Påsken 2021 tillbringades med S och B i Grövelsjöfjällen. Dessa våra närmast fjäll är en riktig gåva. Lätta, lättillgängliga och framförallt nära. Kräver ingen större planering. Bara en dag i bilen, sen är man där. Den här gången var dagen i bil Skärtorsdagen.

På vägen upp har det numer blivit lite av en vana att ta en övernattning nånstans i närheten av slutmålet, så att vi går ut på fjället på förmiddagen istället för alldeles för sent efter en bilkörardag. Den här gången sov vi på vandrarhemmet i Mörkret. En trevlig inrättning som jag gästat några gånger nu. Trevligt. Eftersom det är ljust länge på kvällarna redan vid påsk så begav sig jag och S upp mot Njupeskär på kvällen för att få röra lite på oss efter allt bilåkande. Vi gick fram till lilla raststugan strax innan fallet. 

^{Sonen med den gula mössan}

På Långfredagen var det busväder uppe på kalfjället. Upp kring 20 sekundmeter i byarna och vi tillbringade större delen av eftermiddagen åt att sitta och mysa i Oskarsstugan. Framåt kvällningen gav dock vinden med sig och vi skidade 500-600 meter österut, precis utom synhåll från stugan och slog upp tältet i skymningen. 

Bra snöförhållanden var det och planen var att ägna Påskafton åt att bygga en igloo. 

^{Tältmys i mörkret.}

Påskafton bjöd på kanonväder och snart var igloobygget igång. Det var den bästa blocksnön jag varit med om hittills under min begränsade iglooist-karriär.

Eftersom vi var tre fick vi ta till omkretsen ganska rejält vilket tillslut blev orsaken till att vi inte lyckades färdigställa den. För att inte göra den för hög för att kunna nå att arbeta med den måste vi alltså börja skapa en väldigt kraftig lutning för att få till kupolformen och det var där proportionerna blev fel. Framåt fem tiden på eftermiddagen insåg även den siste av oss, sonen B, att det nog inte skulle gå, och gav upp med en högljudd svordom.

^{Kakfika i tältet under iglobygget}

När vi väl gett upp igloobygget så använde vi byggmaterialet till att utöka vår vindmur. Den blev jääääättestor! Men det kändes bra för eventuellt skulle vinden vrida lite under natten och då är det ju bra om muren skyddar i mer än ett väderstreck.

^{Påsk innebär ju påskmat. Så även på fjället :-D}

På vägen upp stannade vi Särna och köpte lite torkat renkött. Det är ju så sjukt gott. Och så är det ju liksom mysigt att sitta och karva på med kniven.

En väldigt bra sak med att ha en stor och numera väldigt stark son är att jag numera inte behöver dra pulkan längre. Det får nämligen han göra. ;-D 

På Påskdagen började vi skida tillbaka ner mot stationen igen. Här på bilden ovan bygger vi en liten vindgrop för förmiddagsfikarasten.

Efter några timmars lätt och fin skidåkning, som vi förlade i en liten omväg för att få ut lite sträcka (det blev väl strax över en dryg mil eller så) slog vi upp tältet precis nedanför trädgränsen inför sista natten. Mindre än en kilometer från fjällstationen där bilen stod. Detta naturligtvis bara för att maximera tiden till fjälls och för att komma iväg i bilen i skaplig tid dagen efter. Det är ju ändå 8-9 timmars åkande för att komma hem igen.  

^{"Hej då fjällen... ses nästa gång!"}

Väl hemma vid köksbordet på kvällen gör man vad man kan för att hålla kvar känslan från fjällen lite till... här med hjälp av den sista snutten renkött.

Hoppas ni också fick till en påsktur av någe slag!

Till nästa gång: God Tur!