Ja tanken att de som har råd ska få slita på naturen, skräpa ner, släppa ut avgaser, köra bil i städernas rusningstrafik m.m. är ju gammal.
Och osnygg. Det är väl inte objektivt det värsta men det som sticker mest i ögonen på mig är de som tycker att avgifter är okej för att de själva kan tänka sig att betala.
Jag har visserligen råd med en hel del, nu för tiden. Men jag vill inte ha ett sådant samhälle.
Jag vill att vi löser problemen, inte belägger dem med avgifter. Precis som jag vill att alla äldreboende håller en grundläggande standard även om de som har råd kan köpa sig tillräcklig standard.osv.
Denna gången håller jag med
@Stordrulen. Kamratuppfostran!
Samt att samhället hjälps åt att styra de stora massorna åt håll som fungerar praktiskt.
Orkar inte leta reda på källor nu men jag vet att det finns mycket forskning på att uppfostra folk med avgifter. T.ex. hade ett dagis problem med att föräldrarna hämtade för sent. De införde straffavgiftm problemet blev värre. Folk hade råd att betala och ansåg sig ha mer rätt att komma sent när de betalat. Öht så påverkar avgifter och framförallt pengar (även digitala) folks inställning väldigt mycket.
T.ex kan en 50-lapp i ersättning vara närmast en förolämpande undervädering av nedlagt arbete med en blomma kan fungera uppmuntrande.
Jag har jobbat mycket med kultur. Inte finkultur då utan den typ av kultur som inte fungerar om varje slutkonsument måste betala sin del av kostnaderna. Logiskt sett oållbart men det går. Och gör man riktig business av det blir det pannkaka av alltihop.
Visserligen krävs ett visst mått av businesstänk men det får inte ta över själva kärnan för då tröttnar alla de som bär upp verksamheten på riktigt.
Den stora vinsten med att många är ute i naturen utan att köpa sig rätten tycker jag är att den blir värdefull utan att det går att räkna på det. Alla dessa stadsbor, svensk medelklass m.m. behövs för att någon ska säga emot när de stora bolagen vill ta allt.
Finns ett pris är det ju lätt att räkna ut att de stora bolagens intresse är viktigare.