Sarek 2004

Varför skriva om en vandring jag gjorde för 11 år sedan?
Jo, jag har fått mina diabilder från vandringen skannade och de är klart bättre än de jag skannade själv och lade in som ett album. Se Skájdásjvágge 2004 http://www.utsidan.se/albums/admin/edit.htm?ID=6815

Först tänkte jag bara byta ut bilderna i albumet, men så fick jag för mig att det kanske kunde vara intressant för någon att läsa om hela vandringen.

Efter taxiresan med Harry Skarins VW-buss från Tjåmotis till bron över Sijdoädno började vandringen mot Aktse. Till och från träffade jag en kille från Finland och vi pratade litet. Han släpade på en STOR specialsydd ryggsäck som bl.a. innehöll storfilmskamera med diverse olika objektiv. Han hade även med sig en musikanläggning med tillhörande  öronpluggar. Han hade precis som jag noterat relativt färsk björnspillning på den s.k. cykelvägen.

Aktse. Skierffe. Nammasj t.v.

Egentligen var jag ganska trött när jag kom fram till Aktse, men jag knogade vidare längs Kungsleden uppför backen för att hitta en tältplats. Det gick sakta. Mycket sakta. Slow motion skulle i jämförelse ha liknat en blixt. Men det var skönt att komma upp där det blåste litet vilket gjorde knott- och myggplågan markant mindre påtaglig. Dessutom hade det nu börjat regna och det var betydligt svalare än tidigare. 

Från stigen till Skierffe.

Nästa dag hade regnet dragit vidare. Det var frisk, byig vind och c:a +8°. Jag följde stigen upp mot baksidan av Skierffe. Ställde ryggsäcken och gick upp på det så omskrivna och framför allt avbildade berget. Utsikten därifrån är verkligen enastående.

Deltat nedanför Skierffe.

Efter en stund vände jag tillbaka, åt lunch och gick sedan mot norr, väster om Bassoajvve. Hittade en alldeles utmärkt tältplats. Strålande solsken och frisk vind passade mig utmärkt. Jag hade nämligen "plurrat" när jag skulle över en liten bäck och solsken med blåst var bra torkväder. 

Fin lägerplats. 3-4 km norr om Skierffe

Kylig natt och sval, vindstilla morgon. C:a +5° inne i tältet. Jag följde Abbmojåhkå upp till Abbmojavrre. Där gick jag över till östra sidan av jokken och fortsatte upp mot Vássjávágge.

Utloppet från Abbmojavrre.

Uppe vid Vássjávágge valde jag en väg som enligt kartan såg bra ut. Men kartan visar ju inte om det är gräs eller sten. Här var det sten. Mycket sten. Jag slog läger ungefär vid vattendelaren. Fantastisk utsikt mot Gådoktjåhkkå och Bielloriehppe. Men ont om vatten. Jag hade med mig så det räckte till middagen och smälte snö för att ha till frukosten nästa dag.

Min lägerplats i Vássjavágge.

Natten blev kylig. 0° i tältet på morgonen och frost på marken utanför. Det blev en litet jobbig start på dagen. C:a 300 höjdmeter i ganska mycket stenskravel. Riktigt skönt att det var litet svalt. Jag gick sakta uppför och stannade ofta. Delvis för att beundra utsikten men mest för att jag behövde vila en stund.

Utsikt från Vássjábáktes sluttning ner mot Vássjávágge.

Men jag blev faktiskt litet överraskad när jag helt plötsligt var uppe på Vássjábákte. Mycket fina vyer åt praktiskt taget alla håll. Jag fotograferade en del men satt långa stunder och bara njöt.

Från Vássjábákte mot O-NO.

Från Vássjábákte mot N-NO.

Från Vássjábákte mot N-NV.

Från Vássjábákte mot V.

Från Vássjábákte mot V.

Jag tittade mer än en gång mot väster, och hade tänkt gå på ryggen över till Vassja. Det blev inte så, och det ångrar jag litet. Men jag visste inte riktigt vad som låg framför så jag började en långsam och behaglig vandring ner genom Skájdásjvágge. Visserligen en hel del stenskravel, men inte någon svår vandring.

Från Vássjábákte mot V. Ryggen upp mot Vássjá.

Från Vássjábáktes V-slutting mot Ruopsokbákte.

Isranunkel bland stenskravlet i Vássjábáktes V-sluttning.

Övre Skájdásjvágge mot SO. Vássjábákte t.v.

Övre Skájdásjvágge mot N-NV.

Skájdásjvágge ner mot Basstavágge.

Skájdásjvágge mot S.

Basstavágge mot norr. Slugga i bakgrunden.

Basstavágge mot norr. Slugga i bakgrunden.

Fantastiskt fina vyer genom Basstavágge mot N-NO. Jag slog läger straxt intill stigen nere i Basstavágge som jag nästa dag skulle följa mot väster till Bielavárásj. Det kom tre killar förbi. De hade vadat Tjågnårisjågåsj nere vid utflödet i Ráhpajåhkå. De tyckte det såg alltför vanskligt ut att vada där leden går. Det var ju bra information. Vanskliga vad vill jag inte vara med om. I synnerhet inte när jag vandrar ensam. Lulep Bastajåhkå brusar en bit nedanför mitt tält, men bara c:a 25 meter från tältet rinner en liten bäck som är utmärkt för tvätt. 

Så frös jag mig genom ännu en natt. Hade en ny sovsäck. Tunn, lätt och billig. Men den höll absolut inte vad den lovade. Den blev snart nog efter hemkomsten ersatt av en bättre. Vandringen genom Basstavágge bjöd inte på några större svårigheter, men vädret var mestadels mulet och tidvis regn. Gråvädret fick mig att känna mig extra liten i denna relativt trånga dal.

Basstavágge mot V. Basstavárásj i mitten.

Basstavágge mot V. Vid vattendelaren.

Basstavágge. Basstavárásj och Alep Basstajiegna.

Basstavágge mot V-NV.

Basstavágge ner mot Bielajávrátja.

Alep Basstajåhkå rinner ut i Bierikjávrre.

När jag satt upp tältet, i närheten av Bielavárásj, började det regna och blåsa. Det regnade hela natten. I alla fall de stunder då jag var vaken. På morgonen ökade vinden och jag hoppades att den skulle ta med sig regnet och försvinna. Jag tittade ut och upptäckte en svag regnbåge. Det ingav ju ett visst hopp.

Regnbåge i övre Rapadalen.

Tjågnårisjågåsj utlopp i Ráhpajåhkå.

Tjågnårisjågåsj.

Övre Rapadalen. Bilatjåhkkå, Snávvávágge och Låddebákte

Övre Rapadalen mot NV. Skárjátjåhkå i bakgrunden.

Men dagens vandring blev ganska våt. Det var regnkläder på hela tiden. Jag vadade Tjågnårisjågåsj nere vid utloppet i Ráhpajåhkå. Där delar den ju sig i flera armar och vadet var lätt. Vid Skárjá träffade jag 4 tyska ungdomar som hade vadat ganska långt uppströms. Det var inte alldeles enkelt sade de, men de hade fått det rådet av en svensk de mött tidigare. De skulle vidare upp genom Ruohtesvágge. Till Skárjá kom också 6 personer från Luleå. De slog läger och skulle fortsätta nästa dag in i Álggavágge. Platsen här gör själ för namnet "Smajla-träffen". Jag gick vidare och slog läger vid ingången till Álggavágge. Det regnade men temperaturen i tältet steg från +3° till +7°. :-)

Min lägerplats vid Allganjálmme.

Vaknade till en kylig morgon. Men det var vackert med nysnö på topparna. Dalen är lättvandrad och vacker. Den ger inte samma "vilda" känsla som när man vandrar i Basstavágge. Vädret var under dagen riktigt fint. En hel del sol och varmare än tidigare dagar. 

Allganjálmme, mot Sarek.

Mihkájiegna. Sedd från Álggavágge.

Álggavágge. Nysnö på toppen av Áhkátjåhkkå.

Álggavágge. Nysnö på toppen av Áhkátjåhkkå.

Álggavágge. Min lägerplats vid ingången till Niejdariehpvágge.

Jag slog läger vid ingången till Niejdariehpvágge som jag skulle gå genom nästa dag. Kvällssolen värmde skönt. Inne i tältet steg temperaturen till +18°. Rena rama bastun. :-). Hade hört en renskälla tidigare och nu hörde jag knäppandet från renklövar. Jag tittade ut och såg en mindre renhjord på väg in i Álggavágge.

Natten blev kylig (som vanligt) men morgonsolen värmde skönt. Men glädjen över solvärmen blev kortvarig. Just när jag nästan packat färdigt började det regna.

Álggavágge i morgonsolens släpljus.

Vandringen genom Niejdariehpvágge gick bra. Bitvis lättvandrat på gräs men bitvis litet stenskravel. En del snöfält var det också. Regnkläderna fick ge skydd mot både vind, hagel, snö och regn. Sydsidan av dalen bjöd inte alls på den fantastiska vyn över Sarvesvágge med Luohttolahko och Pårtemassivet i bakgrunden som jag hoppats på. Men vissa stunder blev det öppningar i molntäcket och solen tittade fram.

Niejdariehpvágge, ner mot Àlggavagge.

Från Niejdariehpvágge mot Luohttolahko och Pårte.

Från Niejdariehpvágge ner mot Sarvesvágge. Nåite t.v.

Niejdariehpvágge. Mot Ridátjåhkkå.

Nere i Sarvesvágge mörknade det på ordentligt från öster. Men här och där letade sig solen genom små luckor i molntäcket.  Vind och regn i ansiktet fick mig att slå upp tältet på en inte helt idealisk plats. Men den fick duga för en natt även om jag befarade att det skulle bli en "glidarnatt", d.v.s. jag skulle glida mot tältduken p.g.a. markens lutning.

Sarvesvágge mot öster. Nåite t.h.

Sarvesvágge mot NV. Niejdariehpvágge i bakgrunden.

Min lägerplats i Sarvessvágge.

Det blev en "glidarnatt". Jag tog det ganska lugnt på morgonen. Skulle gå genom Sarvesvágge ner till Noajddevallda. Kl.10 hade jag ännu inte packat men så småningom kom jag iväg. Vid renvaktarstugan mötte jag ett ungt par från Danmark. De hade gått från Kvikkjokk och dit var jag på väg. Jag tänkte gå via Lullihavágge men de hade gått via Gaskasvagge. Vandringen ner till Noajddevallda var bitvis ganska tråkig med högt och tätt videbestånd. Men den lilla vatten- och isslipade "kanjonen" var fin. Och närmare Noajddevallda var det inslag av fjällbjörk i videt.  Sista biten gick jag nära, ibland i, Sarvesjåhkå. Tältet var vått när jag packade det och nu var det ganska varmt vilket gjorde tältet till en ångbastu. Men det vädrade ganska snabbt ur och det blev en behaglig kväll i tältet. 

Sarvesvágge mot öster. Unna Stuollo i sol.

Sarvesvágge. Tänk vad "vattenkraft" kan åstadkomma. :-)

Sarvesvágge. Fjällbjörk bland videt.

Natten blev klar men på morgonen var det en hel del moln. Framför allt uppe mot Lullihavágge. Dit var jag på väg. Den vandringen var till en början riktigt fin, även om den bitvis var litet jobbig. Riktigt fina vyer med starka kontraster mellan solsken och skugga.

Noajdevallda. Låddebákte t.v. i bakgrunden.

Backen från Noajdevallda mot Lullihavágge och Noajdevágge.

Från backen upp till Lullihavágge mot Låddebákte.

Lullihavágge

Lullihavágge

Lullihavágge, ner mot Sarvesvágge.

Lullihavágge. 

Lullihavágge. Ner mot Sarvesvágge. Ungefär vid vattendelaren.

Skajdejågåsj. Mot NO, i närheten av Gaskasvágge.

Sista biten, ut ur dalen, var vandringen bara jobbig. Moln som gjorde sikten dålig. Stundtals mycket dålig. Dessutom duggregn. Hittade en tältplats straxt efter jag passerat ingången till Gaskasvágge. Nu var det inte längre duggregn. Nu regnade det ordentligt. Hörde att några gick förbi men hade ingen lust att titta ut. 

Min lägerplats vid Skajdajågåsj, i närheten av Gaskasvágge.

Det blev en kall och fuktig natt. Vaknade med kalla fötter. Kollade fotändan av min "bädd". Fuktigt? Ja, riktigt fuktigt c:a en halv meter upp. Både liggunderlag och sovsäck. Inte undra på att fötterna var kalla. Och mellan liggunderlaget och tältbottnen var det inte fuktigt, det var blött! Och ute var det grått, grått, grått. Jag bestämde mig för att stanna en dag och hoppades på bättre väder med litet bättre sikt. Jag tillbringade dagen mest med att äta och sova. 

Efter "vilodagen" gick jag vidare. Vädret var bättre. Litet duggregn ibland men det blev bättre och bättre. När jag slog läger på andra sidan bron över Gådokjåhkå, inte så långt från renvaktarstugan, sken faktiskt solen. Jag kunde nu torka det mesta av det som var fuktigt. Två killar från Stockholm kom förbi. De hade gått från Kvikkjokk och rundat Stuor Jierttà på östsidan. De informerade att vadet söder om Pårek var "småtufft". Hög vattennivå. De fortsatte mot norr och skulle till Ritsem. Avslutningen på dagen blev riktigt bra. 

Skajdejågåsj. Gaskastjåhkkå i bakgrunden.

Bårddejiegna.

Min lägerplats straxt söder om bron över Gådokjåhkå.

Från min lägerplats mot Bårddejiegna och Lullihavágge.

Jag funderade på vägval mot Pårek. Valde att runda på östsidan. Tyckte vägen över passet på västsidan inte var något bra alternativ i gråvädret. Jag höll höjd hela vägen runt Stuor Jiertta. Hade tänkt gå fram till Gassgagårsså och följa den ner mot Pårek. Och kanske hitta en tältplats. Det blev inte så. Efter att ha vadat Didnokjågåsj kom jag till den namnlösa jokken från Boarektjåhkkå. Den vågade jag inte vada utan följde den neråt i hopp om att hitta ett lugnare vadställe. Det gjorde jag, men då var jag riktigt blöt om fötterna och hade passerat Pårek. Gick rakt mot väster för att hitta stigen. Vadet söder om Pårek var inte så farligt, även om vattennivån var hög. Stenkistorna syntes inte. De låg långt under vattenytan. Men vattnet flyter ju där ganska lugnt. Sedan gick jag vidare ner till Unna Dahta där jag satte upp ett dyngsurt tält och sov en natt för att dagen efter gå ner till Kvikkjokk. Det kändes helt OK att boka in på fjällanläggningen med möjlighet att tvätta både mig själv och kläder samt torka allt som var blött. 

Det blev inte mycket fotograferat den sista vandringsdagen. Det var nog mest att likna vid en "pannbensvandring". :-) Men jag hade en dag med fint väder i Kvikkjokk. Jag tog en tur upp mot Sjnjirák. (Undrar hur det uttalas?) Jag slutar med en bild från den turen.