• Om "Fritt Forum"
    Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.

    OBS!
    Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.

All denna engelska?

En intressant fråga. Min irländska kollega, som inte kan ett ord svenska, har förvånats över samma sak: varför står det så mycket på engelska i uppenbart helsvenska sammanhang?

För att svara på ursprungsfrågan, så tror jag att det finns två huvudskäl: för det första att det upplevs som "häftigt", och för det andra att diverse organisationer vill ha ett "internationellt" fokus. Vilket är motiverat ibland, men inte alltid. En tredje förklaring kan vara ren lathet/inkompetens: det kräver ofta en hel del av översättaren för att få in samma andemening som i originaltexten, och då slänger man in en direktöversatt anglicism istället. Resultatet blir ofta komiskt, t.ex. en film som marknadsfördes som ett "vibrerande familjeporträtt"... (från "vibrant").

Det kan nämnas att den färska språklagen faktiskt slår fast att svenska nu ska vara huvudspråk i offentlig kommunikation (dvs från myndigheter etc.). Vilket bla. gjorts att Stockholms fåniga slogan "Capital of Scandinavia" har ifrågasatts.

Själv störs jag inte så mycket av engelska uttryck, och jag använder dylika själv ibland helt enkelt för att de upplevs som vedertagna eller saknar en bra och entydig översättning (alla som använt en dator vet t.ex innebörden av "Undo"). Däremot ogillar jag klumpiga anglicismer som gör språket oklart, eller bara mindre slagkraftigt.
 
<KLIPP>
Själv störs jag inte så mycket av engelska uttryck, och jag använder dylika själv ibland helt enkelt för att de upplevs som vedertagna eller saknar en bra och entydig översättning (alla som använt en dator vet t.ex innebörden av "Undo"). Däremot ogillar jag klumpiga anglicismer som gör språket oklart, eller bara mindre slagkraftigt.

På datorer tycker jag ordet ångra beskriver "undo" väl på svenska. Värre för mig är att översätta "default" - några bra förslag? Förvalt värde känns mest beskrivande men lite långt och klumpigt. Normal- eller standard-värde är på rätt väg men inte helt korrekt.

/Patrik, brukar skoja om att koncernspråket är "bad english" då få kollegor har engelska som första språk men de flesta har det som andra språk - "sanity check" översätts ibland slarvigt till sanitetscheck :)
 
Stora eller små bokstäver i flerordiga namn? Språkrådets skrivregler
(som står på mitt skrivbord jämte ordböcker på fyra språk)
säger i paragraf 8.6: "Namn på organisationer och företag skrivs enligt deras egen praxis." Jag har arbetat på Linköpings universitet. Stadens morgontidning Corren heter
officiellt Östgöta Correspondenten, och det finns en gratistidning med namnet Linköpings-Posten. Den stora morgontidningen i Stockholm heter Dagens Nyheter. En stor språkvårdande instans går under namnet Svenska Akademien. Det kan tänkas att stora bokstäver, liksom särskrivning (i fallet med Corren) i dessa fall speglar ett gammalt språkbruk.

Halaj!

Åh, fan. Jag har alltid trott att man härmar ett engelskt sätt att skriva när man gör sådär. Ungefär som man kan se Peter’s Gatukök, eller Eva’s Konditori.

Angående ursprungsfrågan tror jag att det beror på att U.S.A. anses vara det ledande landet just nu. De bestämmer var skåpet skall stå och om någon har en avvikande åsikt skickar de ett och annat hangarfartyg för att korrigera åsikterna.

På 1800-talet var det väl Frankrike som ansågs vara det mest kultiverade och högtstående landet. Dessutom härjade Napoleon vilt, så landet hade muskler också.
Kuriosa: jag läste Döda själar av Nikolaj Gogol. I boken kryddar figurerna hela tiden sitt prat med fräcka onliners (vad säger man på svenska?) på franska!
Det var på pricken exakt likadant som folk gör nu, fast för 100 år sedan, i Ryssland.

//T
 
En intressant fråga. Min irländska kollega, som inte kan ett ord svenska, har förvånats över samma sak: varför står det så mycket på engelska i uppenbart helsvenska sammanhang?

För att svara på ursprungsfrågan, så tror jag att det finns två huvudskäl: för det första att det upplevs som "häftigt", och för det andra att diverse organisationer vill ha ett "internationellt" fokus. Vilket är motiverat ibland, men inte alltid. En tredje förklaring kan vara ren lathet/inkompetens: det kräver ofta en hel del av översättaren för att få in samma andemening som i originaltexten, och då slänger man in en direktöversatt anglicism istället. Resultatet blir ofta komiskt, t.ex. en film som marknadsfördes som ett "vibrerande familjeporträtt"... (från "vibrant").

Det kan nämnas att den färska språklagen faktiskt slår fast att svenska nu ska vara huvudspråk i offentlig kommunikation (dvs från myndigheter etc.). Vilket bla. gjorts att Stockholms fåniga slogan "Capital of Scandinavia" har ifrågasatts.

Själv störs jag inte så mycket av engelska uttryck, och jag använder dylika själv ibland helt enkelt för att de upplevs som vedertagna eller saknar en bra och entydig översättning (alla som använt en dator vet t.ex innebörden av "Undo"). Däremot ogillar jag klumpiga anglicismer som gör språket oklart, eller bara mindre slagkraftigt.

Halaj!

Här och där på nätet har jag sett saker som:
-din dator är kass! Köp en proper dator!
-nej, det vill jag inte göra! Det kommer att jeopardisera min plan!
-knivbladet är serraterat
-telefonen är ruggad

jag gissar att skribenten tycker att det ser ”fräckt” ut att skriva sådär. Själv blir jag inte imponerad.

//T
 
Halaj!
-nej, det vill jag inte göra! Det kommer att jeopardisera min plan!
(---)
//T

Haha! Jag får en bild av att Magnus Härenstam dyker upp och pratar med den där spända magisterrösten, och så rasar planerna... :)

Angående Inledande Versaler, så ser jag det som mest ett "kosmetiskt" grepp (Dagens Nyheter etc.). Jag tror att det tidigare används för titlar i engelsk litteratur (något äldre vetenskapliga artiklar brukar ha titeln i "Title Case"), men de gånger jag skickat in artiklar har det framgått tydligt att "title case" inte är önskvärt.

Vanligare verkar det också bli att man sätter versaler i t.ex Januari, Måndag eller dylikt på engelskt manér. Det är otraditionellt, men det är en anglifiering jag nog kan leva med. Dock har jag ännu inte sett att man sätter nationalitet med versaler (Svensk, Norsk etc.), utan skriver på vanligt vis svensk, norsk i svensk text. Det är egentligen en rätt konstig svensk särart. Ännu märkligare blir det med sammansatta konstruktioner som inleds med namn: huvudstaden Stockholm har stockholmsväder och stockholmstrafik... varför droppar man versalen där? (och där smög det sig en till anglicism... ;))
 
Det sista beror på att sammansättningarna i fråga inte är namn. Däremot skriver man Storstockholm eller Stor-Stockholm som namn på Stockholm och angränsande kommuner.

En artist som ofta besöker Sverige är en sverigebekant, den som aktivt sympatiserar med SD är en sverigedemokrat, men partiet heter förstås Sverigedemokraterna.
 
Ännu märkligare blir det med sammansatta konstruktioner som inleds med namn: huvudstaden Stockholm har stockholmsväder och stockholmstrafik... varför droppar man versalen där? (och där smög det sig en till anglicism... ;))

Fast det där är inte riktigt sant -- det borde vara versal även i de övriga orden, men inte i t.ex. "stockholmare". Skillnaden ligger i huruvida det rör sig om en sammansättning (namnets versal behålls) eller avledning (gemen). Se Språkrådets rekommendationer (1, 2).
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg