Vad motiverar överlevnadskniv eller annan kniv i fjällen?

Calexico sa:

Jag tror minsann Hattmakaren är en sk "prepper"

Inget fel i det, men för min del känns det lite nojjigt att gå runt och va beredd på att nåt hemskt ska hända.

Klicka för att se resterande...

"Hemskt"? "Prepper"? (Jag fick googla på det...)
Jag ser det nog snarare kulturhistoriskt. Knivkulturen. Eldens kultur. Överlevnad utan maximal high-tech. Kanske en av mina "hobbies" - d.v.s. pyssel med knivar (utan att därmed bli en samlare med vitrinskåp).

Historiskt sett är det svenska välståndet en passus.
Varför utgå från att det nutida är oföränderligt? Varför inte fundera på vad man skulle kunna behöva och kunna, om det blev en kris? (Om det redan inte är en kris?)

Vissa är så inne i det nutida så att de inte ser att det nutida anammandet självt är en nördig hobby, en pyssel-sysselsättning som är relativt oreflekterad. Som t. ex. det idoga mobilanvändandet, etc. Om hundra år framstår nog även detta som apart och egendomligt av en annan nutid.

Fjällkjell sa:

(Risken för att någon skall stjäla en ask tändstickor är nog minimal och blöta blir dom inte om man förvarar dom i en plastpåse). Gaständare har fungerat utmärkt för mig de sista 25 åren och risken att gasen skall ta slut är väl ungefär lika stor som att tändstickorna skall ta slut.

Klicka för att se resterande...

Tja, vad som tar slut och när det tar slut beror på perspektivet. I riktiga kristider tar det som "alla" behöver slut ganska snart: vatten, mat, fossilt bränsle.

Man kan således ha gas, tändstickor - och eldstål. Och flinta och stål - om man så vill.

Men problemet är givetvis att eldstålet är onödigt om man inte kan lyckas få eld med det. Detsamma gäller givetvis flinta och stål, som bygger på samma princip.

Det är inte fel att kunna använda ett eldstål eller flinta för att göra upp eld - med minimal ansträngning. För att komma dit krävs en hel del övning.

Esee har ett litet redskap för den som vill utforska detta på djupet: https://eseeknives.com/gear-2/survival-gear/esee-fire-steel/
Se även: https://youtu.be/c6RIqkRLkiI

En pryl för riktiga knäppskallar, sett ur gasperspektivet...

GJM sa:

Jut det---
men prøv dette, det er ikke nemmere

https://www.youtube.com/watch?v=bmc2slXY8_M

Klicka för att se resterande...

En utmaning...
Det hade nog gått lite fortare med eldstål eller med Esees flintstål.

Kilsbergarn sa:

Finns massa intressant information här tex:
http://swedishsurvivalist.egetforum.se/vatten-f104.html

Dunkar från biltema tex, och ha i en gnutta klor i vattnet.

Klicka för att se resterande...

Inte klor i rent/friskt vatten väl?
Hur mycket klor ska man hälla i tex regnvatten eller åvatten, vilket klor ska man ha?

Hattmakaren sa:

Tändstickor är lätta att använda.
Men blir de blöta eller tar slut så står man där - hjälplös.
Då är det väl inte fel att ha ett eldstål till hands? Eller är jag helt ute och cyklar i min scoutromantik nu?

Vi lever kanske i en värld där tändstickor aldrig tar slut, blir stulna, förkomna eller blöta? Jag har kanske missat det... och ur det tändsticksperspektivet, vad ska man då ha ett eldstål till?

Klicka för att se resterande...

Men eldstål tar ju också slut och du kan inte göra ett nytt, lika lite som att du kan göra nya tändstickor. Alltså måste du lära dig att göra eld med verktyg du kan skapa själv, eller så är det lika bra att använda det bästa verktyget som finns att köpa.
Tändstickor kan jag dessutom köpa hundra askar för samma kostnad som du köper ett eldstål. Tappar du bort eldstålet eller om det går sönder så står du där med rumpan bar. Dumt att lägga alla ägg i samma korg. Och att hålla tändstickor torra kräver inte någon särskild talang.
Dina argument för eldstål framstår som ytterst svaga. Om du tycker det känns roligare med eldstål så är det inget fel. Friluftsliv går ut på att ha kul, så alla ska göra det på det sätt man föredrar. Men att kniv är ett måste och att eldstål är bättre än tändstickor...? Det känns mer som teori än praktisk kunskap man förvärvat till skogs.

Min kamrat skall vid varje utflykt göra upp öppen eld och han brukar tändstickor, tände har han torkat hemma sedan förra gången. Det skall gå på en sticka och oftast lyckas han.

Att höja ribban och bruka eldstål avstår han. Någon gång har jag tänt med magnesiumspån och eldstål. Givetvis har vi brukat eldstål och flinta. Men tändstickor duger väl och visst smakar kaffet fint med en liten brasa som värmekälla.

Vi har däremot alltid släckt ordentligt med vatten och låtit småveden brinna ut innan.
Vi eldar mest på lösa stenar som vi samlat ihop för att få drag under och stöd för kaffepannan. Efter bruk lägger vi tillbaka stenarna.

Tyvärr har vi sett många stora eldspår på våra turer. Det där att lämna inga spår borde fler öva mycket mer på.

go tur

Hattmakaren sa:

Vid ett större väpnat angrepp på Sverige kommer fossila bränslen troligen vara svåra att få tag i ganska omgående. Försvarsberedningen rekommenderar ju att man ska kunna klara sig minst en vecka utan stöd från samhällsfunktionerna (som ju kan ha kollapsat). (...)

Klicka för att se resterande...

...och det klarar mitt eget hushåll med tredubbel råge på de två gaspatroner vi har liggande hemma. Handlar det om ett större/längre/mer dramatiskt systemsammanbrott än så, så har vi dels allvarligare problem än att få i oss varm mat, och dels - viktigare - ett behov av kollektivt agerande snarare än individuellt/familjevist.

Hattmakaren sa:

Minst en vecka - enligt idealbilden. Ett väpnat angrepp kan pågå i åratal. Jfr Ukraina, som väl är närmast jämförbar storhet. ..)

Klicka för att se resterande...

Under förutsättningen "åratal" får vi som sagt ändå söka kollektiva lösningar (och de som inte redan är riggade uppstår spontant, oftare än vi vågar hoppas på).
Jag råkar känna till rätt väl, hur folk i de ödelagda och periodvis beskjutna ukrainska byarna i Donetsk har det. Jag sitter också på ett stort bagage av närståendes berättelser om civilas "överlevnads"-strategier under krig. Jag har egen erfarenhet av långdragen konflikt i ett fattigt och tätbefolkat land, där civila periodvis utsätts för totalkollapsad infrastruktur, bombmattor och/eller veckovisa utegångsförbud.
Och jag lovar att det inte är tändstål och fina knivar hushållen i dessa områden tänker först på, när de ordnar för sin och sina barns överlevnad.
Det här är däremot vad "alla" alltid har hemma i det landet - annars är man betraktad som korkad.

UteMats sa:

Jag tycker att dina inlägg svämmar över av scoutromantik. (...)

Klicka för att se resterande...

Word. Och trevligt . Dock inte så relevant med hänvisningar till "samhällskollaps" och "överlevnad".

UteMats sa:

I större städer skulle avbrott på vattenförsörjningen skapa betydande problem, utöver dricksvattenbrist. Var skulle t.ex. en miljon stockholmare göra "tvåan" under en vecka om det inte går att spola i toaletterna?

Klicka för att se resterande...

Visst är det VA som är "dimensionerande" i kris, mycket mer än enskilda individers ev. förmåga att göra upp eld. Inte minst med tanke på smittspridning. Men folk hittar nödlösningar, åtminstone när de agerar i grupp. Man går ju inte på toa inomhus, om det inte går att spola. Under Warszawaupproret (också en miljonstad) grävde alla genast latriner på sina innergårdar. Hade man lite tur, kunde man gräva sig ner till (ännu) ej sammanrasade avloppskulvertar (som även tjänade som bombskyddade förflyttningsvägar).
En krisvan husmor vet hur man håller sina barn rimligt rena med en tvättlapp och ett halvt glas vatten.

Men visst, jag blev rätt chockad på den tiden jag var med i det nu nedlagda Civilförsvaret ,och gjorde insikten om att det gigantiska sjukhuset i Lund visserligen hade reservkraft, men...ingen reservvattenanläggning...

Men nu är vi väl långt ute i ett OT?

Säkert vatten är en svaghet i samhällskroppen. Vi får hoppas att MSB flytt till Försvarsdepartementet för något gott med sig.
Men funderar på vattenhämtning, bärning och lagring är mitt tipps.

go tur

Jo egen brunn kan vara guld värd.

Lustigt med all denna uppdämda frustration som svämmar över när man råkar nämna att både kniv och eldstål kan anses vara funktionella i kristider - när man väl använt dem i fält i åratal, varvid erfarenheten har talat...

Prepper och scoutromantisk - fattas bara!

Mack och snabbköp fungerar givetvis som vanligt även när zombierna anfaller. Tändstickor och gasflaskor ska minsann fylla packningen - ja, gärna det... men varför då inte också ett eldstål, ca. 50 gram?

Nästa inköp blir nog Esees lustiga eldstål för flinta - här får man ju blodad tand...

Vattenrenare har jag sedan länge - faktiskt av ett dyrt, schweiziskt fabrikat, Katadyn tror jag det heter. Ganska tungt att släpa på, men fungerar bra - enligt vad jag erfar (utan magproblem vid bruk).

En bra kniv i sammanhanget är naturligtvis Morakniv Bushcraft Survival, med skarp knivnacke och ett bra eldstål (som kan ersättas med Primus L eller Light My Fire army 2.0 om det kniper). Billig, bra och svensktillverkad.

joanna sa:

...och det klarar mitt eget hushåll med tredubbel råge på de två gaspatroner vi har liggande hemma. Handlar det om ett större/längre/mer dramatiskt systemsammanbrott än så, så har vi dels allvarligare problem än att få i oss varm mat, och dels - viktigare - ett behov av kollektivt agerande snarare än individuellt/familjevist.
Under förutsättningen "åratal" får vi som sagt ändå söka kollektiva lösningar (och de som inte redan är riggade uppstår spontant, oftare än vi vågar hoppas på).
Jag råkar känna till rätt väl, hur folk i de ödelagda och periodvis beskjutna ukrainska byarna i Donetsk har det. Jag sitter också på ett stort bagage av närståendes berättelser om civilas "överlevnads"-strategier under krig. Jag har egen erfarenhet av långdragen konflikt i ett fattigt och tätbefolkat land, där civila periodvis utsätts för totalkollapsad infrastruktur, bombmattor och/eller veckovisa utegångsförbud.
Och jag lovar att det inte är tändstål och fina knivar hushållen i dessa områden tänker först på, när de ordnar för sin och sina barns överlevnad.
Det här är däremot vad "alla" alltid har hemma i det landet - annars är man betraktad som korkad.
Word. Och trevligt . Dock inte så relevant med hänvisningar till "samhällskollaps" och "överlevnad".
Visst är det VA som är "dimensionerande" i kris, mycket mer än enskilda individers ev. förmåga att göra upp eld. Inte minst med tanke på smittspridning. Men folk hittar nödlösningar, åtminstone när de agerar i grupp. Man går ju inte på toa inomhus, om det inte går att spola. Under Warszawaupproret (också en miljonstad) grävde alla genast latriner på sina innergårdar. Hade man lite tur, kunde man gräva sig ner till (ännu) ej sammanrasade avloppskulvertar (som även tjänade som bombskyddade förflyttningsvägar).
En krisvan husmor vet hur man håller sina barn rimligt rena med en tvättlapp och ett halvt glas vatten.

Men visst, jag blev rätt chockad på den tiden jag var med i det nu nedlagda Civilförsvaret ,och gjorde insikten om att det gigantiska sjukhuset i Lund visserligen hade reservkraft, men...ingen reservvattenanläggning...

Men nu är vi väl långt ute i ett OT?

Klicka för att se resterande...

Naturligtvis tar jag bara upp en aspekt i en komplex helhet. Min erfarenhet är vildmarken, skogen, fjället - utan toa, mack, snabbköp. Hur överlever man där - och hur länge, och under vilka väderleksförhållanden? Även när den medhavda provianten tryter och fiske och jakt blir en nödvändighet?

Med den utgångspunkten utgår jag inte från staden som resurs.

Hattmakaren sa:

Lustigt med all denna uppdämda frustration som svämmar över när man råkar nämna att både kniv och eldstål kan anses vara funktionella i kristider - när man väl använt dem i fält i åratal, varvid erfarenheten har talat...

Klicka för att se resterande...

Jag vet inte om frustration är rätt ord. Som sagt: Jag tycker du ska använda kniv och eldstål om du har glädje av det. Jag blir inte frustrerad eller ens irriterad för det - det är ju inget jag har med att göra vad du vill släpa runt i skogen.

Ut för att klara sig?

Hattmakaren sa:

"Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, det fastslår försvarsberedningen.
Sjukvården måste stärkas avsevärt, och varje enskild medborgare måste klara sig en själv en vecka – helt utan stöd från det offentliga vid en kris, skriver beredningen i sin nya rapport."
https://www.expressen.se/nyheter/vapnat-angrepp-mot-sverige-kan-inte-uteslutas/ (December, 2017)

Sett ur detta perspektiv är det inte fel utan tvärtom än mer aktuellt att 1) ha en bra kniv, 2) ha en packning med det nödvändigaste i beredskap, 3) kunna göra upp eld utan gas eller annat fossilt bränsle och utan tändstickor.

Klicka för att se resterande...

Nummer 2 o nummer 3 är väl lite tveksamt.
I skrivandes stund är det 14 grader kallt ute (Umeå). Jag tror ytterst få skulle komma långt utan bil eller snöskoter. Ännu färre skulle klara sig utomhus utan ett kök av något slag. Ett fåtal skulle kunna göra upp eld, men dom skulle nog elda upp tältet i sina försök att få upp värmen.
För en hundring eller två får du så mycket tändstickor att du klarar dig i flera år. Du behöver bara klara av att hålla dom torra.
Om du använder en Rambosticka utan riktigt bra tände, får du gnista dig tokig. Dessutom skulle den nötas upp på en vecka eller två.
Ett riktigt tändstål och flinta skulle hålla längre, men behöver ännu bättre tände.
Många moderna tänden bygger på fossila produkter. Exempelvis bomull med vaselin.

Den snö som ligger ute nu kräver Tegsnäsare eller liknande skidor. Om du inte ska åka runt på elljusspåret. vill säga. Snöskor kommer man inte långt med.
Om utrustningskravet denna årstid är Tegsnässkidor, pulka, lämpliga kläder, tält, termosar och kök. Hur många kommer då att kunna slå läger mer än några kilometer hemifrån?

Lite eftertanke, så kanske förutsättningarna är bättre att klara sig hemmavid, trotts att internet lagt av.

/John