Äta lavar

Tydligen så vill "johankse" att jag ska försvara mig på något vis. Jag kan väl bara säga att efter de ca 20 år som jag varit intresserad av bl.a. friluftsäkerhet och överlevnad så kommer man fram till olika lösningar som inte alltid är dokumenterat. Det är inget fantastiskt med det är man mycket ute och brinner för det man gör så hittar man olika lösningar på saker. Angående lavarna och andra växter finns det mycket bra litteratur som bl.a. Källmans böcker som jag förövrigt känner sedan 10 år tillbaka och har haft flera kurser med.

//mattias
 
Överlevnad allmänt

Själv är jag så gammal att der var nära tjugo år sen jag första gången träffade Stefan och hade förmånen ha honom som lärare. Överlevnad och primitiv teknologi har roat mig i över förtio år. Tillämpning är ett sätt att konfimera vad som funkar och vad som är fnys. Just överlevnadsmarknaden är full av pigga förslag från fotöljsittare som även trycks, men den är inte den enda praktiska delen som får ta råd från dessa herrar och damer, vilka aldrig rört mer än manuspappren de åstakommer.
Eddie McGee s bok förklarar det där bättre och på ett mera humoristiskt sätt.
Om vi kunde tillgodogöra oss renlav utan att bli dåliga av den, med metoder som går att åstakomma, året om, så är det mycket intressant.
Att det går att koka i kokgrop utan kärl, det köper jag gärna, men ser också begränsingarna med svårigheter att finna tillräckligt med gräs och vatten då tjäle råder.
Det är ju en sak att en sommarkväll gå ut med en kycklig och lite kryddörter, gräva en grop i sanden, stensätta, elda däri. Lägga ner maten, täcka över, ta en fin strandpromenad i månskenet, komma åter och tända ljus och korka upp vinet samt ta fram maten och njuta.
En helt annan är att ha gått vilse, vara utan utrustning och reda sig med det man har i fickorna.
Jag har själv gått vilse, mången gång, men hittat landmärken och kunnat ta mig tillbaka till utrustningen och den har varit kvar, ännu. Men jag har kamrater som råkat mer illa ut.
Förlorar man sitt fordon långt utanför civilisationen, driver packningen åt ett håll och du åt ett annat så gäller det för att överleva att komma åter till civilisationen, helst medan du är frisk och stark. I Sverige är vi lyckliga för att avstånden är relativt korta. Det finns gott om mycket större obygder.
Jag söker ingen prestige i det här men om Stefan har ändrat sig om det går att leva av renlav, utan lakning eller spjälkning i renmage (ingen direkt höjdare) så vill jag gärna uppdatera mina gamla kunskaper och källor. Av Skånepågen så förstår jag att vi alla finns i söder, måhända dax för en Scania survive sammandragning?

Go överlevnad önskar vänligen

Johan K
 
Jag bara svarade på det första inlägget i den här tråden där det frågades om man kunde äta renlav efter blötläggning. Sen att det uppstår en del andra frågor om det är meningsfullt att göra si eller så i en nödsituation är inget jag har svarat på ännu. Det jag bl.a. skrev i mitt första inlägg i den här tråden var att "Angående renlav så bör den inte ätas eftersom vi människor inte kan bryta ner och tillgodogöra oss någon energi". Kokgropen har så klart sina begränsningar då det är vinter och tjäle i marken.

Mvh
mattias :)
 

Guest

Gäst
Kok-grop

Jag anar en viss ironi från Johankse,angående
kycklingen i kokgropen.Det bjuder jag på.
Det finns ytterligare två mycket bra sätt att
tillaga mat i kokgrop på.Klä gropen med en sopsäck,
fyll i med vatten,lägg i de glödgande stenarna och
det börjar koka.Kan göras på samma sätt med näver
eller bark,som håller längre.Har använt dessa metoder
ett antal gånger med gott resultat.
Smaklig spis.
Mvh Nicklas
 
Ironisk eller naturromantiskt?

Jag vet bara att veckoslutsövningar och 10 dygns överlevnadsövningar är väsentligt skilda saker. Speciellt om man börjar mätt eller överraskande...en skarp överlevnadssituation börjar sannorlikt helt oförberedd....kanske t o m i chock.
Att göra det trevligt för sig och de sina i naturen är väl en mänsklig svaghet, som jag gärna bjuder på....när övningarna slutar i god tid till måndag morgon.
Men det vore trevligt om intresse finns att dra ihop flera överlevnadsintresserade i Scania...Om inte annat för godaste eldgropsmaten....Jo jag tänker även framledes avstå från mindre lämpliga lavar och mindre lämpliga tillagningsmetoder, för jag är rädd om magen och humöret, inför måndagen. Trevlig veckoända.

Mvh

Johan K
[Ändrat av johankse 2002-03-14 kl 11:38]
 
Varglav

Någon nämnde tidigare varglav. Under det att jag inventerat skogar i Härjedalen för att hitta skyddsvärd skog kom jag i kontakt med laven. Den heter varglav eftersom man blandade den med kött och lade ut åt vargen. Vargen dog oftast av sin måltid. Dess vetenskapliga namn betyder "dödlig för räv". Den växer på döda träd och är mycket klargrön. Man kan näst intill få en känsla av att den är självlysande i jämförelse ned den betydligt grågrönare skägglaven. Den ser ut som en liten buske på det döda trädet och den blir sällan lika lång som skägglavar.
 
urlaka lavar med kol

Som nåon nämde tidigare så ska man inte bara laka u ri vatten utan antingen med medförd kemikalie, t ex bikarbonat (eller någont annat basiskt just för att neutarlisera lavSYRAN). Har man inget med sig ut i skogen kan man använda aska blandat i vatten helst från lövträd för lav-urlakning. Och sen hoppas jag att ni äter lavar och inte lava, då lava torde vara antingen väldigt hård eller väldigt varm ;-) /Patrik
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg