DAG 46
Näst sista dagen var extremt dimmig när jag drar ned till Preemmacken för att köpa en tidning för att se hur artikeln utformats, jag var ej med, säkert skulle det bli till morgondagen. Fortsätter färden från Stallarholmen tio över nio mot Mariefred, återigen hemtama vägar, vägen mellan Stallarholmen och Mariefred var den första turen jag fick lov att ta på egen hand när jag var 13 år. Ned över nostalgifiket Trekanten, fortsatt dimmigt. Cykelvägen mot Läggesta och gamla Södertäljevägen. Ingen vind alls idag, men som sagt jäkligt dimmigt. Bilarna kör med dimbakljusen påslagna...Fukten får mig att gråta ofrivilligt, ögonen rinner äckligt bakom solglasögonen. Hoppas nu jag får det där ekologjobbet när jag tagit extra kraft av tidningen också, tänkte jag medan jag jobbade upp för den första kraftiga motluten mot Hedlandet. Låg trafikintensitet, varför ska man jobba bort hela sitt liv och sen bara få en sniken pension - resa runt jorden - fantasier, både kropp och plånbok har säkert något att säga då...Nedförsbacke, genast går det i 35 ned mot Taxinge vägskäl och Nykvarnskorsen. Två mil till Södertälje. Tack vare att det rullar så bra idag behöver jag inte stanna så ofta och vila ut. Kommer till Södertälje halvtolv, normalt med folk i Södertälje City, vinglar mig fram över gamla bron o´ch mot Östertälje. Nynäshamnsvägen, har faktiskt lust att dra till Gotland men jag kör över Rosenhill och rätt upp på Södertörn. Dags igen för en kraftig motlut, Södertörn är ett höglandsområde som ligger högre än omgivande landskap som Mälardalen utgör. Fortfarande dimmigt och tråkigt. Snart väntar mat hos min snälla mormor som bor ett stycke utanför Västerby. Sluttampen är lite seg men strax har jag nått fram till Västerby Korsvägar och jag tar vänster, norrut. Passerar den sydligaste punkten på turen med 59grader nord om ekvatorn. Sista grusvägen och snart skymtar mormors röda hus. Mormor är ute och ansar bort gamla grenar som hösten knäckt. Nu blir det mat! Makaroner och köttfärssås, mat för en stor kille! Pratstund, bildvisning och uttrag ur loggböcker och givetvis en demonstration av cykeln! 15:45 beger jag mig norröver mot Stockholm södra. Mormor ska också till sin lägenhet i Hökarängen och om jag vill kan jag komma upp och ta en fika. Hemtama vägar tar mig vidare över Ådrans och Vidjas fritidsområden och snart siktas Ågesta gamla kraftstation, Sveriges första kärnkraftverk insprängt i det fasta urberger, rena stenåldershistorian. Det var tänkt som reservkraft om ett krig skulle slå ut elkraften. Det börjar mörkna, skolbussen kör om mig och nu börjar jag sikta några höghus som tillhör Farsta! Lirkar mig igenom förorten och så blev det kaffe hos mormor och lite TV! De sista 5 kilometrarna hem till mig går av bara farten. Övernattningslyan med badkar väntar otåligt vid Globen , det stora vita landmärket. Kvällsmat och ett låååångt bad! Stupar till sängs.
Näst sista dagen var extremt dimmig när jag drar ned till Preemmacken för att köpa en tidning för att se hur artikeln utformats, jag var ej med, säkert skulle det bli till morgondagen. Fortsätter färden från Stallarholmen tio över nio mot Mariefred, återigen hemtama vägar, vägen mellan Stallarholmen och Mariefred var den första turen jag fick lov att ta på egen hand när jag var 13 år. Ned över nostalgifiket Trekanten, fortsatt dimmigt. Cykelvägen mot Läggesta och gamla Södertäljevägen. Ingen vind alls idag, men som sagt jäkligt dimmigt. Bilarna kör med dimbakljusen påslagna...Fukten får mig att gråta ofrivilligt, ögonen rinner äckligt bakom solglasögonen. Hoppas nu jag får det där ekologjobbet när jag tagit extra kraft av tidningen också, tänkte jag medan jag jobbade upp för den första kraftiga motluten mot Hedlandet. Låg trafikintensitet, varför ska man jobba bort hela sitt liv och sen bara få en sniken pension - resa runt jorden - fantasier, både kropp och plånbok har säkert något att säga då...Nedförsbacke, genast går det i 35 ned mot Taxinge vägskäl och Nykvarnskorsen. Två mil till Södertälje. Tack vare att det rullar så bra idag behöver jag inte stanna så ofta och vila ut. Kommer till Södertälje halvtolv, normalt med folk i Södertälje City, vinglar mig fram över gamla bron o´ch mot Östertälje. Nynäshamnsvägen, har faktiskt lust att dra till Gotland men jag kör över Rosenhill och rätt upp på Södertörn. Dags igen för en kraftig motlut, Södertörn är ett höglandsområde som ligger högre än omgivande landskap som Mälardalen utgör. Fortfarande dimmigt och tråkigt. Snart väntar mat hos min snälla mormor som bor ett stycke utanför Västerby. Sluttampen är lite seg men strax har jag nått fram till Västerby Korsvägar och jag tar vänster, norrut. Passerar den sydligaste punkten på turen med 59grader nord om ekvatorn. Sista grusvägen och snart skymtar mormors röda hus. Mormor är ute och ansar bort gamla grenar som hösten knäckt. Nu blir det mat! Makaroner och köttfärssås, mat för en stor kille! Pratstund, bildvisning och uttrag ur loggböcker och givetvis en demonstration av cykeln! 15:45 beger jag mig norröver mot Stockholm södra. Mormor ska också till sin lägenhet i Hökarängen och om jag vill kan jag komma upp och ta en fika. Hemtama vägar tar mig vidare över Ådrans och Vidjas fritidsområden och snart siktas Ågesta gamla kraftstation, Sveriges första kärnkraftverk insprängt i det fasta urberger, rena stenåldershistorian. Det var tänkt som reservkraft om ett krig skulle slå ut elkraften. Det börjar mörkna, skolbussen kör om mig och nu börjar jag sikta några höghus som tillhör Farsta! Lirkar mig igenom förorten och så blev det kaffe hos mormor och lite TV! De sista 5 kilometrarna hem till mig går av bara farten. Övernattningslyan med badkar väntar otåligt vid Globen , det stora vita landmärket. Kvällsmat och ett låååångt bad! Stupar till sängs.
