Jag gick runt med min måsen i mycket hårt väder i Blekinge för några år sedan. Jag hade dock satt dit flottören på reservpaddeln innan. Det var bara att trycka dit den i röret och klättra upp. Funkade helt perfekt! Nu paddlar jag inte VKV längre men funderar på att montera dit ett rör från VKV.
Är VKV:s stabilisatorer bra?
- Trådstartare kajakmicke
- Start datum
Jag har ett alternativ till pontonerna som jag tycker duger tillräckligt för självräddning. Jag vill dock påpeka att jag ännu inte har gjort en självräddning i ett skarpt läge utan endast under övning.
På akterdäck precis bakom sittbrunnen har jag monterat på klykor avsedda för små åror. Min paddel passar perfekt i dem. Jag behöver inte ta isär paddeln eller använda reserv paddeln utan klickar i paddeln i klykorna med flottören på. Jag måste hålla handen över paddeln när jag kliver i eftersom plast klykorna räcker inte till för att hålla paddeln på plats under så mycket belastning, men de hjälper till väldigt mycket att hålla paddeln stadigt. Jag funderar på att montera dit någon slags spänn annordning som håller paddeln nedtrykt i klykorna så att jag slipper hålla i den när jag kliver i, men innan jag börjar borra och montera så behöver jag fundera ut det bästa sättet. Det ska gå fort att spänna fast och ta loss paddeln, och det ska hålla för belastningen.
Klykorna har jag satt dit endast för att underlätta flottörräddning. I och med paddeln sitter i klykor uppe på akterdäck så hamnar flottörerna högre upp än om de skulle sitta på en isär tagen paddel i ett VKV rör. Det gör att jag måste luta kajaken lite åt ena sidan för att flottörna skall flyta. Det är en bekvämlighet jag saknar lite, men inte tillräckligt mycket för att montera dit ett rör eller byta till en VKV kajak.
På akterdäck precis bakom sittbrunnen har jag monterat på klykor avsedda för små åror. Min paddel passar perfekt i dem. Jag behöver inte ta isär paddeln eller använda reserv paddeln utan klickar i paddeln i klykorna med flottören på. Jag måste hålla handen över paddeln när jag kliver i eftersom plast klykorna räcker inte till för att hålla paddeln på plats under så mycket belastning, men de hjälper till väldigt mycket att hålla paddeln stadigt. Jag funderar på att montera dit någon slags spänn annordning som håller paddeln nedtrykt i klykorna så att jag slipper hålla i den när jag kliver i, men innan jag börjar borra och montera så behöver jag fundera ut det bästa sättet. Det ska gå fort att spänna fast och ta loss paddeln, och det ska hålla för belastningen.
Klykorna har jag satt dit endast för att underlätta flottörräddning. I och med paddeln sitter i klykor uppe på akterdäck så hamnar flottörerna högre upp än om de skulle sitta på en isär tagen paddel i ett VKV rör. Det gör att jag måste luta kajaken lite åt ena sidan för att flottörna skall flyta. Det är en bekvämlighet jag saknar lite, men inte tillräckligt mycket för att montera dit ett rör eller byta till en VKV kajak.
Jag tycker personligen att flottör och paddel räcker bra i sig (en lösning som jag i princip inte använder längre). Men en förbättring är ju inte fel. I synnerhet inte enkla trevliga personliga lösningar som ger stor upplevd nytta. Och när vi ändå nämner blandade varianter så får man ju påtala att Skims http://www.skimkayaks.se lösning för att hålla paddel med flottör under räddning är rätt snygg.MicColli; sa:
Och så tillbaka till mina frågor:
- Hur många har sett räddning med hjälp av pontoner (eller genomfört själva)?
- Hur många har ökat sin trygghet (och/eller sett sådan användning) vid paddling med hjälp av pontorer?
Är det inte fler?!
Eller ligger utsidanpaddlarna i ide?
// Patric
olle11; sa:
Jag har sett en VKV med monterade pontoner och dels lagda på akterdäcket samt fördäck. Stabiliteten var utmärkt. Det skulle gå att tömma svartvattentanken över relingen ifall det skulle behövas.
Paddelbarheten med monterade pontoner var något begränsad. Paddeln slog lätt i pontonarmarna.
De är mer skrymmande än en flottör, men enklare att montera och säkrare.
Dessutom kan en kanotist oberoende av hur dålig balans denne har, paddla kanoten. I situationer som beskrivits i tidigare trådar då t.ex. en kanotist har vält och måste assisteras av två kanotister (en stöttar och en bogserar) klarar sig en kanotist med pontoner med stor sannolikhet själv.
Ökat sin trygghet? Jag avstår att svara på den frågan även om den är riktigt aktuell med skridskoåkning och säkerhetsutrustning.
Arneri; sa:
Att stabiliteten är mycket bra med pontonarmar (och integrerade rörhållare) tvekar jag inte på.
Men hur är den utan pontonarmar? Tillräckligt bra för att ta sig upp i kajaken från ett ganska blåsigt hav?
Och återigen: har någon provat utan rörfäste (remvarianten)?
/micke
Tja, vi får resonera lite
För att pontonen skall ge bästa effekt skall ju lyftkraften ligga där tyngdpunkten i kajaken är - alltså med största sannolikhet där du själv sitter. Pontonerna är ju inte jättelånga, så det blir alltså inte helt lätt att anbringa dem där utan att spänna remmen över sittbrunnen.
När du blåser upp pontonen använder du varm luft. När den legat i vattnet ett tag har luftens volym minskat. Är det planerad påsättning är det alltså smart att låta pontonen ligga i vattnet medan du gör dig i ordning för färd och sedan blåsa lite till. Gör du inte det brukar pontonen vara lite lös i formen efter ett tag när du möter vågorna. Det spelar ingen större roll när du har rörfäste, men ett remfäste kan nog ge lite problem i längden.
Just för att ta dig upp i en nödsituation borde remfäste dock fungera bra. I kallt vatten spänner du inte fast pontonen om du har rörfäste - du stoppar i röret och tar dig upp ur vattnet (så remfäste innebär tidsförlust och att mecka med remamr är inget skoj i isvatten).
För att pontonen skall ge bästa effekt skall ju lyftkraften ligga där tyngdpunkten i kajaken är - alltså med största sannolikhet där du själv sitter. Pontonerna är ju inte jättelånga, så det blir alltså inte helt lätt att anbringa dem där utan att spänna remmen över sittbrunnen.
När du blåser upp pontonen använder du varm luft. När den legat i vattnet ett tag har luftens volym minskat. Är det planerad påsättning är det alltså smart att låta pontonen ligga i vattnet medan du gör dig i ordning för färd och sedan blåsa lite till. Gör du inte det brukar pontonen vara lite lös i formen efter ett tag när du möter vågorna. Det spelar ingen större roll när du har rörfäste, men ett remfäste kan nog ge lite problem i längden.
Just för att ta dig upp i en nödsituation borde remfäste dock fungera bra. I kallt vatten spänner du inte fast pontonen om du har rörfäste - du stoppar i röret och tar dig upp ur vattnet (så remfäste innebär tidsförlust och att mecka med remamr är inget skoj i isvatten).
Re: Tja, vi får resonera lite
Jag tolkar det som att pontonerna inte behöver hävarmen för att man ska kunna ta sig upp i kajaken?
/micke (lite trög för tillfället
)
Duracellkaninen; sa:
Jag tolkar det som att pontonerna inte behöver hävarmen för att man ska kunna ta sig upp i kajaken?
/micke (lite trög för tillfället
)Jag har provat att klättra upp i kajaken med pontonen fastsatt både på en kort stång och två sammansatta stänger insatt i VKV-röret. Med två sammansatta stänger är det en barnlek, men med den korta stången (ca 60 cm) minskar stödet så att måste man akta sig för att inte trycka ned sittbrunnen i vattnet. Jag har aldrig provat bara med pontonen längs sidan, men min bedömning är att det ger betydligt sämre stöd och därmed kräver mer av kanotisten.
Ponton längs sidan ser jag mer som ett stöd om man överraskas av hårt väder under en överfart. Kan tänka mig att det också är bra i stark surf - ska testa det i sommar.
Ponton längs sidan ser jag mer som ett stöd om man överraskas av hårt väder under en överfart. Kan tänka mig att det också är bra i stark surf - ska testa det i sommar.
Re: Re: Tja, vi får resonera lite
När jag ser Peters svar inser jag att vi kan prata om litet olika saker, så jag passade på att kolla VKV:s hemsida. Med ponton menar jag VKV:s uteriggare - i mitt fall INTE fäst på en lång hävarm utan liggande nära skrovet.
I stilla vatten fixar jag att ta mig upp i min relativt ranka Elite utan hjälpmedel, men det är rätt vingligt.
Betydligt enklare är om pontonen finns utefter sidan - alltså ingen lång hävarm. Vid isvatten och stilla vatten skulle jag bara fästa in den ena pontonen och se till att komma upp. Alternativt använda flottör/uteriggare i förväg monterad på hävarm. Förutsättningen är alltså (även för mig som vinterbadare) att det går snabbt, så att ligga i vattnet och montera ihop rör och ponton skulle jag inte slösa tid på.
Ju längre hävarm du har - desto lättare går det. Men tiden tickar fort i isvatten, så tillräckligt lång hävarm (ej optimalt) är gott nog.
kajakmicke; sa:Duracellkaninen; sa:
Jag tolkar det som att pontonerna inte behöver hävarmen för att man ska kunna ta sig upp i kajaken?
/micke (lite trög för tillfället
När jag ser Peters svar inser jag att vi kan prata om litet olika saker, så jag passade på att kolla VKV:s hemsida. Med ponton menar jag VKV:s uteriggare - i mitt fall INTE fäst på en lång hävarm utan liggande nära skrovet.
I stilla vatten fixar jag att ta mig upp i min relativt ranka Elite utan hjälpmedel, men det är rätt vingligt.
Betydligt enklare är om pontonen finns utefter sidan - alltså ingen lång hävarm. Vid isvatten och stilla vatten skulle jag bara fästa in den ena pontonen och se till att komma upp. Alternativt använda flottör/uteriggare i förväg monterad på hävarm. Förutsättningen är alltså (även för mig som vinterbadare) att det går snabbt, så att ligga i vattnet och montera ihop rör och ponton skulle jag inte slösa tid på.
Ju längre hävarm du har - desto lättare går det. Men tiden tickar fort i isvatten, så tillräckligt lång hävarm (ej optimalt) är gott nog.
VKV fixade ponton till Trapper
Efter samtal med VKV så lade jag min Trapper K2 Marine på taket och körde till Västervik. De hade inget emot att montera in sitt rör i "konkurrentkajaken" vilket ju även innebar att jag köpte pontorer direkt från dem. Modifieringsjobbet tog några timmar och kostade en spottstyver (kommer tyvärr inte ihåg just nu hur lite). Jag beslöt att låta "monteringsröret" gå genom lastluckan som jag har i mitten i min långa K2'a. På det sättet kan både frugan där framme och jag där bak paddla normalt utan att röra vid pontonerna med våra paddlar.
När det gäller montering så kan man även själv fixa till en "utanpåliggande" sådan utan genomgående rör. Lars Clifford har gjort så på sina icke-VKV-kajaker som han säljer och hyr ut (www.clifford-kajak.com)
Vi har ännu inte behövt använda pontonerna vid kapsejsning men sätter på dem i förebyggande syfte då och då vid lite väl spännande lägen. Det senare kan antingen vara för höga vågor i kombination med för kallt vatten men även då vi skall korsa en bred farled med risk att bli överkörd av något motorbåtsvidunder framförd av ägare med mer plånbok än förstånd. I det läget är det skönt att kunna ge järnet med paddlarna och strunta i balansen (som då kan vara lite knepig eftersom jag i sådana racerlägen har en helt annan paddelfrekvens än min späda hustru) och veta att man inte kan gå omkull pga av egen obalans.
Främsta skälet till att ha pontonerna tycker jag dock är om man går omkull pga dåliga förhållanden så kan man sedan montera pontonerna och i lugn och ro tömma ur kajaken - även om det fortfarande råder dåliga förhållanden, vilket väl är ganska vanligt - och även paddla med en stabil kajak trots att den är ganska vattenfylld. I det läget (om det inte är 20 grader i både vatten och luft) kan det nog även vara skönt att kunna hämta andan i lugn och ro med hjälp av "stödhjulen".
Efter samtal med VKV så lade jag min Trapper K2 Marine på taket och körde till Västervik. De hade inget emot att montera in sitt rör i "konkurrentkajaken" vilket ju även innebar att jag köpte pontorer direkt från dem. Modifieringsjobbet tog några timmar och kostade en spottstyver (kommer tyvärr inte ihåg just nu hur lite). Jag beslöt att låta "monteringsröret" gå genom lastluckan som jag har i mitten i min långa K2'a. På det sättet kan både frugan där framme och jag där bak paddla normalt utan att röra vid pontonerna med våra paddlar.
När det gäller montering så kan man även själv fixa till en "utanpåliggande" sådan utan genomgående rör. Lars Clifford har gjort så på sina icke-VKV-kajaker som han säljer och hyr ut (www.clifford-kajak.com)
Vi har ännu inte behövt använda pontonerna vid kapsejsning men sätter på dem i förebyggande syfte då och då vid lite väl spännande lägen. Det senare kan antingen vara för höga vågor i kombination med för kallt vatten men även då vi skall korsa en bred farled med risk att bli överkörd av något motorbåtsvidunder framförd av ägare med mer plånbok än förstånd. I det läget är det skönt att kunna ge järnet med paddlarna och strunta i balansen (som då kan vara lite knepig eftersom jag i sådana racerlägen har en helt annan paddelfrekvens än min späda hustru) och veta att man inte kan gå omkull pga av egen obalans.
Främsta skälet till att ha pontonerna tycker jag dock är om man går omkull pga dåliga förhållanden så kan man sedan montera pontonerna och i lugn och ro tömma ur kajaken - även om det fortfarande råder dåliga förhållanden, vilket väl är ganska vanligt - och även paddla med en stabil kajak trots att den är ganska vattenfylld. I det läget (om det inte är 20 grader i både vatten och luft) kan det nog även vara skönt att kunna hämta andan i lugn och ro med hjälp av "stödhjulen".
Stabilitet
Stabiliteten upp till 5-10grader är oerhört viktig om kajaken kommer att uppfattas som trygg eller rank.
När jag ritar en touringkajak utgår jag alltid från stabiliteten. I lägre farter är skillnaden mellan några centimeters bredd i vattenlinjen försumbar medans skillnaden i stabilitet är enorm.
Det finns inga fördelar med en rank kajak tvärtom är det ganska opraktiskt.
Jag brukar ibland få på skallen att jag gör för stadiga kajaker men det är ingen kritik bryr mig särskilt mycket om.
Betydligt roligare är det att höra från paddlare som paddlat sin första säsong och känt sig trygga hela tiden.
Hans Friedel
Stabiliteten upp till 5-10grader är oerhört viktig om kajaken kommer att uppfattas som trygg eller rank.
När jag ritar en touringkajak utgår jag alltid från stabiliteten. I lägre farter är skillnaden mellan några centimeters bredd i vattenlinjen försumbar medans skillnaden i stabilitet är enorm.
Det finns inga fördelar med en rank kajak tvärtom är det ganska opraktiskt.
Jag brukar ibland få på skallen att jag gör för stadiga kajaker men det är ingen kritik bryr mig särskilt mycket om.
Betydligt roligare är det att höra från paddlare som paddlat sin första säsong och känt sig trygga hela tiden.
Hans Friedel
Liknande trådar
Liknande trådar
-
-
-
-
-
-
-
Hjälp om vad detta är för Kajak? Mysteriet med den förlorade modellen.
- Börjat av Perambulate
- Svar: 4
-
-
-
-
-
-
-
-
Är det någon som testat/köpt Havkajak Coast-Trip 495
- Börjat av kennet_arvidsson
- Svar: 0
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Kapell med större midja. Är det måttbeställt som gäller?
- Börjat av puckelsnook
- Svar: 6
-
-
-
-
-
-
-
Är en skumfylld paddel mer ömtålig jämfört med en homogen???
- Börjat av Silen
- Svar: 2
-
Funderar på att köpa kajak, är någon av de här ett bra val?
- Börjat av NordenJolt
- Svar: 3
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Vilka är de vackraste, längsta och mest paddelvänliga åarn i Sverige?
- Börjat av emil.
- Svar: 9
-
-