Jag känner mig lite skyldig till din missuppfattning, så jag förtydligar:
Jag har inte den erfarenhet/vana/övning som krävs för att utföra kamraträddning i busväder.
Jag kan för egen del se stora risker att fler hamnar i sjön och stor risk för klämskador.
Eftersom jag paddlar själv eller med andra glada amatörer så väljer jag/vi att inte gå ut i busväder.
Meningen var inte, att säga att man inte ska hjälpa kompisar som kapsejsat i hård sjö.
Snarare att betona, att man inte går ut i väder där man inte har förutsättningar att hjälpa någon.
hassex sa:
Det var väl en lätt överdrift att någon tillbringar mer tid i vattnet än i kajaken och ganska långt till att man aldrig slår runt. Jag försöker segla min kajak så ofta det går och hamnar i vattnet betydligt oftare än "i princip aldrig". Så jag får viss övning att ta mig ombord.
Utan segel är kajaken mycket stadig och risken att hamna i vattnet uppstår förmodligen (jag saknar bra statistiskt underlag än så länge) bara i grov medsjö och kanske grov sned medsjö.
Jag befinner mig tillräckligt ofta i vattnet för att räkna med att det kommer att hända igen.
Det ger en viss trygghet i att veta att jag kan ta mig ombord igen. Däremot är förutsättningarna lite olika vid olika tillfällen. Beroende på var man har för kläder på sig eller om jag lyckats få hela riggen rakt ner. Så jag vet att jag gärna vill ha bra möjligheter att få grepp om kajaken.
Det behöver däremot inte vara just däckslinor från för till akter.
thomas
