Den flitige och provokative Gunnar Andersson har slagit till igen, i Utemagasinet nr. 3. Han vill skrota allemansrätten, mest, verkar det, för att den egentligen inte finns och för att det vore tänkbart att eventföretag håller firmafester med högtalare och helikoptrar i naturen i dess skydd. Hur det är med det senare kan man undra, ty lagen, som han citerar, föreskriver ju att man ska ta hänsyn - till andra människor får man förmoda.
Man kan förundras över vad folk tillåter sig. En sommardag ligger jag och dåsar mellan doppen vid Snårsviken i Stångån (en plats som numera är naturreservat). Plötsligt störs friden, in väller ett stort antal skränande ungar och några skränande äldre från olika håll och nu ska det minsann delas in i lag och tävlas. Jag kunde givetvis inte vara kvar - flockens seger över individen. Så det kanske ska heta "Nästanallemansrätten"?
En annan dag cyklar jag ut till ett annat fint badställe, fint fast det ligger intill en väg, men det märker man knappt, speciellt när man klivit i sjön. Det är drygt tre mil dit. Då ser jag på det lilla utrymmet två husbilar uppställda och några personer som sitter och gonar sig i solstolar. Där fanns inte plats för mig. Och jag som är så hänsynsfull att jag tar med mig ett par shorts att bada i, utifall att.
Något hundratal meter från badstället fanns en vägficka där man lätt kunnat ställa upp husbilarna.
Nå, för en del år sen var det nån byråkrat på länsstyrelsen i Jämtland som hade idéer om att "utveckla" Jämtlandsfjällen. Vissa "känsliga" områden skulle bara få besökas på guidade turer; tältning skulle bara tillåtas på anvisade betalplatser, etc. Det handlade givetvis om pengar, men man skyllde på naturskydd. Hur seriöst det var, vet jag inte, men det ansågs allmänt att hela projektet stred mot Allemansrätten.
Så den kanske gjorde nytta?
Hur unik är den svenska Allemansrätten? Enligt min erfarenhet är inte Norge eller Skottland annorlunda. Möjligen unikt, som Andersson påpekar, är att eldning tillåts i Sverige, fan vet varför.
Man kan tälta utan markägarens tillåtelse. I Alperna (Piemonte, Lombardia, Wallis, Ticino, Graubünden, Vorarlberg, diverse franska områden)
har jag tältat fritt kanske 80 gånger, i Pyreneerna gissningsvis 40,
men alltid pratat med herdarna om de var hemma. I Schweiz 2009 lyckades jag göra en 11-dagarstur med fri övernattning alla 10 nätterna. Jag har tältat vid fäbodar om korna och herdarna ännu inte var där. I Vorarlberg kan man tälta "Im Ödland", vilket betyder ovanför den sista fäboden. I natur- och nationalparker gäller tydliga regler, ibland tidsregler, ibland avståndsregler. Korsa annans mark? Problemfritt på markerade leder; omarkerade varianter är ju bara desto vildare. Plocka blommor? Det är ju bara dumt.
Det ligger nog en hel del i att det eventuellt unika är att landet är så glest befolkat. Men jag förstod inte varför det var så viktigt att skrota rätten.
Man kan förundras över vad folk tillåter sig. En sommardag ligger jag och dåsar mellan doppen vid Snårsviken i Stångån (en plats som numera är naturreservat). Plötsligt störs friden, in väller ett stort antal skränande ungar och några skränande äldre från olika håll och nu ska det minsann delas in i lag och tävlas. Jag kunde givetvis inte vara kvar - flockens seger över individen. Så det kanske ska heta "Nästanallemansrätten"?
En annan dag cyklar jag ut till ett annat fint badställe, fint fast det ligger intill en väg, men det märker man knappt, speciellt när man klivit i sjön. Det är drygt tre mil dit. Då ser jag på det lilla utrymmet två husbilar uppställda och några personer som sitter och gonar sig i solstolar. Där fanns inte plats för mig. Och jag som är så hänsynsfull att jag tar med mig ett par shorts att bada i, utifall att.
Något hundratal meter från badstället fanns en vägficka där man lätt kunnat ställa upp husbilarna.
Nå, för en del år sen var det nån byråkrat på länsstyrelsen i Jämtland som hade idéer om att "utveckla" Jämtlandsfjällen. Vissa "känsliga" områden skulle bara få besökas på guidade turer; tältning skulle bara tillåtas på anvisade betalplatser, etc. Det handlade givetvis om pengar, men man skyllde på naturskydd. Hur seriöst det var, vet jag inte, men det ansågs allmänt att hela projektet stred mot Allemansrätten.
Så den kanske gjorde nytta?
Hur unik är den svenska Allemansrätten? Enligt min erfarenhet är inte Norge eller Skottland annorlunda. Möjligen unikt, som Andersson påpekar, är att eldning tillåts i Sverige, fan vet varför.
Man kan tälta utan markägarens tillåtelse. I Alperna (Piemonte, Lombardia, Wallis, Ticino, Graubünden, Vorarlberg, diverse franska områden)
har jag tältat fritt kanske 80 gånger, i Pyreneerna gissningsvis 40,
men alltid pratat med herdarna om de var hemma. I Schweiz 2009 lyckades jag göra en 11-dagarstur med fri övernattning alla 10 nätterna. Jag har tältat vid fäbodar om korna och herdarna ännu inte var där. I Vorarlberg kan man tälta "Im Ödland", vilket betyder ovanför den sista fäboden. I natur- och nationalparker gäller tydliga regler, ibland tidsregler, ibland avståndsregler. Korsa annans mark? Problemfritt på markerade leder; omarkerade varianter är ju bara desto vildare. Plocka blommor? Det är ju bara dumt.
Det ligger nog en hel del i att det eventuellt unika är att landet är så glest befolkat. Men jag förstod inte varför det var så viktigt att skrota rätten.