhet som söker men det borde väl gå att lösa?!
OT
Till Håkan Borg. Jag förstod att du inte bryr dig om vad du klättrar på, gissar att du klättrar sporadiskt och inte mer än sv 4-5 och är nöjd med det, bara du är ute, eftersom du arrogant (sätt dig in i vad andra klättrare kan tycka) säger att det är bara att åka till en ny klippa (vad gör du när alla blir stängda för klättring - åker till Verket?) och fr ett senare inlägg säger att du i huvudsak mestadels besökt tre berg i Stockholm. (Vad har UCPA med vår accessfråga att göra, mer än att fransmän generellt verkar ha en annan inställning till klättring än svenskar??). Jag har förståelse för den inställningen. Detta gäller emellertid inte för alla klättrare.
Jag uppskattar fina linjer, som ex. 12e mekanismen, Uffes Under, Clark Kent el Lois Lane. Repeterar gärna dem. Det är fortfarande kul att åka till Grönbrink, även om man gjort de flesta leder där, fast det lockar mer att åka till andra (närmre) klippor. Dessutom finns det inte många hårdare leder i Grönbrink el. Vårdberget. Prova Tyresö
, otroligt fin natur, bra läge, mkt bra, ofta välsäkrad klättring. Särskilt i det 5-6 registret och många lite svårare leder. För övrigt har jag inte varit på Dödskalleberget sedan 2000, för det håller på att växa igen och bultarna är inte bytta eftersom vi skulle hålla en låg profil för att kunna få klättra där senare. Det går ju bra...
Har jag någonsin sagt något om att tjurskalligt HÄVDA att vi har rätt att klättra, så rätta mig. Det har jag hur som helst inte menat, utan vitsen var att lyfta ett växande problem ytterligare till ytan. Så klart att det är bäst att se det som ett privilegium att få klättra på någon annans mark (Tyresö kommuns, upperbarligen, tack Per J för upplysningen - alltså delvis din mark, eller?). Men det är även min rätt att hävda mig mot de som inte vill ha klättrare i sin närhet av principskäl och därmed försöker med obskyra argument för att få bort dessa människor. Jag kan mycket väl sätta mig in i deras situtation, men om vi klättrare för en sansad debatt, visar hänsyn och de låtsas göra det, fast inte bryr sig för de vill ha totalförbud, får väl det stå för dig att kalla mig för arrogant och du kan fortsätta ta "markägarnas" och "Tyresögrannarnas" parti.
Är det någon som försöker "förbättra dina möjligheter att utöva klättring" (läs utomhus, inne verkar du klara dig...) är det väl bl.a. jag, eftersom jag, till skillnad mot dig, bryr mig om att klätterförbud införs på många ställen i landet och specifikt här i Stockholm.
Som andra redan sagt, det handlar om att identifiera varför det egentligen är problem, fundera och försöka göra något åt det (gärna nytänkande), dvs om man nu bryr sig om att klippor stängs ner. I det ingår självklart att sätta sig in i ev. grannars och markägares situationer. Kom med något vettigt i debatten, vettja. Sätt dig in i vilka skäl klättrare kan ha för att klättra och varför det i många fall helst sker på flera olika klippor.
Till Håkan Borg. Jag förstod att du inte bryr dig om vad du klättrar på, gissar att du klättrar sporadiskt och inte mer än sv 4-5 och är nöjd med det, bara du är ute, eftersom du arrogant (sätt dig in i vad andra klättrare kan tycka) säger att det är bara att åka till en ny klippa (vad gör du när alla blir stängda för klättring - åker till Verket?) och fr ett senare inlägg säger att du i huvudsak mestadels besökt tre berg i Stockholm. (Vad har UCPA med vår accessfråga att göra, mer än att fransmän generellt verkar ha en annan inställning till klättring än svenskar??). Jag har förståelse för den inställningen. Detta gäller emellertid inte för alla klättrare.
Jag uppskattar fina linjer, som ex. 12e mekanismen, Uffes Under, Clark Kent el Lois Lane. Repeterar gärna dem. Det är fortfarande kul att åka till Grönbrink, även om man gjort de flesta leder där, fast det lockar mer att åka till andra (närmre) klippor. Dessutom finns det inte många hårdare leder i Grönbrink el. Vårdberget. Prova Tyresö
, otroligt fin natur, bra läge, mkt bra, ofta välsäkrad klättring. Särskilt i det 5-6 registret och många lite svårare leder. För övrigt har jag inte varit på Dödskalleberget sedan 2000, för det håller på att växa igen och bultarna är inte bytta eftersom vi skulle hålla en låg profil för att kunna få klättra där senare. Det går ju bra...Har jag någonsin sagt något om att tjurskalligt HÄVDA att vi har rätt att klättra, så rätta mig. Det har jag hur som helst inte menat, utan vitsen var att lyfta ett växande problem ytterligare till ytan. Så klart att det är bäst att se det som ett privilegium att få klättra på någon annans mark (Tyresö kommuns, upperbarligen, tack Per J för upplysningen - alltså delvis din mark, eller?). Men det är även min rätt att hävda mig mot de som inte vill ha klättrare i sin närhet av principskäl och därmed försöker med obskyra argument för att få bort dessa människor. Jag kan mycket väl sätta mig in i deras situtation, men om vi klättrare för en sansad debatt, visar hänsyn och de låtsas göra det, fast inte bryr sig för de vill ha totalförbud, får väl det stå för dig att kalla mig för arrogant och du kan fortsätta ta "markägarnas" och "Tyresögrannarnas" parti.
Är det någon som försöker "förbättra dina möjligheter att utöva klättring" (läs utomhus, inne verkar du klara dig...) är det väl bl.a. jag, eftersom jag, till skillnad mot dig, bryr mig om att klätterförbud införs på många ställen i landet och specifikt här i Stockholm.
Som andra redan sagt, det handlar om att identifiera varför det egentligen är problem, fundera och försöka göra något åt det (gärna nytänkande), dvs om man nu bryr sig om att klippor stängs ner. I det ingår självklart att sätta sig in i ev. grannars och markägares situationer. Kom med något vettigt i debatten, vettja. Sätt dig in i vilka skäl klättrare kan ha för att klättra och varför det i många fall helst sker på flera olika klippor.
Re: Re: Inte insatt men..
1. Det ska vara något som "Påverkar/använder naturen i kommersiellt syfte"
2. En ansvarig person/företag/förening ska finnas
3. I ett tillstånd står de villkor som myndigheten kräver
4. Uppfyller man villkoren så är man "untouchable"
Detta är en lite udda idé men jag ser inga principiella hinder! Men jag kollade närmare på varför klätterförbud utfärdats och ofta var det för att det var synd om nån planta eller nåt djur. Alltså ingen skillnad mot att ett företag vill släppa ut nån gegga i naturen.
Jag kan tänka mig att man möts av grym skepsis av myndigheterna. Men som klättring behandlas idag så tvingar det fram konfliktsituationer som Miljöbalken är till för att lösa!
Apropå arga närboende så är det en stor del i mitt arbete att läsa "arga brev"....
fling; sa:
1. Det ska vara något som "Påverkar/använder naturen i kommersiellt syfte"
2. En ansvarig person/företag/förening ska finnas
3. I ett tillstånd står de villkor som myndigheten kräver
4. Uppfyller man villkoren så är man "untouchable"
Detta är en lite udda idé men jag ser inga principiella hinder! Men jag kollade närmare på varför klätterförbud utfärdats och ofta var det för att det var synd om nån planta eller nåt djur. Alltså ingen skillnad mot att ett företag vill släppa ut nån gegga i naturen.
Jag kan tänka mig att man möts av grym skepsis av myndigheterna. Men som klättring behandlas idag så tvingar det fram konfliktsituationer som Miljöbalken är till för att lösa!
Apropå arga närboende så är det en stor del i mitt arbete att läsa "arga brev"....
Re: Re: Re: Inte insatt men..
Vi faller nog på punkt ett, om vi inte kommersialiserar uteklättringen, vilket kanske är lite väl drastiskt. (Eller så kanske man skulle skynda sig och söka tillstånd, för att kunna tjäna pengar på alla klättrare!)
Vilka villkor skulle kunna bli aktuella? Städning, [om]bultning, m.m?
Principiellt är det ingen skillnad, baserat på vad du säger. Någon måste väl vara banbrytande? Men vi kanske måste satsa mer på olje- eller kvicksilverutsläpp i större skala=
Till sist, går ett ev beslut att överklaga och i så fall av vilka?
Saltis; sa:
Vi faller nog på punkt ett, om vi inte kommersialiserar uteklättringen, vilket kanske är lite väl drastiskt. (Eller så kanske man skulle skynda sig och söka tillstånd, för att kunna tjäna pengar på alla klättrare!)
Vilka villkor skulle kunna bli aktuella? Städning, [om]bultning, m.m?
Principiellt är det ingen skillnad, baserat på vad du säger. Någon måste väl vara banbrytande? Men vi kanske måste satsa mer på olje- eller kvicksilverutsläpp i större skala=
Till sist, går ett ev beslut att överklaga och i så fall av vilka?
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Börja klättra på allvar | Klättring allmänt | 9 |
Liknande trådar
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg