Långfärdsskridskor i öst och väst
Roland Moberg har skrivit om några turer från säsongerna 2002 till 2004.
Av: Roland Moberg
Snöoväder förstörde skridskoisen
Färlevfjorden – som är innanför Gullmarsfjorden, har varit många långfärdsskridskoåkares räddning denna vinter. De sista veckornas fina isar går till vinterns höjdpunkter för de långfärdsskridskoåkare, som haft möjlighet att vara på isen på Färlevfjorden.I torsdags var det blankis och all snön hade stöpt ned så varken överis eller råkar hindrade ett dussin långfärdsskridskoåkare att njuta av dagen.
Kanonis i mars 2004 vid Sämstads brygga vid Färlevsfjorden (inre fjordarmen av Gullmarsfjorden). Tur under ledning av Lars Wasshede från Friluftsfrämjandet i Uddevalla.
Turen gick via Gårvik till Sämstad och sedan ut till forskningsstationen på S.t Bornö – mitt emot Holma brygga. Naturligtvis var alla fullständigt utrustade för säker skridskoåkning. Damerna i slutet av gruppen gav upp stora vargtjutet av glädje när solen sken, vinden var i ryggen och isen var hård och blank som ett salsgolv.
Ett år tidigare fika på Lilla Bornö och sedan plurrövning vid Gårvik i Gullmarsfjordens inre del under ledning av Uddevallas friluftsfrämjare.( obs livlinan fast runt midjan för säkerhets skull)
Långfärdsskridskoåkning
Långfärdsskridskåkning är vår nya folksport vintertid . De sista fem åren har deltagarantalet exploderat med flera hundra procent från den lilla klick, som njutit av isarna med en dryg halvmeterlång stålskena väl fastsatt under pjäxorna, under de senaste hundra åren. Det är aldrig för sent att börja.
Jonas prövar fars skridskor och tycker det verkade o.k.
– Det här var ju inte så dumt, tyckte Jonas Moberg, när han premiäråkte på fars 55 centimetersskridskor och hade isdubbarna högt uppe under halsen. Som fotot visar var det lite si och så med ispikens placering under åkningen . I bakgrunden syns oceanografiska stationen på S.t Bornö, från vilken professor Petterson rapporterade i radio på 30– talet.
(Tydligen den tidens Sven Lindman) Sistnämnda uppgiften kom från en av torsdagens båda långfärdsskridskoåkare i 80-årsåldern vid rasten framför det gamla forskningshuset på S.t Bornö.
Söndagstur med kanonis före snöfall
Färlevfjorden - Vinterns räddare för oss långfärdsskridskoåkare, som så många gånger tidigare i vinter, när snön legat tjock på sjöarna i norra Bohuslän, sa Olle Gevert på telefonsvararen hos Friluftsfrämjandet i Strömstad – Tanum . Vi som oftast åker i minigrupp har stor nytta av israpporterna från kunniga ledare och eldsjälar i Friluftsfrämjandets lokalavdelningar. Tack och lov är det ingen kod för att medlemmar eller andra skall få reda på isläget. Alla bör dock tänka på att israpporter är färskvara . Söndagens tur var på väl frusen isyta - utan överis och sprickor . Vid Lingatans brygga gick en mindre råk liksom vid Holma brygga. Det blev att använda ispiken och åka runt råken vid Holma.
Ytterligare ett år tidigare - 2002 vid Skokloster. Undertecknad framför slottet.Jag och frun gjorde en egen tur och skrinnade i decimeterdjupt vatten på kanonis. Mötte friluftsfrämjarna från Märsta vid bryggan nedanför Skokloster när de fikade.Trevligt att träffa Camilla och Mats (längst till höger) som varit våra ledare under Upplands-Väsbytiden och skridskoturer på isarna med Märsta FF 2000 - 2004.
Läs mer
Forumdiskussioner
- Långfärdskridsko Automatisk bindning
- Långfärdskridsko Tydingesjön
- Långfärdskridsko Israpport Kåsjön 250215
- Långfärdskridsko Skillnaden mellan NNN och NNN BC
- Långfärdskridsko Himla roligt med långfärdsskridskor.
- Långfärdskridsko Hur tunn is är okej?
- Långfärdskridsko Ojämna brynen
- Långfärdskridsko Val av storlek Alpina Alaska BC