Påsktur från Katterat till Nikka

Fulla av tillförsikt, lite anspänning och med god mat för de kommande två dagarna, steg vi av tåget och satte på oss skidorna på perrongen. Det var några plusgrader, mycket snö och vi var de enda som skulle skida vidare de 12 kilometrarna mot Hunddalshytta. Stigningen började omedelbart med tunneln över järnvägen och sen bar det iväg utmed Sördalens västra sida genom gles fjällbjörkskog. Efter några kilometer kom vi upp på kalfjället med de höga bergen inom synhåll. Främst det mäktiga Ristacohkka som vi tidigt fick i blickfånget. Utan kryssmarkeringarna, som hjälper oss på svenska sidan, får man i Norge var uppmärksam på sina vägval, vilket med den goda sikten vi hade inte var något problem. Några enstaka hytter låg utslängda på östra sidan av dalgången, nära Rombakselva. Mot slutet dök en hytta upp nära jokkfåran som lätt kunde förväxlas med slutmålet för dagen. Först bakom nästa kulle dök emellertid Hunddalshytterna upp. Tre till antalet; en större, en mindre samt stugvärdens. Turligt nog mötte vi en grupp topptursåkare som precis lämnat den mindre stugan för att ta sig till Katterat p g a den annonserade väderförsämringen för nästkommande dag.Turligt då den större stugan var full. När vi installerat oss kom stugvärden över och hälsade oss välkomna. Hon var där endast över påsken då hytterna annars är obemannade. För alla eventualiteter hade vi en nyckel med oss utifall stugplatsen skulle vara obemannad. Rutinerna med betalning via inbetalningskort förklarades. Fyrbäddshyttan vi intagit var synnerligen "koslig", nere vid jokken var det arrangerat med ett vattenhål överbyggt med en grottliknande snökonstruktion och snart var vi igång med middagsförberedelserna. På menyn stod hemlagad älggryta med blandsvamp och spaghetti samt ett passande rödvin. Utanför knuten blev det bistrare med ökande vind som blev hård mot kvällen men i stugan njöt vi av mat och dryck, och av att ha kommit igång med vår tur.