Är GAS överlägset T-Röd, egentligen..? Inte när det börjar bli kallt är min slutsats.

[Nordiska Motorcyklister]

(detta simulerat med en simuleringsprogram för att beräkna på köldmedier och eftersom både n-butan (R600), isobutan (R600a) och Propan (R290) är klassade som köldmedie så är det mycket noggranna modeller på dess fysiska egenskaper i dessa simuleringsprogram).

Erkänn att du byter om till jobbkläderna i en telefonkiosk? [emoji2]

Du är tvivelsutan vår Campingsköks-Superman, eller som Nicholas Cage sa i Face-Off: - Actually, I'm a Super-Freak...

Grym kunskapsbas! [emoji122][emoji122][emoji122][emoji123]

Antar att du jobbar med gaser då du har tillgång till simuleringsprogram..?




Skickat från min iPhone med Tapatalk Pro

 

[joanna]

"Nordiska Motorcyklister", jag anar att du kämpar med din telefån, men om du kan göra något åt dina radavstånd (inkl i andras citerade inlägg), så skulle det vara toppen. Tråden blir rätt tungläst om man måste scrolla förbi så mycket luft.

 

[Nordiska Motorcyklister]

@joanna
Sorry. Tänkte det skulle upplevas mer lättläst, men det gör det naturligtvis inte på datorn.


Skickat från min iPhone med Tapatalk Pro

 

[xxargs]

1. Antar du då, att vattnet hålls kokande både när, och efter att, gaspatronen ramlat i (exempel: man kokar en stor gryta med hjälp av en gaspatron och råkar tappa i reservpatronen)? Annars måste väl utfallet vara starkt beroende av vattenmängden i grytan samt gaspatronens storlek och initialtemperatur?

2. Fallet "överkokning" (nästan 100-gradigt vatten rinnande efter gaspatronens sidor) är ju inte riktigt samma situation som fallet "behållare i kokande vatten" (punkt 1). Hur ska man tänka/räkna i detta fall?

Har tappat en ganska ganska utförlig inlägg när det plötsligt inte gick att skicka mot forumet - händer inte ofta men förbaskat irriterande att man inte gjorde en ctrl-C på texten innan sändknappen... grrr...


Som du säger kvotskillnad i värmemängd är viktig och hur länge värme flödar in i flaskan.

Man inser med dom faktiska gasblandningarna som används i campingasol ala Primus/Biltema mfl. (typiskt 30% propan och sedan 70% 'butan' som i sin tur består av 2/3-del n-butan och 1/3-del isobutan) att man ligger precis på den berömda... att man skall klara en över-vält gryta med kokande vatten över gastuben eller att man hinner sparka ut grytan om någon droppar en flaska i grytan med kokande vatten och ändå klara det innan det brister.
- ...men det tål inte långkok...

Gasolflaskor för teknisk bruk - läs gasolbrännare i smalare och högre tuber som den salig avsomnade biltema 18-602 - hade propanhalt upp till 50% och tålde att gå lite kallare innan gasolköket tappade i fart - dessa är inte designade för att förvänta sig en överhälld kokande gryta vatten över sig och flaskan brister nog redan vid 80-90 grader C och därför har en formfaktor och längd som gör den besvärlig att ha som flaska till en toppmonterad gasolkök (slangkök är möjlig om än med viss besvär som Trangia med gasbrännare - men risken att får en gryta kok över tuben är också radikalt minskad där gentemot en toppbrännare)

 

[joanna]

@ xxargs
Tack, nyttigt att trots alla komplikationer ändå få en viss förståelse för riskbilden. Den praktiska läxan är väl att man helst inte ska koka stora mängder vätska i fulla kärl på en toppmonterad brännare. Men det är kanske inte så vanligt att man envisas med det, det blir helt enkelt för ostadigt.

För egen del (ca 300 g halvfast mat i enlitersgryta, som får sjuda i 30 sekunder på lägsta möjliga fart) uppfattar jag överkokningsrisken som mycket liten och explosionsrisken som nästintill obefiintlig.
Andra kan ju, utifrån sina egna förutsättningar, komma till en annan slutsats.

En sak slår mig nu: om de olika burkstorlekarna (100, 230, 450 g) tillverkas av samma plåt och med samma sorts svetsfogar (vilket väl är sannolikt av rent produktionsekonomiska skäl), så borde de vara mer hållfasta ju mindre de är. Tänker jag rätt, eller är produktionen så finkalibrerad att man t ex går ner i plåttjocklek med minskande patronstorlek?

 

[CampDavid]

Favoriter

Tack för tipset!

Även John har Vega som favorit, så ni har säkert kloka skäl för ert tyckande, men då jag är materialfetischist, som förvisso har förstånd att uppskatta de flesta metaller såsom svart & SS, är det ändå Titan, och aluminium som ligger mig varmast om hjärtat så länge vi talar friluftskök.

Dessutom kostar en Fire Maple 117T+118 mindre ihop än Vegan inkl. frakt, så jag börjar nog med dessa, som en bonus får jag leka lite dessutom!

Egentligen har jag Trangia GB74 i Trangia 27 eller 25 som favorit av gasköken. GB74 i förvaringspåse väger 174 gram.
Av spindelköken Primus EasyFuel, vikt i påse 412g.

Men om jag skall bära på ryggen, blir det Optimus Vega. vikt i påse 199g, eller toppmonterat, SOTO Windmaster vikt i påse 77,4g.
Om jag väljer gas överhuvudtaget.

Jag tror att tex Joannas rekommenderade FireMaple-kök är utmärkta. Men dom har jag inte använt, och kan därmed inte säga så mycket om dom.
/John

 

[xxargs]

@ xxargs


En sak slår mig nu: om de olika burkstorlekarna (100, 230, 450 g) tillverkas av samma plåt och med samma sorts svetsfogar (vilket väl är sannolikt av rent produktionsekonomiska skäl), så borde de vara mer hållfasta ju mindre de är. Tänker jag rätt, eller är produktionen så finkalibrerad att man t ex går ner i plåttjocklek med minskande patronstorlek?

Dessa är 'försvagade' i motsvarande grad med en vek punkt lika för alla just för att det skall brista vid 24-25 Bar oavsett flaskstorlek, om inte botten går ur, är det toppen-plåten där ventilen sitter och denna ändras inte mellan olika flaskstorlekar.

De som gör dessa behållare och fyller med campingasol gör kanske tiotusentals tomburkar (som går direkt till skrot) varav man plockar ut en statistisk underlag och tryckprovar vid en inkörning av en tillverkningslina innan man börja kör på 'riktigt' - det finns en anledning varför det inte finns så många tillverkare av dessa typer av campingasolförpackningar då dessa kräver stora serier för att få ned kostnaden per styck (det mesta vi ser är förmodligen tillverkad i korea - oavsett färgen och märket på burken och är tillverkad på samma fabrik)


Varför man har max tryckbegränsning där burken 'skall' brista är för att det inte skall likna mer och mer handgranat med allt värre splitterskador när de väl brister - om de tex. hamnar i en brasa...

 

[BjarneNeb]

Titanben från FMS-117T

Men, men erbjudandet är kanske för bra för att hinna med det tåget...

Maila mig ( bjarne at nebelong punkt se ) din adress så får du den. Symbolisk slant till valfri hjälporganisation.

//B

 

[Nordiska Motorcyklister]

Maila mig ( bjarne at nebelong punkt se ) din adress så får du den. Symbolisk slant till valfri hjälporganisation.



//B

Kanonsnällt! Mail skickat [emoji106]
Nu ska det meckas...
Skickat från min iPhone med Tapatalk Pro

 

[xxargs]

Erkänn att du byter om till jobbkläderna i en telefonkiosk? [emoji2]

Du är tvivelsutan vår Campingsköks-Superman, eller som Nicholas Cage sa i Face-Off: - Actually, I'm a Super-Freak...

Grym kunskapsbas! [emoji122][emoji122][emoji122][emoji123]

Antar att du jobbar med gaser då du har tillgång till simuleringsprogram..?




Skickat från min iPhone med Tapatalk Pro

nej, inte yrkesmässigt men det började med en SAAB 900 GLE med en tom eftermonterad AC och en kylnisse som ville skinna mig på pengar för att fixa det för många år sedan - då beslöt jag att skaffa den kunnandet själv och det har varit en lång väg taget i små portioner efter hand.

De flesta av programmen är något som har kunnat laddats ned fritt (och vitt) från Internet i olika perioder - ofta i studentversioner med begränsad upplaga gasmodeller (där butan, isobutan och propan dock alltid ingår) men som efter lite letande ganska lätt kunnat kompletteras upp - simuleringsmotorn är 'fullvuxen' även i studentversion

- branch-standarden inom kyla kan mer eller mindre stavas till NIST 'Refprop' när det gäller simulering, men man kommer också väldigt långt med 'coolpack' som kommer ifrån Danfoss ursprungligen - men är begränsad till bara dom gaser som den har i sin databas och man kan inte komponera egna blandningar

 

[xxargs]

@johanna

När det gäller risker....

hur ofta läser du om olyckor med campingasol-kök i nyheter/tidningar (nästan aldrig någonsin även räknat i 10-årsperioder)

... hur ofta läser man om olyckor i samband med trangiakök och T-sprit ( i princip varje år) och det är någon stackars lärare/fritidsledare som får springa gatlopp i pressen med en radda mordiska föräldrar efter sig och kräver ansvar (modell hängas upp högt i ett träd ala lynchning) för att någon av deras telningar blev bränd - för det mesta inte så allvarligt men ändå...

Riskmässigt om man tittar på faktiska incidenter och skadeutfallet så är T-sprit och dess hantering tillsammans med T-spritbrännare i kök den farligaste uppvärmningsmetoden av alla dagens metoder.

Faran med T-sprit i samband med kök och eld har det skrivits om i alla tider, från början av 1900-talet, men ingen lyssnar - det är lite som att tjata om databackupper av den egna datorn - ingen lyssnar, inte förrän de själva blivit utsatta för en incident med mer eller mindre stor kostnad/förlust/sveda - då först fattar man...

 

[tango]

@johanna

När det gäller risker....

hur ofta läser du om olyckor med campingasol-kök i nyheter/tidningar (nästan aldrig någonsin även räknat i 10-årsperioder)

... hur ofta läser man om olyckor i samband med trangiakök och T-sprit ( i princip varje år) och det är någon stackars lärare/fritidsledare som får springa gatlopp i pressen med en radda mordiska föräldrar efter sig och kräver ansvar (modell hängas upp högt i ett träd ala lynchning) för att någon av deras telningar blev bränd - för det mesta inte så allvarligt men ändå...

Riskmässigt om man tittar på faktiska incidenter och skadeutfallet så är T-sprit och dess hantering tillsammans med T-spritbrännare i kök den farligaste uppvärmningsmetoden av alla dagens metoder.

Faran med T-sprit i samband med kök och eld har det skrivits om i alla tider, från början av 1900-talet, men ingen lyssnar - det är lite som att tjata om databackupper av den egna datorn - ingen lyssnar, inte förrän de själva blivit utsatta för en incident med mer eller mindre stor kostnad/förlust/sveda - då först fattar man...

Antal olyckor är ett sätt att mäta men frågan är om det är helt rättvisande. Måste man inte relatera det till den totala användningen - dvs hur många timmar eller gånger används kök av resp typ?

Säg att det fanns kök som drevs av vätgas - och du bara hör om vätgasköksolyckor en gång på 10 år och tycker det låter lite - om det då bara en endaste gång under alla dessa 10 år användes ett vätgaskök - då skulle ju olyckor hända 100% av fallen de användes och då låter det hyfsat farligt.

Lite som risker för biverkningar anges på läkemedels bipacksedlar: vanliga symptom >1 av 100, sällsynta <1 på 10000 (orden är säkert inte korrekta men principen torde framgå.

Sedan vad som står och rapporteras i dags- och kvälls-tidningen (och annan media) handlar mer om vad som säjer lösnummer (/visningar/klick) än korrekt och komplett statistik.

/Patrik